Hög tid att avliva myten om det söta tyska vinet

av Christian Schönberg Forum 1995-12, sida 26, 28.09.1995

il bada r

Nära 200 vita viner (87 procent av egen agent i Finland.

presenterades i Radisson SAS hotell i Helsingfors. 15 utställare av 36 saknade ännu

Hög tid att avliva myten om det söta tyska vinet

Christian Schönber kommunikationerna förbättras ino den europeiska unionens domäner tvingas såväl medlemsstater som hela industrigrenar profilera sig allt effektivare för att inte riskera förlora marknadsandelar i den hårdnande konkurrensen. Också den europeiska vinindustrin måste slå vakt om sina positioner pressad som den är av nykomlingar bl.a. från två amerikanska kontinenter plus Australien och Sydafrika.

Tysk vinindustri har lyckats med konststycket att sammanföra flera konkurrerande vinhus till en gemensam produktpresentation på internationell botten. Till och med det marginella vin-u-landet Finland som äntligen så smått börjar vakna upp ur sit brännvinsrus, samtidigt som landet dock visar behjärtansvärda ansatser att övergå till mera kultiverade dryckesvanor. har trots sin litenhet ansetts värdigt nog att bli föremål för tysk vininformation av icke obetydlig halt. Finland ligger på en tolfte plats i exportstatistiken med 42 525 hl år 1994. en minskning med 17 procent från ett år tidigare. Storbritannien toppar med 1 miljon hl/år.

Också chefen själv, Dr F.W Michel från det tyska vininstitutet. var på plats när representanter från 36 tyska vinhus och deras nordiska agenter för fjärde gången inbjöd 1 300 finländska vinintressenter till provsmakning av sammanlagt närmare 200 olika vinsorter. Att vi talar om vita viner torde vara en självklarhet. Förutseende nog hade arrangörerna skickat ut en mångsidig informationsskrift (på finska och svenska) för att besökarna i god tid på förhand skulle kunna planera sin provsmakningsrunda. Vandringen bekräftade entydigt att myten om att tyskarna endast kan producera söta viner, nu definitivt kan skrotas.

Från Kabinett till Eiswein

Tyskland har 13 kvalitetsvindistrikt (Anbaugebiet) vilka alla ger sin speciella karaktär åt vinet. Ungefär 95 procent av de

I takt med att gränserna raseras oc 2 tyska vinerna hör enligt arrangörerna till gruppen kvalitetsvin. Gruppen indelas i OD Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete (QbA) och I Qualitätswein mit Prädikat (QmP). Predikatet i den senare gruppen är en extra kvalitetsgradering. Indelningen sker efter mustvikten som är ett mått på druvornas mognadsgrad och därmed också dess sockerhalt. Lägsta OmP-klassen har Kabinett, därefter kommer Spätlese, Auslese. Beerenauslese, Trockenbeerenauslese och Eiswein. Beerenauslese-musten innehåller så mycket socker att vinerna i denna klass och högre alltid är söta. Om smakriktningen inte anges på etiketten följer man tumregeln att vinet blir sötare ju högre upp i predikat man kommer.

Femtio druvsorter

I Tyskland odlas cirka 50 druvsorter, vilket ger ett brett spektrum av smakvariationer. Några av de vanligaste vita druvsorterna och deras karakteristiska egenskaper:

OG Riesling ger fina, lätta, fruktiga viner med livlig syra.

CO Kerner liknar Riesling men ger fylligare vin med något mindre syra.

4 Silvaner ger milda viner med svag syra och neutral arom. Jordmånensinverkan känns ofta starkt.

O Miiler-Thurgau är Tysklands mest adlade druvsort. Ger kraftiga viner med lätt muskatdoft och något besk eftersmak.

3 Ruländer odlas främst i Baden och ger kraftiga, gyllengula, syrasvaga viner med stor kropp. Smaken påminner ibland om vått ylle.

O Scheurebe ger friska, medelfylliga viner med livlig syra. Doft och smak påminner ofta om svarta vinbär eller grapefruktskal.

O Morio-Muskat ger kraftigt vin med stark doft och blommig muskatkaraktär.

O Gewiirztraminer ger kraftiga viner med arom av kryddor och exotiska frukter.

Dr F.W. Michel från det tyska vininstitutet är i stort sett nöjd med det tycka vinets framgångar ute i värl len. Han följer med spänning utvecklingen på den allt öppnare finländska marknaden.

Vårt största bekymmer är att finländaren i gemen inte begriper sig på vin, säger Jaakko Rahola som ansvarar för Tysk Vininformation i Finland.

Välj vin med omsorg

Eftersom varken vinet eller maten får ta överhanden bör man utöver syra och sötma också fundera över om vinet skall vara fylligt eller kraftigt. De skall samspela i perfekt harmoni och tillsammans skapa en gastronomisk upplevelse på ett högre plan. (Detta gäller, enligt en färsk undersökning, inte finländarna vilka nog numera dricker en försvarlig mängd vin — dock inte till maten. Alkoholen är i Finland ett berusningsmedel — inte en måltidsdryck! Punkt.)

Lär man sig läsa de tyska vinetiketterna är det inte så svårt att med framgång välja ut ett lämpligt vin bland viner man aldrig tidigare provat. Syrans karaktär och intensitel samt vinets fyllighet bestäms av druvsorten respektive vindistriktet. En kraftig maträtt kräver ett fylligt vin, exempelvis gjort på druvsorterna MiöllerThurgau, Ruländer eller Morio-Muskat. En mera neutral maträtt kräver ett vin gjort på mindre dominerande druvsorter som t.ex. Silvaner eller Riesling.

— Vårt största bekymmer för närvarande är att finländaren i gemen inte begriper sig på vin — de flesta bara gör ekonomiska kalkyler på hur många centiliter ren alkohol de får för satsade pengar, säger Jaakko Rahola, ansvarig för Tysk Vininformation i Finland.

Raholas kollega i Sverige Hansuno Krisch anser för sin del att vinsortimentet överlag ligger på en alldeles för låg nivå i Finland. Därutöver vill han på det bestämdaste avliva myten om att tyska viner av hävd alltid är söta.

-— Visst fanns det en söt våg efter kriget men nu har pendeln svängt. Den torra vågen startade redan för cirka 10 år i Tyskland och i dag är redan 50 procent av vinerna på den torrare sidan. &

Forum nr 12/95