Utgiven i Forum nr 2009-07-08

Har euron minskat konkurrenskraften?

av Johan Knif Forum 2009-07-08, sida 32, 27.08.2009

Taggar: Teman: valutor

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 7-8 2809

Johan Knif är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Vasa.

Har euron minskat konkurrenskraften?

Jag har i tidigare kolumner beseen] rört betydelsen av den ekonomis ka och monetära unionen (EMU), euron och valutarisken för företagsvärdering och aktiemarknad., I denna kombinerar jag dessa i ett finskt-svenskt perspektiv på valutarisken och företagens konkurrenskraft.

Både Finland och Sverige är små och öppna ekonomier där den ekonomiska aktiviteten i hög grad är beroende av internationell handel, Av alla länder är Sverige det land som har en branschstruktur som mest liknar den finländska. Dessutom är Sverige en av våra största handelpartners.

Vilken betydelse har då införandet av euron haft för de finländska företagens valutariskexponering och vilken betydelse har euron haft för de finländska företagens konkurrenskraft gentemot motsvarande svenska företag? Sveriges Riksbank har fortfarande möjlighet att styra värdet av den svenska kronan för att optimera de svenska företagens konkurrenskraft medan motsvarande möjlighet försvann för de finska företagen i och med euron.

Valutakursrisken inverkar på företagens eller aktiernas värde på två självklara sätt. För det första, om prissättningen på marknaden är effektiv avspeglas en valutakursförändring omedelbart i aktiepriset ifall de ifrågavarande valutorna är relevanta för företaget och marknaden, För det andra kan det på lite längre sikt bli uppenbart att en valutakursförändring kan ha effekt på verksamhetsförutsättningar för företag eller branscher med aktieprisjusteringar som följd.

I teoretiska sammanhang uppdelas valutarisken vanligen i två delar: den del av valutarisken som är gemensam för hela marknaden och den del som är företagseller branschspecifik. Man

Går det bra för e risken, det så kallade marknadsbetat. Således borde endast den del av valutarisken som är gemensam för hela marknaden ha ett riskpremium., Övrig företagsspecifik valutarisk kan ju elimineras genom diversifiering av portföljen.

I en komparativ studie tillsammans med Anand Bir Singh Gulati och James Kolari visar vi dessutom att den finska aktiemarknadens valutariskexponering gentemot FIM(€)/SEK växelkurssvängningar som helhet har blivit fem gånger större efter införandet av euron. Dels kan detta bero på att euron är en mycket mer betydande valuta än den tidigare finska marken och dels på att effekten av valutakursförändringen inte mera kan motverkas av ingrepp av Finlands Bank,

Studien visar också att före införandet av euron verkade det som om FIM/SEK valutariskexponeringen till största delen var gemensam för hela den finska marknaden, det vill säga ingick nästani sin helhet i marknadsbetat. I och med införande av euron är situation mer heterogen och den finska marknadens riskexponering är som sådan inte längre representativ för de finska företagen och branscherna utan de uppvisar betydande excess valutariskexponering, oftast positiv men för vissa branscher negativ.

Generellt har en starkare inhemsk valuta en negativ effekt på portföljavkastningarna, men det att svenska företag avkastar bra betyder inte att det skulle gå dåligt i motsvarande finska företag. Tvärtom ser avkastningarna i branschportföljernai de två länderna ut att bete sig lika oberoende av förändringarna i valutornas växelkurs. Går det bra för en bransch (företag) i Sverige, så går det också bra för motsvarande bransch (företag) i Finland och tvärtom. Det enda undantaget var informationsteknologin, av förståelig talar om marknadens valutariskexponering och enskilda företags excess valutariskexponering, I en forskningsrapport tillsammans med professorerna Seppo Pynnönen och James Kolari visar vi teoretiskt att valutarisken är en explicit del av marknads bransch (företag) i Sverige, så går det också bra för motsvarande bransch (företag) i Finland och tvärtom.

skäl.m

Knif J.S. Pynnönen and J. Kolari (2009),

Asset pricing with exchange risks. Paper presentedat the Multinational Finance Society Annual Meeting in Crete, Greece, July 2009.

Gulati, A. B.S., J. Knif, och J. Kolari (2009), Competitiveness and exchange rate shocks: An analysis of sector and industry returns in Finland. Preliminary paper.

Utgiven i Forum nr 2009-07-08

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."