Haveriet ett moln över kärnkraften
av Janne Salonen Forum 2011-03, sida 40, 31.03.2011
EE FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 3 2011
Haveriet ett moln över kärnkraften
JANNE SALONEN TEXT nrenässans för kärnkraften hade komE mit igång i världen under de senaste åren. Kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl i Ukrainaiapril1986 gjorde att utbyggnadsplaner för kärnkraften skrinlades för långa tider. I många länder gick man in för avvecklingsprogram. Men den ökande oron kring stigande fossila utsläpp gjorde att intresset för nya kärnkraftsinvesteringar åter kom igång. Finland var ett av de första länderna med ett riksdagsbeslut om en ny kärnkraftsenhet 2002. Denna enhet uppförs nu i Olkiluoto, i Euraåminne nära Raumo. Efter upprepade uppskjutningar är driftstart nu angiven till2013.
De senaste åren påbörjade allt fler länder nya kärnkraftsinvesteringar. Kina, som vill minska på sitt stora beroende av kolkraft och som har ett snabbt växande energibehov, har varit särskilt aktivt. Kina har nu 13 kärnkraftsenheter i drift och ytterligare 27 under byggnad, och dessutom planer för ytterligare över 100 reaktorer. På några år har de kinesiska kärnkraftsplanerna blivit de mest ambitiösa i världen.
Också Ryssland har kört igång med ett stort utbyggnadsprogram, med 11 reaktorer under byggnad, bland annat nära S:t Petersburg och Finland i Sosnovyj Bor. Utöver detta har Ryssland planer för 14 nya reaktorer. Statsminister VLADIMIR PUTIN har varit den som har drivit på de ambitiösa ryska kärnkraftsplanerna.
Också i Västeuropa väcktes intresse för kärnkraften. England planerar för upp till 13 nya enheter och i Tyskland beslöt regeringen om en förlängning av sina kärnkraftsenheters drifttid med tolv år. I Sverige gjorde regeringen ett principbeslut om att tillåta nya kärnkraftsinvesteringar, främst då de befintliga kärnkraftsenheterna, tio stycken, behöver ersättas med nya. Också Italien, som redan hade hunnit stänga de enda kärnkraftsenheterna man hade, hade långt gående planer på nya enheter. I Finland beslöt riksdagen så sent som förra året att tillåta bygget av två nya kärnkraftsenheter. Också i många av de snabbt växande tillväxtekonomierna började ambitiösa kärnkraftsplaner ta form.
Förödande tsunami, Den svåra kärnkraftsolyckan iFukushima i Japan har kastat en skugga över all dessa planer. Olyckan var en direkt följd av den starkaste uppmätta jordbävningen någonsin i Japan, g,0 på Richterskalan. Den efterföljande flodvågen var den värsta sedan år 869, har historiker konstaterat. Flodvågen ställde till med mest skada på Fukushimakraftverket, eftersom den slog ut allreservkraft som behövdes till pumpanordningar för att hålla reaktorerna nedkylda.
Då detta skrivs har läget i Fukushima ännu inte helt stabiliserats. Exakt hur allvarlig olyckan blir är inte klart, men i alla händelser rör det sig om en katastrof. Samtliga sex enheter i kärnkraftverket Fukushima I är mer eller mindre skadade, och enheterna 1-4 har havererat helt. Alla dessa enheter är av allt att döma ur drift för gott, och de värst skadade enheterna 1-4 måste med extraordinära medel hållas nedkylda kanske i åratal, innan det skadade reaktorbränslet i reaktorerna kan åtgärdas. På STRÅLSKYDDSCENTRALEN i Finland talar gruppchefen KEIJO VALTONEN om 25 år. Så länge kommer Fukushima att vara ett öppet sår för hela kärnkraftsindustrin. Man kan hysa farhågor för planerade kärnkraftsbyggeni seismiskt aktiva områden. Kina, med det mest ambitiösa programmet, befinner sig ien seismiskt aktiv region.
Allvarligare än Tjernobyl. På ett sätt var haveriet i Fukushima allvarligare för kärnkraftsin s 5 = = HH z E z &E So dustrin än Tjernobyl för 25 år sedan. Tjernobylreaktorn representerade en teknologi som inte allmänt var i användning, utan enbart i dåtida Sovjetunionen (och i Ryssland i dag). Fukushimareaktorerna representerar däremot en reaktortyp, kokvattenreaktor, som är mycket allmän i världen, inte minst i Finland (Olkiluotos båda enheter, men inte den som är under uppbyggnad). Orsaken till Fukushima-haveriet var ett avbrott i elförsörjningen till följd av de extrema naturkatastroferna, jordbävningen och tsunamin. Nu blir det nödvändigt att se över alla existerande kärnkraftverk och förbättra reservkraftssystemen så att de inte slås ut ens under de mest extrema omständigheterna. För detta ska nu stresstest utföras ihela Europa under EU:s regi.
Obefogad rädsla. Tills vidare har ingen omkommit till följd av Fukushimahaveriet, inte ens någon av den personal som har varit på plats i kärnkraftverket, trots att de är de enda som har drabbats av farliga strålningsdoser. Ingen brydde sig om de tiotalet oljearbetare som omkom då oljeplattformen Deepwater Horizon havererade förra sommaren, eller de tusentals arbetare som årligen omkommer i kolgruvor runtom i världen. Kärnkraftshaveriernas största skada på omvärlden verkar vara psykologisk: mångas rädsla har ingen relation till den verkliga hälsovåda kärnkraften har förorsakat.
Då det uppstår en tidsmässig distans till Fukushimahaveriets mest akuta skede, är det sannolikt att de befintliga kärnkraftsprogrammen inte påverkas så mycket av haveriet. Kärnkraften har en central roll i många länders energistrategier, inte minst i Finlands. Ett viktigt mål har varit att säkerställa en tillräcklig tillgång av icke-fossil elkraft inte minst för el- och hybridfordons bruk.
Förmodligen resulterar Fukushimahaveriet iatt opinionen gentemot kärnkraften i de flestaländerna igen blir mera negativ. I demokratiskt styrda länder blir det förmodligen mycket svårare att få igenom nya kärnkraftsbeslut. Efter Tjernobyl dröjde det över femton år innan nya kärnkraftsplaner på allvar började ventileras. Insikten omatt alternativen inte är så många kan dock få opinionen att igen svänga till att bli gynnsammare för beslut om nya kärnkraftsinvesteringar. a