Friheten vi redan har
av Kaj Arnö Forum 2010-07-08, sida 19, 26.08.2010
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 201 -rineten vi redan nar
KAJ ARNÖ Il http://kaj.arno.h
Ifall ordet fritid faktiskt åsyftar fri tid, rör det sig om tid vi fritt disponerar över. Och frihet har vi också i arbetet. Visst begränsas vårt val av arbetsplats av en mängd förpliktelser, och visst finns det externa, objektiva restriktioner för hur vi kan gestalta arbete och fritid. Men jag hävdar att vi använder bara en bråkdel av den frihet vi är givna av vår Skapare, av Rousseau, av vår arbetsgivare och av våra närmaste.
Tänk bara vilka val vi står inför. Hur mycket vill jag jobba? Vad vill jag jobba med? Hur mycket måste jag slita i och tjäna pengar för brödfödans och överlevnadens skull? Vad vill jag håva in mest på grund av snikenhet, habegär och prestige? Når jag mina egentliga mål i livet, på det sätt jag använder min fritid och min arbetstid?
En tankenöt jag tror vi alla mår bra av är frågan om hur vi skulle bete oss ifall inga yttre tvång existerade. Vad skulle vi göra om total frihet rådde? Jag tror att det finns två till sitt väsen helt skilda former av frihet rörande arbetet: Friheten att och Friheten från, Friheten att få jobba, förtjäna pengar och skapa värde för våra medmänniskor är något annat än friheten från att nödgas jobba, av vilken orsak det vara månde. Tankenöten blir därmed: Om tvångsaspekten i arbetandet försvinner, vad skulle vi då använda vår frihet till ”Vilken lyxtanke”, kanske läsaren invänder. ”Ja, själv har jag åtminstone inte någon sådan frihet”. Må så vara. Men om, ifall, denna frihet faktiskt fanns, kanske slutsatsen är att valet skulle falla på något som är åtminstone delvis möjligt att förverkliga också i realvärlden.
En stor del av oss människor måste via egen erfarenhet lära sig att överkonsumtion och lättja inte ger något varaktigt och därmed inte är värda att eftersträvas, lika litet som det är värt att avundas de männis Arbete och fritid konkurrerar om vår begränsade tid. Med den här EH spalten vill Kaj Arnö skapa en diskussion mellan Forums läsare, om etttema som berör oss alla, Och vi är alla experter.
kor som på något vis har det bättre ställt än vi själva, Via ödets nycker har jag kommit i åtnjutande av vissa frihetsgrader jag tidigare saknade. Slutsatsen har för egen del varit att jag under mitt tidigare, skenbart “ofria liv helt i onödan låtit mig bindas av band som aldrig funnits. Och överdriven frihet är ett gissel. Människan behöver fasta ramar, övertygelse och rutiner; det blir en belastning att behöva fatta beslut i frågor vi hitintills avgjort med förlängda ryggmärgen. Eftersom jag inte tror mig vara särdeles annorlunda än vad folk är mest, är min slutsats att vi inte lever ut den frihet vi har eller rättmätigt borde ta oss, samtidigt som vi gör vårt bästa att nå frihet inom andra områden, där vi bara borde finna oss tillrätta med omständigheterna.
Friheten att gestalta arbetsliv och fritid binds för mycket av konvenansen. Vad ska folk säga, tycka och tänka? Men boven är vi själva, om vi ständigt jämför oss med hur det gått för de andra som började i Topeliusskolan i september 1970, som tog studenten i Lönkan i maj 1981, som blev fuxar på Teknologföreningen i september samma år, eller som delar någon annan egenskap som gör dem till vår referensgrupp.
Så när vi begrundar arbetet och fritiden i en lugn stund, påstår jag att vi mår bra av litet tidlös filosofering. Om vi vore fria, vad skulle vi då göra? Är vi mogna att förvalta och nyttja den frihet vi har? Vill vi konsumera eller producera? Har vi på sistone skapat något, om än aldrig så litet, som är av värde eller till glädje för våra medmänniskor - kunder, arbetsgivare och kolleger likafullt som familj, släkt och vänner? När vi besvarat dessa frågor för oss själva, kan det bli enklare att fatta beslut om hur vi vill förfoga över den arbets- och fritid som blivit oss förunnade, och som vi faktiskt har en hög grad av frihet att besluta om själva. ”Eftersom jag inte tror mig vara särdeles annorlunda än vad folk är mest, är min slutsats att vi inte lever ut den frihet vi har eller rättmätigt borde ta oss, samtidigt som vi gör vårt bästa att nå frihet inom andra områden, där vi bara borde finna oss tillrätta med omständigheterna”
