Från innovation till produkt: 10 fyndiga företag

av Fredrik Nars Forum 1998-09, sida 14-15, 24.09.1998

Från innovation till produkt 10 fyndiga företag

FORUMS 10 FYNDIGA FÖRETAG ÄR HÖGTEKNOLOGISKA TILLVÄXTFÖRETAG . NÅGRA KOMMER ATT NÅ ÄRA OCH BERÖMMELSE, NÅGRA ATT DÖ UT.

förra året startade vi det fen återkommand blocket 10 Fyndiga Företag". Årets bukett av 10 små högteknologiska tillväxtföretag representeras av tre ITföretag, två biotekniska företag, två medicinteknologiska företag, ett miljötekniskt före tag och två företag som producerar specialinstrument. Företagen är valda av Forums redaktion på rekommendation av instanser som dagligen arbetar med högteknologiska företag. De flesta bolagen befinner sig på den s.k. tidiga marknaden och har nylige lanserat sin första produkt. Urvalskriterierna var följande: ”Ett ‘fyndigt företag” är ett snabbväxande högteknologiskt företag med potential för framtiden. Idag omsätter det max 30 Mmk och sysselsätter max 30 personer”

Studier, bl.a. gjorda av själv En historia om tillväxtföretaget ständighetsfonden Sitra, visar att det finns ca 2000 små och medelstora högteknologiska företag i Finland. En stor del av dessa har en lång och stenig stig att vandra. Lejonparten dör och enliten andel blomstrar upp och blir framgångshistorier, som berättas för

För att förstå vilken väg ett högteknologiskt tillväxtföretag har att vandra skall vi berätta historien om ett fiktivt företag A.

GRUNDANDET: Fyra unga forskare vid en teknisk högskola kommer inom ramen för ett forskningsprojekt på en idé för ett dataprogram, som de sliter natt och dag för att utveckla. De tyckeratt programmet är entoppengrej och tror att idén kanske kan vara kommersiellt gångbar och grundar företaget A.

Men de behöver pengar för attfinansiera sin verksamhet. De promenerar upp till tjänstemannen på Teknologiska utvecklingscentralen Tekes som ger dem några hundra tusen mk; lika mycket till måste de själva stå för, vilket de finansierar med ett startlån från Kera. Pengarna räcker ett år, därefter får de s.k. eget kapitallån av Tekes vilket möjliggör ytterligare ett års utveckling.

DÖDENS DAL: De gör ett pilotprojekt för det stora telekombolaget i landet, vilket inbringar lite pengar. Nu befinner de sig djupt i den s.k. dödens dal: Tekespengarna är slut, de har produkten klar, men inte till räckligt med försäljning för at vet att teknologiföretag i detta skede dör som flugor. ÖVERLEVNAD: Men de har lite tur. Ett större industriföretag som är känt för att vara föregångare inom datateknik kommerihåg företag A från en mässa. Det beställer en skräddarsydd version av dataprogrammet, som de uppfattar som innovativt. Det ger företag A pengar att fortsätta med. Under arbetet lär sig företag A hur man skall behandla liknande storbolag och de får flera liknande beställningar. FÖRSTA VC-PENGARNA: Några venture capital-företag visar intresse och företag A förhandlar med dem i ett års tid. Til slut väljer de självständighetsfonden Sitra, som investerar 2 miljoner mk, blir delägare till 30 procent och får en plats i A:s styrelse. Nu har de pengar för en lång tid framåt och kunnande i styrelsen, tror de. Men snart är pengarna slut och Sitras representant saknar erfarenhet och kontakter, Snart har de gått igenom flere större industribolag i Nordeuropa som är pigga på ny teknologi och deras omsättning har stagnerat på en nivå på 5 miljoner mk. Grundarna vill vidare. NY STRATEGI Men för at komma framåt och övertyga mer konservativa kunder att köpa dataprogrammet behövs stora marknadsförings- och försäljningssatsningar samt nytt kunnade, vilket är dyrt. De inser att det är den enda vägen att gå. Nu ändrar de strategi, på rekommendation av Sitra-killen. De överger de tidigare kunderna som varit rätt kunniga på datateknik och rättat till de små felen som funnits i programmet – och satsar all sin energi på att leverera en 100-procentigt fungerande produkt till en bredare, mer konservativ, målgrupp av storbolag. LONDON-KONTAKT: i detta skede blir en internationell riskplacerare från London het på gröten. De investerar 5 miljoner USD i företag A: får en 40 procents andel och sin kille i styrelsen. Han har varit med om samma process tidigare. Han har fört många bolag framåt, men även varit med när de dött och lärt sig av det. Hans beslut att sätta in en ny kille på VD-posten är inte populärt bland grundarna, VD:n hade ju t.o.m varit ordförande för studentkåren vid högskolan, men de går ändå med på det. BÖRSINTRO: Med pengarna frånriskplaceraren satsar företag

A på kraftig marknadsföring och försäljning samt söker nya samarbetspartners inom läkemedelsbranschen, som företag A väljer som sin första målgrupp. Efter en id börjar stora globala koncerner köpa programmet och det blir populärt för läkemedelsbolag att hadetinbyggt i sina datasystem. Efter två år vill venture capitaisterna föra bolag A till börsen och A noteras på Nasdaq-börsen i USA. Aktieplacerare inser att bolaget fortfarande är litet, men att det har en stor potential eftersom varje persondator i framtiden kan innehålla företag A:s program.

NYA KRAFTER: De fyra grundarna får i.o.m. börsintroduktionen en”’exit’-möjlighetoch drar sig småningom tillbaka från den dagliga operativa verksamheten. På huvudkontoret vimlar det av obekanta människor och de beundrande blickarnatill trots tillfrågas de sällan om företagets strategi. Men grundarna kan trösta sig med att de ärfinansiellt oberoende för resten av sina liv - och dessutom tycker de att det är spännande att ge råd åt det lilla spirande databolaget som deras gamla professor bett dem hjälpa… € Fredrik Nar kommande generationer av motsvarande företag. Ett mått på acceptans av framgång är att bolaget får s.k. venture capital av riskfinansiärer: i Norden får ungefär ett av 100 ansökande företag venture capital. Det kan i längden leda till det högsta målet för ett tillväxtföretag: en börsintroduktion, som vanligtvis gör grundaren och hans medarbetare rika på kuppen. Börsintroduktioner kommer att underlättas för finska företag i.o.m, den tillväxtbörs som skall grundas under hösten. Bland våra 10 fyndiga företag finns garanterat framgångshistorier som ni kommer att få höra om i framtiden. Men vi bar ingen kristallkula: många av företagen kommer att gå under och sluta på den stora gravgården för nya företag.

Klyftan & tornadon

Historien i rutan t.v. är ett skolexempel på hur ett litet högteknologiskt bolag kan utvecklas om allt går väl, Amerikanen Geoffrey A. Moore har undersökt framgångsfaktorerna bakom högteknologiska tillväxtföretag och har skrivit två uppmärksammade böcker som heter Crossing the Chasm och Inside tbe Tornado. De beskriver två brytningspunkteri företagens utveckling som han kallar The Chasm (klyftan) och TheTornado (tomadon). Chasmen är en situation där det högteknologiska företaget gått igenom den s.k. tidiga marknaden, där kunderna är villiga att anamma nya teknologier. Nyhetens behag håller på att blekna. Men samtidigt kan de inte nå de stora mer konservativa företagen som inte är villiga att köpa e produkt vars framtid är osäk > forts. på s. 37

De I0 Fyndiga Företagen bar valts med assistans av: Holtron, VIT, SpinnoSeed, Uppfinningsstiftelsen och Tekes.

FORUM NR 9/9 söker luftföroreningar.

På rymdstationen MIR är FrameLocker videoprocesseringskortet integrerat i ett instrument som under

Ajeco: Elektronik i rymden

Ajecos VD John Holmström imponerades 1989 av en PC, som inte var större än en vanlig diskett. Holmström såg möjligheter i dess arkitektur; en PC på dryga 9x9 cm skulle få rum nästan var som helst. Sedan dess har Ajeco, som tidigare hade sysslat med programmering och import av PC-delar, designat och tillverkat elektronikkort i detta kompakta format som senare kom att heta PC/104.

Tillsammans med det amerikanska företag som tagit fram PC:n och några andra - främst amerikanska - företag grundadeAjeco organisationen The PC/ 104 Consortium. som arbetar för att etablera arkitekturen som en standard vid IEEE.

Ajecos produkter integreras i applikationer, dvs. byggs in som komponenter i större system, som behöver stabila elektronikkort för t.ex. mätning och styrning. Produkterna används bl.a. inuti instrument i rymd: eller djuphavsfarkoster, industrirobotar, militärtekniska tillämpningar och medicinska instrument.

”En vanlig PC skakar sönder i en helikopter. Våra kunder behöver mycket robusta lösningar i sina applikationer”, påpekar Holmström. ”Vårt kunnande är på ett annat område än våra kunders; deras primärintresse är inte att bygga elektroniken som behövs i applikationen. Vi bygger en viss funktion åt dem, t.ex. ett kontrollsystem ”Ajeco sysslar med inter faceelektronik Vår elektronik finns mellan processorenheten och olika givare. T.ex. en videokamera som levererar video, kan kopplas til! dator med hjälp av vår elektronik” 1993 tog Ajeco fram sitt första videoprocesseringskort. Kortet väckte stort intresse internationellt, och har integrerats i applikationer som används bl.a.i rymdprojekt. För ett senare videoprocesserings kort fick Ajeco ett produktutvecklingslån från Tekes. Bioserve, Ett av NASA finansierat bolag, har använtAjecos ANDEFG videoprocesseringskort i mätinstrument, som undersöker hur plantor växer i tyngdlös miljö. Ombord på ryska rymdstationen MIR hanterar Ajecos FrameLocker videoprocesseringskort bildfotograferingen i ett instrument, som undersöker luftföroreningar i de övre atmosfäriska lagren. För tillfället integreras två andra av Ajecos produkter i liknande projekt - mera vill Holmström inte berätta om projekten före de är uppe i rymden. Ajecos ANDI-SERVO servokort har ansvarat för rotationskompensationen av nyttolasten i en av Swedish Space Corporations (Rymdbolagets) raketer. Raeter som drivs med fast bränsje roterar kring sin axel för att flyga rakt. Nyttolasten (experimentet) måste rotera åt motsatt håll för att “hållas på plats”. Ajeco lanserar 1-2 nya produkter per år. Kundkontakterna ger idéer Trots bolagets modesta storlek samarbetar före Ajecos VD Jobn Holmström designar elektronikkort som byggs in i indus itriella applikatione taget med högteknologiföreta och har representanter i ca 5 länder. Närmare hälften av produkterna exporteras. Då en produkt lanserats säljer Ajeco första året endast ett fåtal provexemplar. Kunden ska bygga in produkten i sin applikation, vilket tar ca 1 år Därefter gör wunden en betaserie och säljer projektet åt sin und, vilket kan ta ytterligare 12 år. Först ca 34 år efter att en produkt lanserats blir försäljningsvolymerna litet större. “Vi är ganska konservativa i valet av komponenter, våra kunder väntar att våra produkter har lång livscykel”, säger Holmström. ”Ajeco hjälper också kunderna med integreringen. De uppskattar att vi löser deras problem i detalj” Eftersom Ajeco verkar på en nischmarknad är företaget enligt Holmström inget direkt tillväxtföretag, men att ”bolaget - under förutsättningen att de offerter som lagts ut blir affärer - har en möjlighet att växa med 30-40 procent nästa år”.4 A €& Ort: Helsingfors (grundat: 1984, nuv. verksamhet sedan 1990 ‘€ Produkt: Elektronikkort för industriella applikatione € Omsättning: 2 Mmk (1997 ‘w Anställda: 2 heltids- och 2 deltidsanställd € Ägande: John Holmström och K. Ramstedt, ca 37 var, Å. Thulé och S.Thulé, ca 1396 var.

VD: John Holmström

Seuag ONauy :0j0 bejra10oj ebipuAj OL