Glasnost i rymden ger resultat för Finland
av Bjarne Nyman Forum 1987-20, sida 25-26, 17.12.1987
Västprojekt…
fortsättning från s 2 om Tele-X-samarbetet är ett system för testning av satellitens funktioner och prestanda då den befinner sig | rymden. Systemet, som kallas IOT (In Orbit Test), har inneburit ett omfattande mjukvaruarbete. Leveransen skall ske i februari, och innefattar också en antenn av stenkolsfiber tillverkad av Neste Öy:s dotterbolag Exel! Oy.
Som en utvidgning av Maistar-projektet för elektronisk post via satellit har Rymdbolaget nu lanserat det.sk Freja-projektet. Mailstar-projektet startådes som ett aktiebolag för någon tid sedan av Rymdbotaget, Televerket och ett antal svenska industriföretag. Men som det snart visade sig, blev det planerade systemet helt enkelt för dyrt — och projektet uppskjöts därför till en början på obestämd tid. Nu vill Rymdbolaget förutom telekommunikation påföra Mailstar rent vetenskapliga uppgifter. Bland annat vill svenskarna undersöka den kosmiska strålningen.
VTT har enbart intresse som leverantör för kommunikationsdelen, uppger Santomaa. Ett uppdrag i sammanhanget skulle föra med sig en mycket betydelsefull referens för den europeiska marknaden — inte minst inom de ESA-projekt där Finland medverkar.
Projektkostnaden för Freja beräknas uppgå till 150 miljoner SEK. Finland kan i bästa fall räkna med en andel på 10 procent.
Tele-X än en gång
Under våren 1988 blir det åter dags att på allvar skärskåda Tele-X-projektet. Det amerikanska elektronikföretaget RCA har i lager ett par överflödiga satelliter av ungefär samma effekt som Tele-X, vilka med kort varsel kunde användas för projektet. Det skulle i så fall med ens bli ett verkligt operativt system, efter att som nu är fallet ha klassificerats som ett försöksprojekt. Sommaren 1988 kommer avgörandet.
Övriga rymdteknologiska projekt på VTT:s telelaboratorium gäler bland annat instrument för navigation, tv-antenner och terminaler för satellitburen dataöverföring mellan företagen.
— Utomordentligt lovande resultat föreligger redan i många avseenden, framhåller Santomaa. — Utvecklingen går till exempel mot tv-antenner som kan inriktas på elektronisk väg vid direkt mottagning i hushållen av satellit-tv-sändningar. Dessutom kan inom en snar framtid tv-antennerna fås i platt utförande.
Såväl maritim som terrestnavigation via satellit är ett område värt att exploatera ekonomiskt.
— Tänk bara på möjligheten att kunna lokalisera och dirigera den rullande järnvägsmaterielen i hela Europa. I dag är det alltjämt ett logistiskt problem av stora mått och av rent praktisk natur, påpekar Santomaa.
FÖRUN, 20/1987
Sovjetunionen sänder upp två sonder mot Mars nästa år — och 1992 enligt planerna också sa telliter och landningsfarkoster.
Mars måne Phobos har ett eget program i den sovjetiska rymdforskningen — bla ska solvinden och plasman kring Phobos undersökas,
De sovjetiska satellitbilderna är av hög kvalitet. På basen av ett färskt avtal förmedlar FMProjects Oy sovjetiska satellitbilder och kartprodukter till Västeuropa, — Bilden visar Lausanne, Schweiz.
Glasnost i rymden «..= ger resultat för Finland
Sovjetunionens politik mot större öppenhet i umgänget med omvärlden märks även inom landets rymdforskning. Rymasamarbete idkas med många länder i väst. Finland ingick ett samarbetsavtal om rymdforskning med Sovjetunionen i januari 1987 och det har redan nu gett resultat i form av forskningsoch utvecklingsprojekt, där finländska forskare och finländsk industri är med på ett hörn.
e sovjetiska rymdforskningsprojekD ten är brett upplagda och uppdelad i program, som i sin tur är uppdelade i försöksverksamhet och utvecklingsarbete. För små länder som Finland med blygsamma forsknings- och utvecklingsresurser på området, finns det alltid något specialområde, där våra forskare kan delta och samtidigt få mera kunskaper.
Det samarbetsavtal som undertecknades i början av året omnämner speciellt materialforskning | rymden, utveckling av bildbehandlingsmetoder och vetenskaplig instrument för rymdforskning, samt fjärrkartering och dataöverföring. Från Finlands sida deltar universitet och högskolor, industri och forskningsinstitut.
Mars i centrum Ett av tyngdpunktsområdena för den sovjetiska rymdforskningen under de senaste åren och de närmast kommande är planeten Mars och dess omgivningar, speciellt månen Phobos, som fått ett eget forskningsprogram. Inom ramen för Phobosvän 25
COOmTIN FREM VIL S fortsättning från föregående programmet undersöks den sk solvinden mellan planeterna, plasmamiljön omkring Phobos och Mars och ytmaterialet på Phobos. Två sonder på tre ton vardera kommer att skickas upp mot Mars under nästa år.
De Phobos-projekt som redan påbörjats i Finland handlar om ett centraldatorsystem för plasmaspektrometern samt en tillförlitlighetsanalys. Små solpaneler har tillverkats i samarbete mellan Statens tekniska forskningscentral VTT, tyska AEG och europeiska rymdorganisationen ESA.
Projektet för mätning av sammansättningen hos ytmaterialet på månen Phobos genomtörs i samarbete mellan förskningsinstituten och elektronikindustrin i Finland och Förbundsrepubliken Tyskland, I Finland har man bla byggt upp ett datorsystem som testar funktionen hos den laser som skall användas. Systemet kan även användas för kalibrering och i ett senare skede för analysering av resultaten i realtid.
Forskare från hela världen Utförskningen av Mars är ett av de fyra nuvudområden som det sovjetiska rymdforskningsinstitutet /7/ inbjudit forskare från hela världen att delta i. De övriga är radioastronomi, undersökning av röntgen- och gammastrålar i rymden, solens plasma och jordens magnetosfär, Det sistnämnda huvudområdet går under beteckningen /nterball och avsikten är att år 1990 skicka upp två
S e nyheterna.
Starta kampanjåret. Skicka personalen. Kolla konkurrenterna. Träffa kollegerna.
Bjud in kunder och prospects.
Ta chefen med.
Ja, det finns tusen goda skäl att komma till Nordbygg 88.
FD HT URI Lil satelliter med plasmaspektrometrar ombord. Spektrometrarna mäter plasmans sammansättning och energin hos olika partiklar. Programmet väntas ge mera kunskap t ex om de processerna som ger upphov till norrsken.
I de nämnda forskningsprojekten deltar förutom Finland även Sverige, BRD, Frankrike, Bulgarien, Tjeckoslovakien, Österrike och DDR.
Mars kommer att finnas på det sovjetiska rymdforskningsprogrammet även nästa decennlum och kommer att intensifieras år 1992. Enligt planerna kommer Sovjetunionen då att skicka upp satelliter till Mars, landningsfarkoster, Mars-bilar och meteorologiska mätinstrument. Till programmet hör även planerna på att hämta prover av ytan på Mars för senare analys på jorden.
Sovjetunionen inbegärde i juli i år av sina samarbetspartner i väst förslag till vilka instrument och utrustningar man helst skulle se att ingick i Mars-92 programmet. Meteorologiska Institutet i Finland deltog för sin del i beredningen av fyra förslag. De berör utforskningen av plasman i rymden nära Mears, ett optiskt system för observering av atmosfärens sammansättning, små automatiska meteorologiska stationer på Mars och preliminära planer på en laserutrustning för Mars-bilen.
De meteorologiska mätstationerna kommer i huvudsak att byggas i Finland i form av industriella projekt. Dessa automatiska
Nordbygg 88.19-24 januari 1988.
Sveriges största byggmässa.
Stockholmsmässan, Älvsjö, 125 80 Stockholm. Tel 08-74941 00. Öppettider: Tisdag fredag kl 9—17 endast för fackfolk. Lördag-söndag kl 9-16 även fär allmänheten.
stationer som väger ca ett kilogram innehåller givare för tryck, temperatur, fuktighet och sikt, ett datorsystem, relateringssystem, telemetriutrustning, 0 s v. Det är långt fråga om traditionellt finländskt kunnande som utvecklas för tillämpningar i rymden. Det sovjetiska rymdforskningsinstitutet kommer att ta ställning till alla inlämnade förslag inom den närmaste framtiden.
Spectrum upp 1992
Det senate förslaget från sovjetisk sida handlar om en satellit med arbetsnamnet Spectrum-rönigen-gamma. Denna satellit som enligt planerna år 1992 skjuts upp i en elliptisk bana kring jorden, kommer att bära med sig 2 500 kilogram instrument för mätning av himlakropparnas strålning i röntgenoch gammaområdena. Viktiga forskningsområden är bl a neutronstjärnor och svarta hål, supernovor, kärnorna i aktiva galaxer och kvasarer och het kosmisk bakgrundsstrålning.
Satellitens centrala del är ett röntgenteleskop av danskt ursprung. Instrumentets känslighet är ca 10 gånger så god som tidigare röntgenteleskop i rymden. Finland har i fråga om detta projekt erbjudits deltagande när det gäller konstruktionen och tillverkningen av detektorerna till teleskopet.
Den årliga totalbudgeten för den finländska andelen av det sovjetiska rymdforskningsprogrammet har uppskattats till ca 10 miljoner mark. .