Forum på Finlands längsta bro: replotbron ger framtidstro i skärgården

av Peter Ehrström Forum 1997-07-08, sida 36-38, 28.08.1997

Taggar: Personer: Jaakko Harjula Orter: Korsholm

Forum p

Finlands längsta br

REPLOTBRO ger framtidstro i skärgården

FINLANDS LÄNGSTA BRO FINNS NUMERA I KORSHOLM. BYGGET HAR KOSTAT NÄRMARE 150 MMK, MEN REPLOTBRON VÄNTAS BLI EN TURISTATTRAKTION OCH EN VITAMININJEKTION FÖR DET LOKALA NÄRINGSLIVET.

Örst ser man bara skog, skog bch åter skog.Sporadiskt glittrar vattnet bakom trädstammar och hus. Efter en a vägkrok höjer sig plötsligt två höga pyloner på avstånd medan havet breder ut sig på bägge sidorna om vägen. Stålkonstruktionerna känns avvikande, som ufo:n,i skärgårdspanoramat. De är symboler för människans seger Över naturen, en majestätisk syn som endast förstärks ju mera vi närmar oss. Replotbron i Korsholm är med en längd på 1 045 meter och ett brospann på 250 meter Finlands längsta bro. Som mest höjer sig bilbanan 29 meter över havsytan.

”Allt är längst hos oss”, säger arbetsplatschef Jaakko Harjula stolt.

Vi träffas i Vasa vägdistrikts lokaliteter strax intill bron. Området skall enligt kommunens planer bli kafé, rekreationsområde och simstrand så småningom. Nu tar Vägverket emot gäster i konferensutrymmet och intresset har varit rekordstort. Harjula har närmare 3 000 namn i gästboken och jag lägger till ett.

Före tidtabellen

I januari 1995 undertecknades entreprenörskontraktet med Polar-Rakennus och den 27 augusti 1997 invigdes bron, två månader före tidtabellen. ”Det var en utmärkt vinter i år. Om vädret hade varit normalt skulle arbetet ha stått en tid i mitten, nu kunde vi jobba hela tiden”, påpekar Harjula. Under sommaren har det blivit mycket nattjobb och oftast 10-timmarsdagar. Den kraftiga blåsten ute på bron har gjort jobbet besvärligt, ibland omöjligt. Istället har brobyggarna fått jobba

Peter Ehrström

AW Ter

Replotbrons pyloner böjer sig majestätiskt 82 meter över den omgivande skärgården. De är Korsbolms nya land- och vattenmärke och kommunens bästa turistfälla.

under de vindstilla ljusa sommarnätterna. I medeltal har Replotbron sysselsatt 45 personer, som mest Över 80. Sommaren 1995 jobbade bl.a. fyra dykare kontinuerligt med brogrunden. I mitten av kanalen är vattendjupet 16 meter och på grundaste platsen sex. Enligt Harjula handlar det totalt om ungefär 300 manår. Han säger utan omsvep att Replotbron är den största och mest utmanande bro han någonsin jobbat med.

”Det är ovanligt att man får jobba med en så stor bro. Det har varit både utmanande och tungt”, säger han.

Replotbron är av typen samverkan de snedkabelbro med två 82 meter höga pyloner som utmärkande landoch havsmärken i skärgården. Den skall inte förväxlas med en hängbro, där farbanan upphängs i två kablar. På Replotbron upphängs farbanan i 32 kablar vid huvudspannet, den tyngsta med en vikt på 11 ton.

”Här är det alltid frågan om stora massor”, konstaterar Harjula.

Och visst, till Replotbron har det gått åt bl.a. 1 865 000 kg armeringsstål, 3 170 000 kg konstruktionsstål, 275 000 kg kablar och 18 200 kubikmeter betong. Bron har byggts ut från bägge stränderna i form av 14 meter

FORUM NR 7-8/97

Foto: Peter Ehrströ långa element med en vikt på 35-45 ton per styck. Elementen lagts till ändan av bygget och på ett underlag av fett (inte helt olikt Tummeli) har bron sedan glidit ut över vattnet. Det mittersta elementet på ‘bara’ elva meter var det mest krävande. Det måste lyftas på plats och tog fyra personer 12 timmar att svetsa fast.

När Forum kör ut på bron återstår lite småjobb, det mesta är klart inför presidenternas (Finlands och Islands) välsignelse den 27 augusti. Det är inte utan att man känner sig liten under de stora pylonerna och de mäktiga kablarna. Vi står ute i blåsten och Harjula påpekar att trafikanterna kommer att varnas när sidovinden är hård. Hastighetsbegränsningen på bron är allmänna 80 km/h, men vid hård vind kan fartbegränsning, kanske till 50 km/ h, bli aktuellt.

”Vi har inte bestämt några gränser ännu. Man vill inte begränsa trafiken i onödan utan funderar vad som är bäst ur säkerhetssynpunkt”, säger Harjula.

Utsikten över skärgården är hisnande vacker och Harjula visar ett par utsiktsplatser för den som vill njuta av den fantastiska vyn. Det ges hyggligt goda möjligheter för flanören att stanna till på bron. Körbanan är 8,25 meter bred och gång- och cykelbanan hela 3,75 meter.

”Bron tål i princip så många långtradare som det ryms på den. 4 500 ton, det börjar vara gränsen”, säger Harjula.

En normal bro är planerad för 70

FORUM NR 7-8/9 ”Allt är längst bos oss”, säger arbetsplatschef Jaakko Harjula stolt.

års bruk, men med omsorgsfull skötsel kan livslängden röra sig kring det dubbla, ungefär 150 år. Vid Replotbron skall en större granskning företas vart femte år och målningsarbetet,femdubbel epoxyfärg, har en femårig garanti.

”Grunden måste vara i skick och bron kommer att stå under kontroll hela tiden”, lovar Harjula.

Budgeten för själva brobygget låg på 126,6 Mmk och helhetsbudgeten inkluderande vägarbeten o.dyl. på 142 Mmrak. Bara kostnaderna för elupplysta tavlor och bojar vid farleden uppgick till närmare miljonen. Projektet har dock överskridit budgeten med sju Mruk, till 149 Mmk, något som bl.a. förklaras med större materialbehov än planerat och svårgenomförbara mätningar. Uträknat per fast bosatt invånare på Replot motsvarar brokostnaden en investering på cirka 74 50 mk. Priset har lett till kritik, men enligt beräkningarna skall Replotbron ha betalt igen sig på 20 år. Harjula tvekar inte att kalla den ”ett av de lönsammaste broprojekten i Finland”.

Bron väntas bli en näringspolitisk vitamininjektion i skärgården och även Korsholms kommun ämnar slå mynt på sin nya turistattraktion.

Bra binärin ”Utan vidare är Replotbron en attraktion som drar fler turister. Jag tror den kommer att medföra en bra binäring. Det märks att alla vågar satsa lite mera och några större projekt är på gång”, säger Korsholms näringsombudsman Käthe Wiklund.

Vid brofästet på Replotsidan skall en ny restaurang öppnas och både gästhamnen och Björköby värdshus byggs ut. På Söderudden har en kombinerad bar och livsmedelskiosk öppnat och i Klobbskat ett kafé. Dessutom har FinnTeho öppnat fabriksbutik på Replot. Wiklund talar också om planer på fiskförsäljning, museum, sälsafari. båtturer.

“1993 var jag lite orolig för det verkade finnas så överdrivna planer på stugbyar och så’nt. Nu börjar nivån vara den rätta och satsningarna är reaistiska. Det är nog ingen som väntar massturism eller att det blir nå got semesterparadis utan man utgår från att allt blir som n plus lite till”, framhåller hon.

Synen på Replotbron gå emellertid i sär även bland de fast bosatta och de sommargäster som Forum talat med. Somliga är förtjusta, andrainte. Korsholms kommun rider i alla fall på trenden och i den nya broschyr som Wiklund framställer presenteras Korsholm som Kommunen med broarna. Förutom Replotbron kan man nämligen skryta med Finlands äldsta stenbro som fortfarande är i bruk,Toby bro från 1781.

”Förutom broarna vill vi föra fram oss som Det havsnära Korsholm” , tillägger hon.

Wikluod påpekar att företagscentret på Replot kommer 20 minuter närmare Vasa när man slipper vänta på färjorna och att detta ökar möjligheterna att locka företag till Replot.

Replot har haft färjförbindelse till fastlandet sedan 1932, men någon museifärja blir det inte när den reguljära färjtrafiken läggs ner. Rampen på fastlandssidan grävs bort och färjorna försvinner. den ena sannolikt till Åbo medan den andra möjligen skrotas. I stället har kommunen planer på ett informationscenter med multimedia brevid bron. En tunnel under bron skall göra det möjligt för turister att gå runt bron och till roten av bron utan att ta sig över vägen. Tillsvidare är planerna emellertid både öppna och lösa.

”Det är stora pengar som måste loss, men vi planerar åtminstone för fullt. Vi har ännu inte fastslagit vad och när, men drömmar får man ju ha”, säger Käthe Wiklund. 9

Den sista banden läggs på Replotbron. När ni läser detta är bron redan invigd och i bruk. Utsikten från bron är magnifik.

Foto: Peter Ehrström

Metra.

En internationell finländsk industrikoncern.

Metra har specialiserat sig på tillverkning av dieselmotorer och badrumskeramik. Koncernen tillverkar också specialstål. Metra omsätter 12 miljarder mark och hela 95 procent kommer från marknader utanför Finland. Koncernen har 15 000 anställda. Egna bolag finns i 47 länder.

Wärtsilä NS - diesel- och gasmotorer Sanite - badrumskerarnik och -produkter Imatra Stee - stål och stålprodukter

METRA

FORUM NR 7-8/97