Höga stålpriser sätter fart på prospektering
av Henric Borgström Forum 2007-02, sida 22-23, 28.02.2007
El FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2087
VARLDEN: NORDEN
Höga stålpriser sätter fart på prospektering
Flera gruvor i Sverige byggs ut och redan stängda gruvor öppnas på nytt. De höga metallpriserna lockar gruvbolagen till stora investeringar.
HENRIC BORGSTRÖM TEXT X Prospekteringen efter mineraler i norra Sverige har aldrig varit så intensiv som under det gångna året. En beräkning visar att flera tiotal företag tillsammans lade ut ungefär 40 miljoner euro i kostnader för att leta mineraler främst i Norrbotten och Västerbotten. Men även i den svenska gruvhistoriens vagga Bergslagen har flera tillstånd beviljats för prospektering. Dessutom planeras att åter öppna en av landets äldsta gruvor, Dannemora i närheten av Uppsala norr om Stockholm. Den öppnades 1491 och stängdes 1992 av den då statligt dominerade stålproducenten ssAB som nu övergett all gruvdrift. Flera privata investerare har gått samman för att försöka få igång malmbrytningen. Informationsmöten har hållits och allmänheteni den ganska tätt bebyggda orten verkar vara med på noterna. Det är naturligtvis de höga metallpriserna som fått igång prospekteringen igen. I branschen har man som tumregel att letandet intensifieras cirka ett år efter det att priserna går upp. 2006 blev därför ett mycket gott år och 2007 ser ut att bli ännu bättre eftersom metallpriserna fortsatte att stiga förra året.
Guldlinjen lockar. Mycket av intresset kretsar kring den så kallade Guldlinjen i närheten av Lycksele där ett flertal bolag prospekterar. Men samtidigt har länsstyrelsen beviljat tillstånd till provbrytning itvå tidigare kända järnmalmsfyndigheter som med dagens höga priser bedöms som lönsamma.
Den ena ligger nära den finländska gränsen, Sahavaara utanför Pajala med uppskatt Gruvor i Sverige 2006
I Jämmalm I Sulfidmalm
I Guldmalm
Il industrimineral
Il I produktion JH Nyligen stängd
BH Ansökt eller bevilja ningsvis 145 miljoner ton malm med en hög järnhalt. Fyndigheten innehåller också koppar och guld och fortsätter ini Finland där det också finns planer på att återuppta produktionen i gamla gruvor som Rautuvaara och Hannukainen.
Nästa större fyndighet, Ruoutevare, finns knappt 200 kilometer västerut söder om Jokkmokk och uppges innehålla 116 miljoner ton järnmalm, dessutom titan.
Två utländska bolag, brittiska BEOWULF respektive kanadensiska NORTHLAND RESOURcEs, har gjort förnyade undersökningar och en miljöprövning ska ske. Produktionen kan bliuppemot tio miljoner ton årligen totalt ide två fyndigheterna.
Kiruna centrum flyttas. Det stora statliga gruvföretaget LKAB med järnmalmsgruvor i Kiruna och Malmberget (Gällivare) har inte visat intresse för den närliggande järnmalmen. Bolaget har fullt upp med gigantiska investeringar i nya huvudnivåer, varav en ska stå färdig i Kiruna år 2010.
LKAB:s produktion i Kiruna sänds med järnväg till norska Narvik för export ut i världen. Huvuddelen av järnmalmen i Malmberget går till Luleå, bland annat SSAB:s stålverk istaden. En del går till finländska stålverk.
LKAB vidareförädlar malmen till pellets innan den levereras till stålverken. Förra året producerades drygt 23 miljoner ton, i år blir det 25 miljoner och nästa år planeras för 30 miljoner ton.
Parallellt med nyinvesteringarna i Kiruna har en flyttning av stadens centrum inletts.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2087
Kyrkan och stadshuset plus hundratals andra byggnader måste flyttas till en kostnad av cirka 3 miljarder euro.
Flytten sker eftersom fortsatta arbeten i malmkroppen hotar att förorsaka ras om några årtionden. Sedan malmbrytningen inleddes för drygt etthundra år sedan har produktion skett itio huvudnivåer och produktionen sker nu 1045 meter under markytan.
Uran väcker intresse. Den nya borgerliga regeringen har undantagit LKAB från den lista över statliga företag som ska privatiseras före nästa riksdagsval 2010. På listan finns statens stora aktieposter i NORDEA och TELIA SONERA.
BOLIDEN ska investera cirka 500 miljoner euro i Aitikgruvan söder om Gällivare. Därmed förlängs livslängden tio år till 2025, den årliga produktionen fördubblas till 36 miljoner ton och malmreserven ökas från drygt
JÄTTEKVARN.
Anrikningsverken malar för full maskin då gruvbolagen ökar utvinningen av metaller.
200 till över 600 miljoner ton. Det nya anrikningsverket blir ett av världens största, dagens fem kvarnar ersätts av två gigantiskt stora. Genom investeringen säkras tillförseln av koppar.
Uran har blivit mycket attraktivt sedan priset stigit med cirka 700 procent på fyra år. Ett tiotal kommuner i Norrland har konstaterade fyndigheter, fyra av dem med god uranhalt på minst 0,1 procent. Men det återstår många turer innan det kan bli tal om exploatering. Regeringen måste först godkänna det, dessutom krävs miljöprövning. Kommunerna har vetorätt.
Fyndigheter i norr. Geologerna kallar området som sträcker sig från norra Norge via Sverige och Finland in på Kolahalvön och ned till Karelen för Fennoskandiska skölden. Här finns många lovande fynd av basmetaller samt guld, platina och dessutom diamanter.
”Planer finns att sätta igång gruvdrift i tidigare nedlagda norska Sydvaranger. Danska intressen undersöker möjligheter att öppna gruvor på Grönland.”
Planer finns att sätta igång gruvdrift i tidigare nedlagda norska Sydvaranger. Danska intressen undersöker möjligheter att öppna gruvor på Grönland.
Men också i övriga världen satsas stort på prospektering. Den nya storkoncernen ARCELOR MITTAL undersöker möjligheten att starta på nytt i den gamla svenska gruvan Lamco i Liberia som fram till 1980-talet drevs av det dåtida storföretaget GRÄNGES. Den omfattande malmkroppen sträcker sig in i närliggande Guinea. Men till följd av politisk oenighet mellan Liberia och Guinea blev det omöjligt att expandera, gruvan stängdes och den långa järnvägen ned till kusten växte igen.
Ännu mer omfattande prospektering pågår i Latinamerika. Och på längre sikt kan det bli aktuellt att öppna söderut mot Antarktis där det för tillfället inte är tillåtet att leta efter mineraler enligt internationella överenskommaelser.