Har vi råd med byråkrati?
av Thor Forsskåhl Forum 1980-07, sida 07, 23.04.1980
ledaren Har vi råd
BYRÅKRATIN, med vilken man något inexakt vanligen förstår enbart den offentliga sektorn, har under den senasle tiden blivit utsatt för en rad angrepp. Det är inte bara de enskilda medborgarna och företagen som knotar under byråkraternas ok, utan fenomenet har också uppmärksammats av flera unga ”nya filosofer”, och nu senast av de politiska partierna som alla har på sitt valprogram att bekämpa byråkratin.
Begreppet byråkrati har en dubbel innebörd. Å ena sidan avser ordet ämbetsmannavälde och långsam och formalistisk handläggning av ärendena, och å andra sidan tog sociologen Max Weber ordet byråkrati i använding för att beteckna en hierarkiskt uppbyggd organisation med kla: rangskalor, detaljerade verksamhetsregler samt system för information och kontroll. De båda begreppen utesluter ingalunda varandra, utan har en hel del gemensamt i praktiken. Därtill äger de sin tillämplighet både inom den offentliga och privata sektorn, och ironiskt nog utvecklade Weber ursrungligen sin byräkratiska begreppsapparat för alt beskriva effektivt och rationellt ledda företagsorganisationer i vilka kontroll och makt baserade sig på kunskap.
Men om vi håller oss till byråkrati i allmänt vedertagen mening som en term med vilken man avser den offentliga sektorn, kan det konstateras att det rör sig om en mastodont som ingalunda alltid bemannats och byggts ut på basen av behov och kunskap. Den offentliga sektorn sysselsäner i dag cirka en halv miljon anställda, vilket är en fördubbling på femton Enbart lönekostnaderna slukar en betydande del av vår bruttonationalprodukt, och ör att driva detta gigantiska maskineri stiger kostnaderna avsevärt för att hålla var själle arbetsför medborgare sysselsatt inom stats- eller kommunallörvaltningen.
Självfallet bygger vår moderna vä sstat i stor utsträckning på de tjänster byråkratin tillhandahäller oss. Säkerhet, utbildning, hälsovård, kommunikationsväsendet, kultur. olika former av sociala tjänster o s v är en del av den offentliga sektorns aktiviteter eller tjänster den producerar. En annan viktig det är övervakning och päverkning av den privata sektorns verksamhet genom både lagstift lägger man till övriga kostnade mee Maten å var i"
FORUM 7/8 med byråkrati ning, direktiv och egen verksamhet. Genom både sin verksamhet i nuet och planering av framtida verksamhet kommer byråkratin i hög grad att styra den privata sektorn och bestämma hur samhället skall se ut. Redan nu har byråkratin haft stora återverkningar i företagen som inte bara varit tvungna att anpassa sin verksamhet enligt byråkratins krav, utan också varit tvungna att skapa funktioner för den improduktiva uppgiften att se till att bestämmelser, lagar och restriktioner följs. Detta har säkert avspeglats i företagens produktivitet och enskilda individers motivation på ett mindre önskvärt sätt.
Men den offentliga sektorns verksamhet och planering bygger på mål som har ett politiskt innehåll och en politisk inriktning. Och för att bedriva politik krävs möjlighet till påverkan och makt. I betydande grad är byråkratin en manifestation av makt vanden. För att kunna förverkliga sina politiska mål strävar de ohka politiska partierna till att stärka sitt inflytande och sin makt i den byråkratiska apparaten. Utnämningspaketen är ett typiskt exempel på detta. Byråkratin växer inte enbart på grund av behov, utan också av maktpolitiska skäl samt därtill säkerligen också som ett rent självändamål — ett uttryck för Parkinsons lag.
Det finns alla skäl att bekämpa oändamånsenlig byråkratisk tillväxt som inte är behovsbetingad. Det finns säkert redan nu möjligheter att rationalisera inom den offentliga sektorn vilket skulle leda till minskade kostnader och minskat ämbetsmannavälde. De sålunda frigjorda medlen och andliga resurserna kan säkerligen användas mera produktivt inom den privata sektorn.
Men är det tänkbart att de politiska partierna effektivt skall kunna bekämpa byråkrati? De har ju själva vari med om att bygga ut den, och förändringar 1 den nuvarande byråkratiska strukturen leder också till maktpolitiska problem. Kanske slutresultatet är som en tidning elakt påpekat etl nytt ministerium för bekämpning av byråkrati. Men oncekligen ligger det i vårt intresse att stävja onödig byråkrati och tillväxt av den, och stöda dem som verklige syftar därhän. Thor Forsskåhl