Gör exitplan i början
av Betty Marschan Forum 2010-11, sida 37, 25.11.2010
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11 2810
I den här spalten följer vi rned ett nygrunda företag och beskriver hur bolaget byggs upp och produkterna lanseras på marknaden.
GÖr exitplan I början .
BETTY MARSCHAN TEXT Absurt att tänka på slutet
FÖRETAGS- innan man ens kommit ordent DAGBOKEN ligt igång? Inte nödvändigtvis. Att erkänna företagets livscykel kan hjälpa en att koncentrera sig på det väsentliga just nu. Hur lätt blir inte ens firmadröm en amöba som växer och flyter ut och svämmar över. Ett projekt som kan utvecklas till precis vad som helst men som kollapsar för att fotfästet och fokusen saknas. Det kan faktiskt vara till stor nytta att planera sitt framtida utträde från marknaden redan då businessplanen skrivs.
En stor del av företagsforskningen påstår att den entreprenöriella processen är slutförd i och med att det nya företaget har grundats. I Journal of Business Venturing (mars 2010) poängterar forskare Dawn De Tienne att exitplanen är en viktig del av hela den entreprenöriella processen. Hon hävdar att företagarens sorti har en avgörande effekt på själva företaget, på branschen och på hela ekonomin. De Tienne visar i sin artikel bland annat på hur många av de beslut som fattas tidigt under företagets livscykel (juridisk struktur, organisation, strategiska beslut) de facto begränsar dess exitalternativ.
Litteraturen diskuterar flera olika typers utträden, bland annat marknadsexit, teknologiskt utträde och företagsavslut. Entreprenörens utträde betyder enligt De Tienne att det privatägda bolagets grundare i varierande grad avlägsnar sig från den primära äganderätten samt företagets beslutsfattandestruktur.
Årligen grundas det kring 30 000 företag i Finland, upp till 10 000 fler startups än avslutade firmor. Därav följer att Finlands företagsbestånd stadigt vuxit de senaste tio åren. Av de drygt 20 000 avslutade bolagen är cirka 10 procent konkurser. Resten är mera frivilliga arrangemang. Forskning visar att majoriteten av de nya företagarna inte har någon som helst exitstrategi uttänkt. Och ändå på står experter att säkraste sättet att lämna sitt företag då man själv vill, och på det sätt man själv vill, är att staka ut en exitplan redan under företagets initialskede. Det nygrundade företagets värde hänger ju till en stor del på förmågan att skörda detta värde en dag i framtiden.
En läsvärd artikel i Entrepreneur Magazine (augusti 2005) beskriver fem olika strategier för utträde från marknaden.
» ”Den modifierade Nikemanövern: Just take it”.
Här väljer företagaren att effektivt och målmedvetet tömma bolaget på pengar genom att till exempel betala sig själv skyhöga löner och bonusar.
» Likvidationen. När enough is enough. Företaget avvecklas, fordringsägarna ersätts och det som blir över fördelas mellan aktieägarna.
» Försäljning till en vänlig köpare. Detta är alternativet då likvidation känns för krasst och man önskar att någon vänlig själ, kanske bekant, kund eller släkting skulle vilja binda sig till ens skapelse och förvalta ens arv.
» Ackvisition. Förvärvet, då man hittat ett annat företag som vill köpa ens eget, är en av de vanligaste exitstrategierna. Utmaningen är att förhandla sig till rätt pris, våga tro på företagets potential och välja rätt förhandlingspartner som vågar satsa sin klients pengar på ens bolag.
» Börsnotering. Mera dröm än verklighet eftersom bara en bråkdel av världens företag introduceras på börsen. Men likväl en exitstrategi.
Dawn De Tienne beskriver i sin artikel hur bolagets exit påverkar de olika nivåerna inom ekonomin. På ett personligt plan kan företagarens utträdesbeslut ha en betydande psykologisk effekt. Man har haft en idé, skapat, gestaltat och matat den, och den form ett slutligt avsked tar har en stor betydelse för grundaren.
För själva företaget kan entreprenörens exitbeslut vara avgörande. I bästa fall hämtar det in pengar, ny kunskap och effektiv omstrukturering. I värsta fall kan de anställdas arbetsmoral sjunka och produktiviteten minska.
För branschen kan en enskild företagares exitbeslut betyda en förändrad maktbalans mellan konkurrerande firmor. Och slutligen; för hela ekonomin kan den enskilda entreprenörens exit betyda regionalt upplivad ekonomi genom företags ”återvinning? och frigjorda resurser (entreprenören kanske startar nya bolag efter det förstas avslut). Den lokala ekonomin kan också tjäna på en omfördelning av resurser bland ett större antal individer (till exempel genom börsnotering eller ett generationsskifte inom bolaget).
Så när man tänker närmare på saken så har företagets slutskede lika stor betydelse (om inte större) för entreprenören och hennes omgivning som själva starten och grundandet. En genomtänkt exitplan kan till och med hjälpa företagaren att fokusera på det väsentliga längs med färden.
ATT TÄNKA PÅ VID EXITPLANERING