Guldets omstridda roll i valutapolitiken
av Leif Bergström Forum 2010-12, sida 27, 21.12.2010
Taggar: Teman: valutapolitik
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2010
VARLDEN: USA
Guldets omstriada roll i valutapolitiken
LEIF BERGSTRÖM II NEW YORK
Den ekonomiska debatten sker vanligen under relativt hövliga former. Men när Världsbankschefen Robert Zoellick nyligen i en debattartikel föreslog att guldpriset åter borde få en rolli fastställandet av valutakurserna liknade reaktionerna mest ett skolgårdsslagsmål.
Professor Brad DeLong vid University of California, Berkeley, såg sig tvingad att utse Zoellick till världens dummaste nu levande man. 2008 års nobelpristagare Paul Krugman fann att den titeln var alldeles för snäll.
Anledningen till denna oresonliga vrede var att världen en gång i tiden knöt valutorna till guldpriset. Det gick inte så bra. Flera av Zoellicks belackare såg den så kallade guldstandarden som orsaken till att 1930-talets stora depression blev så djup och långvarig som den blev. Genom att knyta dollarn till guldet hade amerikanska centralbanken avsvärjt sig flexibilitet i sin monetära politik. Länder som inte bundit sin valuta till guldet undgick dåtidens kris med en betydligt mildare lågkonjunktur, enligt ekonomiska historiker.
Ekonomer påpekade också att kritiken av Kinas valutapolitik beror på att landet knutit sin renminbi till dollarn. Varje typ av ny knytning av andra valutor till guldet - eller något annat värde - skulle göra andra valutarelationer lika stelbenta, i stället för att låta marknaden sätta kurserna.
Reformer behövs. Zoellicks debattartikel publicerades precis då Irlands skuldkris efterträdde Greklands i rubrikerna och ekonomer väntade andra europeiska offer: Portugal och kanske Spanien. Här i USA hade centralbanken Fed beslutat köpa amerikanska obligationer för ytterligare 600 miljarder dollar, vilket orsakade kritik från handelspartners och från konservativa politiker.
Med de internationella obalanserna står det klart att valutasystemet sådant det är inte fungerar som det borde. Några ekonomer försökte också tolka Zoellicks utspel som blott ett försök att skapa debatt och att på sikt finna möjliga förbättringar. Världsbankschefen själv gjorde klart att hans mål inte var att ersätta mark “Varje ny knytning av valutor till guldet skulle göra andra valutarelationer lika stelbenta, istället för att låta marknaden sätta kurserna nadskrafterna i fastställandet av kurserna. Men frågan hade väckts och Bank of Canadas ordförande Mark J. Carney såg sig pressad att kategoriskt förklara “Guldet har ingen plats i det internationella valutasystemet?
I USA har debatten om valutorna ofta skjutit in sig på Kinas envisa strävan att hålla ned kursen på sin valuta för att främja sin export, en politik som orsakar kroniska handelsunderskott för USA och Europa. Men ekonomer ser den frågan som bara en del av problemet. Och Zoellick tillhör dem som understryker att det finns andra sätt att lösa obalanserna.
Vid en debatt i New York ifrågasatte Ajay
Shah västs fokus på denna fråga. Shah, som är professor vid Nationella institutet för offentlig finans och politik i New Delhi, sade “När det gäller handelsflödet ser vi en klyfta mellan bevis och politisk retorik angående valutakursernas effekt?
Vad flera ekonomer medgivit i debatten är behovet av reformer, kanske någon form av reglering av centralbankernas frihet att bara trycka mer pengar. Åtminstone från den konservativa sidan höjs sådana röster i USA efter Feds senaste stödköp av obligationer. En åtgärd som genom att öka penningmängden minskar dollarns värde och pressar ned räntorna, något som driver upp priset på - guld. 4 O AA AA Dp & — O