Historien upprepar sig aldrig

av Peter Ehrström Forum 1998-03, sida 18-21, 26.03.1998

Taggar: Personer: Eino Jutikkala

0090 perspektiv

NUTIDEN PÅMINNER INTE OM NÅGON TIDIGARE EPOK. PROGNOSER OCH PROFETIOR SLÅR MESTADELS FEL, FASTSLÅR EINO JUTIKKALA. HAN ANSER ATT DET RÖDA ARVET DOMINERAR FRÅN 1918 OCH ÄR PESSIMIST BETRÄFFANDE GYMNASISTERNAS MEDVETENHET OM DEN SVENSKA TIDEN OCH VÅRT NORDISKA KULTURARV.

kademiker Eino Jutikkala, den finländska historieforskningens Grand Old Man, ser ut över avshamnen från sitt arbetsrum på Havsgatan i Helsingfors. På sommaren skyms utsikten av grönskande trädkronor, men även då syns Sveaborg tydligt och kännspakt i fonden. I samklang med den värdiga inredningen och de många bokhyllorna skapas en atmosfär som onekligen är beskrivande för en intellektuell med svunna tider som forskningsobjekt. I oktober fyllde Eino Jutikkala 90 år, men han deltar fortfarande i samhällsdebatten med artiklar och inlägg.

Han har bakom sig bl.a. 27 år som professori historia vid Helsingfors universitet, varav 3 som dekanus, och har i två repriser fungerat som ordförande för Finlands Historiska Samfund. Jutikkala har dessutom innehaft förtroendeuppdrag bl.a. som ordförande för Helsingfors stads historiekommitté (1964-91) samt som styrelsemedlem i Kulturfonden för Sverige och Finland (1960-71).

Vad anser ni om uttryck som “det enda man lär sig av historien är att man ingenting lär sig av historien” samt “historien

Forums nya fyrdelade serie “perspektiv” inleds i detta nummer och pågår under våren, Utgående från sina egna erfarenbeter och kunskaper diskuterar fyra av landets mest kända och erfarna sambällsprofiler kring temat Finland går, i dag, i morgon. I nästa nummer kommer minister Max Jakobson till tals.

Akademiker Eino Jutikkala:

Historie upprepar sig aldrig

Akademiker Eino Jutikkala konstaterar att man I ett fall kan tala om ett avgörande ögonblick i Finlands historia, nämligen den 26 juni 1944 då president Risto Ryti och Linkomies-regeringen avslog det ryska kravet på ovillkorlig kapitulation.

går i cirklar’? Kan man dra direkta lärdomar från tidigare epoker ”Historien upprepar sig aldrig. Nutiden påminner inte om någon tidigare epok. Historien framskrider inte i cirklar som man tror, så att man om en stund skulle komma tillbaka till samma situation som någon gång tidigare. Prognoser och profetior slår mestadels fel. En engelsk professor som föreläste här gav en sådan definition att histori en är en berättelse om felslagna profetior. Dock kan man lära sig av historien - nämligen realistiskt tänkande, inte tänkande efter förutfattade teorier eller olika slags svärmerier”

Vad ser ni som den största utmaningen för Finland på andra sidan år 2000 ”Till en början: att bibehålla jordbruket med tillräckliga stödmedel så att stora områden inte blir ödelagda. Senare: att behålla folkmängden på

FORUM NR 3/98

Foto: Nico Backströ ungefår samma nivå som nu, om så behövs genom inflyttning, och åldersstrukturen sådan att antalet åldringar, som måste försörjas och eventuellt vårdas av andra, inte överstiger ett visst procenttal - kanske 25 procent. Procenttalet är nu fjorton.”

Arbetslösheten har med jämna mellanrum setts som landets svåraste problem, men aldrig nått en sådan omfattning som på 1990-talet. Hur ser ni, utgående från landets historia, på en situation där arbetslösheten kroniskt är hög och samhällsklyftorna ökar “Sådan arbetslöshet som behandlas i frågan förekommer med jämna mellanrum beroende på konjunkturväxlingar och kan alltid besegras under nästa högkonjunktur. Enligt vad jag förstår är den nuvarande enorma arbetslösheten strukturell och därför mycket svår att motarbeta. Till en början sammanföll visserligen en vanlig lågkonjunktur med den strukturella omvandlingen. Och den var så stark denhär krisen, för den hade dubbla orsaker. Detsamma gäller, om ock i varierande utsträckning, i alla europeiska länder;

Det talas om en övergång från industrisamhälle till ett postindustriellt eller ett s.2.s. post-post-industriellt it-samhälle i Finland. Finns det faktorer som talar för en omfattande strukturförändring i dag ”Man behöver bara slå upp näringsstatistiken för att inse att övergången från industrisamhälle till postindustriellt servicesamhälle redan har ägt rum i Finland. Industrin i ordets vidaste bemärkelse livnär endast 28 procent av befolkningen medan serviceyrken livnär 65 procent. Då har ju ändringen redan skett”

Hur kännetecknades övergången från agrarsamhälle till industrisamhälle i Finland och kan man skönja motsvarande tendenser i dag? Upplever ni att nutiden kan betecknas som omvälvande eller rent avrevolutionär (främst i teknisk betydelse) ”Industrialiseringen av jordbrukssamhället skedde långsamt under ett helt sekel, d.v.s. det började ungefär 1870 och avslutades cirka 1970. På 1960-talet flöt strömmen från landsbygden till städerna och andra agglomerationer ovanligt starkt, man har sagt att den var starkare än någonsin i något land. Men den betydde redan då även en Övergång från industri till serviceyrkena. De tidigare årtiondena kan

FORUM NR 3/9 knappast sägas ha varit omvälvande, inte heller de senare. Inte heller 7080-talet, kanske nu 90-talet, men det får vi se senare eftersom flyttningsrörelserna igen har blivit så starka.”

Vilka ögonblick skulle ni beskriva som s.k. små, men avgörande ögonblick i Finlands historia ”Inte små ögonblick utan månader, ja t.o.m. år, var tre gånger Finlands ödestimma. 1918 måste de ryska trupperna antingen avväpnas eller fördrivas från landet och samtidigt måste regeringstrupperna kuva det uppror till vilket de ryska kommunisterna hade uppviglat en del av folket. Men Finland passade på - och det här är det viktiga - att genomföra sin frihetskamp i en tid då Rysslands armé inte mera och inte ännu hade sin normala styrka Övermänskligt försva ”Den andra ödestimman inträffade i december 1939 och nu var Finland inte i stånd att bestämma tidpunkten. Finland hade uppbyggt sin försvarsmakt under den förutsättningen att landet blir angripet i samband med ett storkrig i vilket fiendens händer delvis är bundna. Men storkriget öppnades av Stalin och Hitler så, att Sovjetunionen till en början kunde stå avsides och Finland måste ensam föra krig mot en jättemakt. Att Finland lyckades berodde på det förenade folkets övermänskliga, oeftergivliga försvarsvilja, som blev väsentligt förstärkt när Stalin utnämnde den kuusinenska marionettregeringen. Alla insåg att det inte var frågan om några gränsområden eller militärbaser utan om hela Finland och dess framtid. Jag kan själv komma ihåg när kriget utbröt att människorna sade, men bara under de två första dagarna, att nu förlorar vi Terijoki. Sen när Kuuvsinen-regeringen utnämndes förstod alla att det faktiskt var frågan om hela Finland och dess framtid ”På hösten 1944 var Finland inte militärt besegrat men hörde till den statsgrupp som besegrades i andra världskriget. Art Finland räddades från att bli en folkdemokrati eller rent av att sammansmältas med Sovjetunionen har vi att tacka flere omständigheter. Utan rysk hjälp vågade kommunisterna inte skrida till revolution. Deras organisationer i Finland hade upplösts fö 14 år sedan och det tog tid att bygga ett nytt nätverk. De i flera skeden till Sovjetunionen utflyttade kommunisterna hade likviderats av Stalin till nästan sista man och kvinna. Och Sovjetunionen brådskade inte: till en början avväntades världskrigets slut. Den avslöjade vapengömma-affären lät också förstå att medborgarna hade möjligheter att föra partisankrig mot ockupationsmakten. Stalin ansåg att Finland i alla fall redan låg i björnens gap. Sedan han fått vänskapspakten utgjorde Finlands införlivande inte mera någon strategisk fördel ”I ett fall kan man tala om ett avgörande ögonblick, nämligen den 26 juni 1944, då president Ryti och Linkomies-regeringen avslog det ryska kravet på ovillkorlig kapitulation. Man vet nu att det också hade betytt ockupation i dess värsta mening.”

Hur påverkas dagens Finland av arvet från 1918 samt från vinterkriget och fortsättningskriget ”Det röda arvet dominerar. Detta kommer till synes i det att man använder enbart benämningen inbördeskriget utan att använda två andra benämningar jämsides, som ger innehåll till sagda ord. Inbördeskriget har inget innehåll, man vet inte varför man stred och vad det gällde.

”Den första benämningen är upproret. De som kuvade det röda upproret kämpade för laglig ordning och demokrati. I demokratisk utveckling hade Finland avancerat längre än något annat europeiskt land, Norge undantaget. Med rödgardets stöd införde en grupp socialister proletariatets diktatur och makten i södra Finland övergick till minoritetens, d.v.s. socialdemokraternas, minoritet. Det är få i Finland som vet att Sveriges socialdemokratiska parti kraftigt fördömde revolutionen i Finland, just med den argumenteringen att den var riktad mot demokratin”

Undviker frihetskrige ”Den andra benämningen som man undviker är frihetskriget. Dock riktades operationerna även mot den ryska 42. armékåren, som förklarat krig mot Finlands armé. Det fanns en faktisk krigsförklaring, visserligen inte av Sovjetunionens regering men av en armékår. Det är rent av komiskt när e talare eller skribent berättar om striden mot ryssar och konstaterar att Finland efter kriget var självständigt och det oaktat använder benämningen inbördeskriget. I ett inbördeskrig kan ingen nation bli självständig. Dessutom motarbetar denna benämning i detta sammanhang talarens eller skribentens egen målsättning: det skymtar då melJan raderna att den förlorande parten, de röda, kämpade uttryckligen och medvetet mot Finlands sjävständighet, men det gjorde de ju inte ”Om de övriga åren finns inte så stora meningsskiljaktligheter och minnena från vinterkriget är en viktig beståndsdel i den finländska identiteten.”

Hur ser ni på tiden av svenskt respektive ryskt styre i Finland ”Svenskt styre infördes tidigare och

Nutiden påminner inte om någon tidigare epok. Man kan lära sig realistiskt tänkande av historien, inte tänkande efter förutfattade teorier eller olika slags svärmerier, anse akademiker Eino Jutikkala.

varade 600 år. ryskt styre kom senare och varade hundra år. Dessutom försökte Finland med tämligen god framgång bevara den svenska traditionen. Jag vill inte använda ordet svenskt styre jämsides med ryskt styre. Under den förstnämnda epoken var Finland en jämställd del av riket. under den sistnämnda hörde landet till den ryska envåldshärskarens imperium. Visserligen var kungarna envåldshärskare i Sverige 1682-1718, men redan den tidens statsvetare skilde mellan envälde och despotism. Envåldshärskarna måste rätta sig efter lagen. medan den ryska tsaren och den turkiske sultanen var herrar över undersåtarnas liv och egendom.”

T olika svenska artiklar har man kunnat utläsa en rädsla för utbredd historielös Foto: Nico Backströ het och historisk okunskap medan den historiska medvetenheten anses vara stark i Finland. Upplever ni någon större risk för historielöshet i Finland och Sverige och i världen överlag ”Den historiska medvetenheten har p.g.a. av starka och färska upplevelser varit mera fastrotad i Finland än i Sverige. I Peter Englunds och Herman Lindqvists Sverige är medborgarna kanske inte mera så historielösa som för några årtionden sedan. Det är sedan en annan sak vad man vet om historien och vad som har varit tillåtet att veta om historien i Finland. Under vänskapspaktens tid utströk man ur läroböckerna fakta som var ofördelaktiga för Sovjetunionen,t.ex.i ett konkret fall utströks Kuusinen-regeringen så sent som 1984”

Bristfällig undervisnin ”Jag är pessimistisk beträffande gymnasisternas medvetenhet om den svenska tiden och sålunda om vårt nordiska kulturarv och gemenskap eftersom den obligatoriska historieundervisningen i gymnasierna numera börjar med år 1809. ”

Hur har internationaliseringen under de senaste decennierna påverkat den finländska kulturen “Alla kulturer är påverkade av varandra och utvecklas kanske desto snabbare ju mera impulser de får utifrån”

Finland utmärks av en stark presidentmakt, i västliga demokratier endast överträffad i USA och Frankrike. Hur bar de enskilda presidenterna inverkat på Finlands historia ”Den starka presidentmakten infördes i 1919 års regeringsform som en reaktion mot upproret, och Ståhlberg - så antimonarkist som han var —- stod bakom de flesta paragraferna och som den första presidenten gav han genom sitt handlande stadga åt presidentens maktutövning. Mera torde krigen ha betytt och de svåra efterkrigsåren då stark presidentmakt behövdes av utrikespolitiska skäl. Och likaså Kekkonens personlighet, den får man inte glömma oberoende av vad man tänker om honom”

Vilket är ert eget starkaste minne av historiens vingslag ”Den som genomlevt krigen kan inte låta bli att anse dessa för de starkaste upplevelserna, “historiens vingslag” söm ni kallar det. För det första de

FORUM NR 3/9 stora faror under vilka vi levde, det upplevde alla. Sedan de mera personliga upplevelserna,som kriget vid fronten och bombardemangen. Jag har bara upplevt bombardemangen, men jag har intensivt upplevt kriget eftersom jag i tre år var byråchef vid informationsverket och då fick vi varje dag veta allt som hände och vara med och försöka påverka opinionen. Min bok Valtion tiedoituslaitoksen salainen krontikka utkom nu i oktober. Den är tryckt utan några ändringar eller tillägg, tryckt som jag skrev den då, i september, oktober och november 1944. Jag fick i uppdrag att skriva den där krönikan och den var så hemlig och man var så rädd för de uppgifter manuskriptet innehöll om vår propagandaverksamhet, att krönikan antingen förstördes eller gömdes så att man aldrig har hittat den. Men jag hade tagit en kopia genast och det är den som nu blev tryckt. På 80-talet var atmosfären eller det utrikespolitiska läget redan så lugnt att jag donerade min kopia till Riksarkivet och några forskare har använt den. Någon recensent har önskat att jag borde ha tagit

Risken finns…

30 000 inbrot i källar ställning till allt detta, men boken är mycket värdefullare om inte några sådana eftertankar införs utan boken innehåller just det som manuskriptet innehöll?”

Om jag ber er utkora s.k. vardagshjältar i Finlands historia, vilka skulle ni nämna ”Det finns så många urvalskriterier att man inte bland fem miljoner människor kan utse några som skulle vara de främsta”

Vilka olösta, oundersökta frågeställningar upplever ni vara i störst behov av att undersökas i den finländska historien? Finns det vita fläckar ”Det viktigaste är den politiska historien efter andra världskriget, fastän så mycket redan har publicerats. Det finns så mycket som fortfarande kommer fram och så många omtvistade frågor. Det som har publicerats bygger ofta på delvis opålitliga memoarer eller sådant material som har luckor ”Och sedan moderna problem som vardagslivets historia och sådant som nära tangerar mentalitetens historia, de kommer att bli mycket svåra att utreda. Det finns ju inga lättillgängliga

Studio B 10 000 bostads inbrot 45 000 cykelstölde 2 000 bostads bränder

Det känns faktiskt lugnar då man har försäkrat i Svensk-Finland.

källserier. Det är av en händelse man råkar hitta fakta som belyser dessa problem”

Det har under senare år funnits ett starkt intresse för åren 1917-18.

”Jag tror det bara är på grund av jubileumsåret 1997, men tiden efter andra världskriget, den intresserar varje årsklass historiker numera. Och antalet historiker har vuxit enormt. När jag blev kallad till forskarmedlem i Finlands Historiska Samfund på 30-talet så var forskarmedlemmarna rädda för att det inte skulle bli någon publikation det året. Nu har antalet publikationer uppgått ända till 15 eller 20 varje år, det är en sådan mångdubbling inom ett halvsekel”

Har ni något bokprojekt på gång eller vetenskapliga utmaningar ni ännu ämnar anta ”Jag har inte mera något bokprojekt på gång, jag är alltför gammal. Jag skriver då och då artiklar och recensioner och ger intervjuer som denhär”

Hur många böcker och artiklar har ni skrivit ”Antalet publikationer är ungefär 900”. € Peter Ehrström

Den optimala hemförsäkringen

Ställ högre krav på din hemförsäkring. Begär offert på OPTIMAL.

OPTIMAL gör det möjligt för dig att själv påverka premien. Du kan fritt kombinera tre olika skyddsnivåer för din egendom.

Ditt hem är unikt - det borde din hemförsäkring också vara.

FORUM NR 3/9 ) ) | Försäkringsbolaget NE Svensk-Finland

Malmgatan 20, 00100 Helsingfors, tel (09) 69351, fax (09) 6935 300 e-mail svenskfinland&svenskfinland.fi http: // www.svenskfinland.fi