Greppa klimatutvecklingen nu
av Alec Estlander Forum 2009-05, sida 12-13, 26.05.2009
Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2089
DEBATT
Kommentera debattartikeln genomatt skicka mejl till adressen feedbackQforum.f.
Greppa klimatutvecklingen nu
X Det händer mycket på klimat fronten för tillfället. Nya vetenskapsrön om klimateffekter publiceras, förhandlingar pågår, teknologin utvecklas och företagen satsar. Klimatlösningarna kopplas ihop med lösningarna för finanskrisen i allt flera länder.
Finlands teknologiska och industriella intressen blir lätt eftersatta. Det beror på att insikten om vad som nu pågår är bristfällig, jämfört med de nordiska och stora mellaneuropeiska länderna. Våra medier och påverkare har tyvärr för det mesta varit inaktiva inom klimat området. Nu behövs en kraftig uppryckning, annars missar vi det teknologiska klimattåget och en stor ekonomisk potential.
Snabbare förändring än väntat. Danskarna har varit mycket aktiva i klimatfrågor efter att Danmark tilldelades arrangörsansvaret för den viktiga klimatkonferens som arrangeras i Köpenhamn i december 2009. Under konferensen avgörs om ett nytt internationellt klimatavtal ska träda i kraft. Nu börjar allt fler indikatorer peka på att avtalet faktiskt blir verklighet.
I mars i år deltog cirka 2 500 toppvetenskapsmän och beslutsfattare inom klimatområdet i en förkonferens i Köpenhamn. Man diskuterade nya vetenskapliga rön sedan FN:s klimatpanel IPCC avgav sin rapport år 2007. Konklusionerna var att klimatförändringen skett
Alec Estlander är teknilic. och enhetschef på Finlands miljöcentral SYKE.
”Med den nu troliga utvecklingen blir till exempel Finland minst 7 grader varmare år 2100, och nederbörde ökar 25 procent klart snabbare än IPCC förutspådde och att effekterna redan nu är mer drastiska än man väntat. Med den nu troliga utvecklingen blir till exempel Finland minst 7 grader varmare år 2100, och nederbörden ökar 25 procent. Åtgärderna bör där för vara snabba, målmedvetna och kraftiga.
IPCC:s mest pessimistiska scenario räknade med en ökning på 2,7 procent per år av de globala klimat gasutsläppen. Nu har ökningen varit 3,3 procent per år, det vill säga 22 procent snabbare. Många parametrar i klimatsystemet rör sig redan utanför mönstret för naturlig variation. Dessa parametrar är den globala yttemperaturen, förhöjningen av havsytan, hav- och isdynamiken, havsförsurningen och de extrema väderföreteelserna. Det finns risker att man överskrider så kallade tipping points i världens ekologiska system, efter vilket det sker oåterkalleliga katastrofala förändringar, såsom en försvagning av Golfströmmen.
Slutdokumentet från förkonferensen säger bland annat att ”en mängd fördelar kommer att skapas av en samlad satsning på att ändra vår ekonomi nu, såsom ökade arbetsplatser i hållbar energiproduktion, minskade hälso- och samhällskostnader av klimatförändringen och bättre ekologiska tjänster. Vi måste gå ifrån ineffektiv ledning och svaga institutioner till innovativt ledarskap i regeringar, den privata sektorn och inom organisationer, och engagera samhället i en omvandling mot normer och aktiviteter som gagnar hållbarhet”
USA positivare. I slutet av mars och början av april sammankom för handlare från närmare 200 lände i Bonn. Deras uppgift är att skriva ihop ett nytt klimatavtal inför konferensen i Köpenhamn. Stämningarna var bättre än på länge, dels beroende på att den nya USA-administrationen har en helt annan syn på klimatfrågan än den tidigare och att Kina och många andra vikti ga utvecklingsländer därför intog en positivare hållning.
USA lovade minska sina utsläpp av klimatgaser med 20 procent från nivån år 2005 fram till år 2020, och med 80 procent till år 2050. USA:s nya president och vice-president har lovat 150 miljarder dollar under tio år för att påskynda utvecklingen av ny energiteknologi, och skapa fem miljoner nya arbetsplatser.
Europa undgår inte effekterna. Europeiska kommissionen lade den 1 april fram en vitbok över de åtgärder som krävs för att stärka EU:s förmåga att klara ett föränderligt klimat. Man konstaterar att färska rön tyder på att klimatförändringarnas effekter kommer att drabba oss snabbare och hårdare än vad som angavs 12007 års rapport från FN:s klimat panel. Europa undgår inte dessa effekter och EU måste därför förbereda sig för att kunna hantera dem.
EU:s miljökommissionär Stavros Dimas sade: ”Vi måste nu tillsammans med regeringar, företag och samhällsgrupper utarbeta en övergripande anpassningsstrategi för EU och se till att anpassningsaspekter ingår i all central EUpolitik”.
Kommissionären för fiske och havsfrågor Joe Borg sade: ”Vi bör förbereda oss inför kommande utmaningar som höjda havsnivåer, översvämning av kustområden,
ISTOCKPHOTO
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 5 2089
Skicka din debattartikel till adressen feedbackQforum.fi. Vi publicerar äve kortare texter.
konsekvenser för kustturism, hamnar, sjöfart och fiske. I dag lever omkring 50 procent av Europas befolkning i kustområden. Därför är insatserna för anpassning till klimatförändringar livsviktiga och brådskande”.
Vitboken konstaterar att klimat förändringarna under de närmaste 50 åren förmodligen kommer att få omfattande effekter inom viktiga ekonomiska sektorer som jordbruk, energi, transporter, ekosystem, turism och hälso- och sjukvård. De kommer också att påverka hushåll och företag och vissa samhällssektorer såsom vattenförsörjning.
Starka ställningstaganden. I januari presenterade den välrenommerade konsultbyrån McKinsey & Co en rapport ”Pathways to a Low Carbon Economy! Den listar mer än 200 teknologiska möjligheter i över 10 samhällssektorer, som tillsamman ”I rapporten fastslår man att nollutsläpp, det vill säga balans mellan utsläpp och lagring, går att åstadkomma till år 2043 kunde minska klimatgasutsläppen 40 procent till år 2030, från nivån 1990. Resultaten presenteras som en kurva över åtgärder och deras kost nader, och visar grafiskt var de kostnadseffektivaste åtgärderna kan sättas in. Kostnaderna för åtgärderna uppgår totalt till under 1 procent av världens BNP, vilket stöder Lord Nicholas Sterns beräkningar från 2006.
Politiker och industriledare i Europa tar allt kraftigare ställning för en kursändring mot en grön ekonomi. Enligt The Economist den 4 april lovade den brittiska premiärministern Gordon Brown i mars att skapa en ”lågkolekonomi’ för England, vilket skulle skapa arbete och göra industrin renare. Hans industriminister Lord Mandelson talade om behovet av en ny industriell revolution och sade att ”det inte finns någon högkolframtid”.
Den sjunde European Business
Summit i slutet av mars i Bryssel fokuserade bland annat på hur Europas industri kan göras grönare. Werner Schnappauf, generaldirektör för det tyska industriförbundet BDI, betonade den tyska industrins löfte att skapa en lågkolekonomi och uppfylla EU:s klimatmål.
”Vi kunde redan med existerande teknologi minska utsläppen med 30 procent till 20207”, sade han. Han tillade att ”den ekonomiska krisen får inte förringa klimatkrisen. Vi måste ta hand om dem båda samtidigt”
Nollutsläpp i Sverige. Svenska Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien IVA, vars medlemskår består av det svenska näringslivets och de tekniska vetenskapernas toppar, driver ett projekt kallat Vägval Energi. Akademien producerade ijanuari en rapport “En svensk nollvision för växthusgasutsläpp!
I den fastslår man att nollutsläpp, det vill säga balans mellan utsläpp och lagring, går att åstadkomma till år 2043, men att det kräver en målmedveten handlingsplan.
”Förutsättningen att lyckas med en nollvision är ett nytt sätt att tänka och agera i hela samhället” Rapporten fortsätter: ”Med den förändring, driven av klimatkraven, som hela världen måste genomgå, kan svenska företag skapa konkurrensfördelar genom att förädla befintlig teknologi och vara innovativa. Dagens finansiella och industriella kris bör ses som ett förstärkt skäl att flytta fram vårt lands position inom klimatteknik och klimatpolitik”
Vi ser fram emot att höra liknande tongångar från finska toppolitiker, vetenskapsmän och företagsledare. Finland har ännu under en kort tid möjligheter att fånga upp, påverka och dessutom dra nytta av den snabba utvecklingen inom klimatområdet. =