Framtidens ringstäder

av Ragnhild Artimo Forum 1990-09, sida 10-11, 24.05.1990

Taggar: Teman: befolkningsökning

N van den Berg planerar

En trapetsoid ringformad stad för I miljon invånare. Diametern är 10 km och ”byggnaden” har 30 våningar med 3200 000 bostäder, plus övriga faciliteter som skall göra staden principiellt självförsörjande. Konceptet skall med vissa variabler fungera lika väl i arktisk som tropisk miljö. på land, under havet, på andra himlakroppar…

Kring världens megastäder växer slumbältet, med en växande befolkning som behöver hem och samhällstjänster.

FRAMTIDENS RINGSTÄDER

Text: Ragnhild Artimo

Befolkningsexplosionen är den biologiska tidsbomben. Att producera mat och hälsotjönster åt 7 miljarder människor kring millenieskiftet och 10 miljarder år 201 är illa nog. Men var skall de alla bo?

Arie van den Berg har ett förslag.

älften av världens befolkning H: hem, säger den holländska ingenjören Arie van den Berg. Därav följer att hälften inte har det. — Vad vi måste göra är att snabbt bryta med traditionella sätt att bygga städer, säger van den Berg. — För att kunna tillgodose framtidens behov av bostäder måste vi bygga resurs-, kostnads-, material- och serviceeffektiva framtidsstäder. Och delvis i helt nya omgivningar än man hittills byggt städer.

Nedräkning

Ingenjör van den Berg, som Forum intervjuade vid Fysikdagarna i Tammerfors, ägnar en ökande kvot av sin produktiva tid åt att världen runt på expert- och andra fora presentera sina stadsmodeller med den ringformade staden som nyckelbegrepp.

Men han har börjat från grunden så att säga: hans blomstrande ingenjörsbyrå A.P. van den Berg B.V. i Heerenveen, Holland, har från hela skaJan markanalyser expanderat sitt kunskapsområde till utvecklande av avancerade och ytterst specialiserad 1 markanalysfordon för olika typer av terräng och mark — ett slags rullande laboratorier som bla opererar med högeffektiva penetrometrar. Instrumentsektorn gör idag businessen ryggrad.

van den Berg, som är en selfmade man, och i tiden studerade till ingenjör på kvällskurser samtidigt som han försörjde en växande familj, är inte bara driftig och tekniskt innovativ, utan också höggradigt nyfiken på världen, och uppriktigt bekymrad för den globala livsmiljön och livsvillkoren och hur vi alla — ”medastronauter ombard på Jorden”, som han säger — skall klara oss.

— Två tredjedelar av världens befolkning idag lever långt under en dräglig försörjningsnivå och skulle förutom mat för dagen och tak över huvudet finna lika stort nöje i kylskåp, tv-mottagare. tvättmaskiner, bilar, segelbåtar och andra levnadsstandardattribut som den lyckligt lottade industrialiserade västvärlden. Men för miljoner och åter miljoner är ”hemmet” inte en trygg stadslägenhet eller ett fridfullt egnahemshus. Kring me gastäderna i hela världen är ”hemmen” primitiva regn- och vindskydd av korrugerad plåt och uthamrade uttjänta tunnor, plastfilm och kasserat örpackningsmaterial, utan avträdde. avfallshantering eller rinnande vatten ör att inte tala om elektricitet. Dessa växande bosättningar utgör en social tidsbomb och slår en allt tjockare ring runt de urbana nyckelcentren med sina problem som luftförorening, buler, trängsel och annan yttre stress.

I van den Bergs vokabulär är pollution iktvdigt med ”alla attacker på naturen”. och han framhåller att nedsmutsningen efter en period av ackumulation når ett slags nonrerurnpunkt. en återvändsgränd där det inte ängre är möjligt för Jorden som biooch ekosystem att regenerera sig eller ens hålla positionerna.

— Utan snabba och genomgripande globala motåtgärder är det mera än en hypotes att våra livsbetingelser, börjande med syret i atmosfären och med makroklimatet. kommer att undergå ritiska förändringar. Lägg därtill re 9/19920 FOÖRU sursproblemen, som gäller tillräcklig livsmedelsproduktion, billig och miljöriktig energi och utvinning av tex mineral för byggnader och transport, och det står klart att gårdagens och dagens lösningar inte förslår, och att den nuvarande boende-. odlings- och utvinningsarealen raskt krymper i relation till behövarskaran.

Vi blir tvungna, säger van den Berg, att som under upptäcktsresornas tid flytta på gränserna för vår lekhage. Denna process börjar med att vi flyttar gränserna för vårt tänkande.

Skall vi flytta ut städerna till arktiska tundror och heta öknar. bygga dem halvt nedsänkta i kustvattnen eller sänka dem radikalt ner på havsbottnen. låta dem segla omkring som jätteöar på världshaven eller ta steget ut till Månen och andra solsystemsgrannar? Skall vi göra haven till ”odlingsmark” och inleda storskalig gruv- och annan drift på djupen?

Skall vi avstå från bilar och fartyg för effektivare transportsystem? Skall vi göra oss av med fossilbränslebaserad energi till förmån för geovärme och solenergi?

Absolut. säger van den Berg. Inte för att det är fantasieggande, utan för att det är praktiskt och realistiskt.

Den trapetsoida ringformade stad van den Berg utvecklat som standardmodell för framtidens städer kan anpassas för varierande populationer och yttre miljöer.

Som namnet anger handlar det om en ringformad byggnad i flera våningar som ”innehåller” hela staden — invånarnas bostäder, business- och produktionsutrymmen. hela skalan sociala. hälso-, kultur- och andra tjänster.

Arie van den Berg vill bygga hem för hela mänskligheten. — Vi är här för att göra en insats för våra medmänniskor, är hans filosofi. Och: — Merparten av alla prylar vi omger oss med behöver vi verkligen inte, dessutom förorenar tillverkningen av dem, och försämrar möjligheterna för mindre lyckligt lottade att ha det bra. Boendet däremot är ett grundbehov man inte kan prut 9/1990

FÖRUN

Ringformade städer på havsbottnen kunde vara förenade med ett tunnelsystem. van den Berg tror att sjötransporter av varor, olja och råvaror med fartyg i framtiden kommer att ersättas med ett massivt pipelinenät för dessa transporter — antingen på havsbottnen eller “svävande” 50 m under själva havsytan. Detta kommer på ett avgörande sätt att minska nedsmutsningen av haven.

utbildningsfaciliteter, energi- och vattenförsörjning, avfallshantering etc. Byggnaden/staden är långt standardiserad och består av moduler — billiga, för att de produceras i enorma serier.

Bostäderna har van den Berg tänkt sig att kunde vara 6,28 m breda ”kakbitar” av ringen, och 10 m djupa, en lägenhetsmodul är då 62,8 m”. Våningshöjden i ringstaden skulle vara 4 m. Alla bostäder går genom byggnaden som ”kakbitar” och skulle — i städer under bar himmel och i tempererat klimat — ha balkong och odlingar på utsidan.

Med denna bostadsenhet beräknad (i enlighet med västerländsk boendestandard) för 3,3 personer har en ringformad stad för ca 100 000 invånare en ringdiameter på 3 km. Byggnaden har 10 plan och inkluderar 30 000 lägenheter. Bostäderna är placerade ytterst, andra utrymmen finns inne i byggnadskroppen.

Skräddarsydda städer

En ringstad för I miljon innevånare uppförd enligt samma koncept har en diameter på 10 km i 30 plan.

Inne i ringen — fortfarande i temperata förhållanden alltså — finns plats för odlings- och betesmark (javisst). rekreationsområden, parker, idrotts- och konditionsmiljöer, konstgjorda sjöar o s v.

Flytta ut ringen till någonstans i Sibirien. exklusive balkongerna! Eller placera ringen halvt nedsänkt nära kusterna, någonstans där förutsättningarna för mineralutvinning dokumenterats eller där man avser att starta havsbruk inne i ringen. Förläg ringstaden ute i Sahara, men täck över den och bygg ut ett effektivt temperatur- och humiditetskontrollsystem. Längre in i framtiden, då vi behöver gå till de verkligt stora havsdjupen för resursutvinning, kommer vi att behöva slutna välfungerande städer på djupen för den där verksamma personalen och dess familjer. Genom att världshaven är framtidens resursreserv får vi inom en relativt nära framtid också se fritt flytande städer som kan förankras eller färdas omkring…

På Månen, där bemannade baser planeras åtminstone av NASA, erbjuder den ringformade staden komplett med en gigakupol eller en serie sammankopplade mindre kupoler en gångbar modell.

— Idén är att de ringformade städerna så långt det är möjligt och ekonomiskt skall vara självförsörjande, och fungera med geo- och/eller solenergi. submarint kanske också med vågenergi. Självförsörjningsprincipen reducerar transportbehovet utifrån till ett absolut minimum, och olika typer av pipelinesystem tillgodoser materialtransportbehoven inom staden. Hissar och rullande gator av exempelvis den typ som redan finns på många flygfält, klarar persontrafiken — jag har faktiskt tänkt mig att människorna i stor utsträckning också skall gå. De korta avstånden gör bensingående bilar onödiga. Däremot tror jag på batteridrivna elfordon för de längsta transporterna.

Självfallet inkluderar ringstadens ”ämnesomsättning” också ett effektivt recirkulationssystem.

I ringstäder på stora havsdjup har van den Berg tänkt sig en dagsljusoch stjärnhimmelssimulerande kupol: dygnsväxlingarna har en viktig fysiologisk och psykologisk funktion för människan.

Den ringformade staden är enligt sin kreatör svaret på en social beställning genom att den eliminerar de stora stressande problemen nuvarande storstäder är belastade med: buller, nedsmutsning, trängsel, trafik. L 11