Hongkong inför vaktombytet

av Tom Berglund Forum 1993-01, sida 06-08, 28.01.1993

Taggar: Orter: Hongkong

Nedräkningen för Hongkong har börjat. Den 30 juni i sommar är det exakt fyra år kvar av tidsfristen. Sedan tar folkrepubliken över. Ett av de mest utpräglat kapitalistiska samhällena i världen omhändertas av en starkt konservativ socialistisk makt.

På slutrakan har den sista brittiska guvernören, Christopher Patten som tillträdde senaste år, gått in för att förankra den västerländska demokratin så starkt det går i den 6 miljoners befolkning som i dag bebor det lilla Hongkong vid det väldiga

Kinas sydkust.

Hongkon inför vaktombytet

Tom Berglun nder hela sin hundrafemtio åriga existens har Hongkon präglats av en snabb utveckling. Bakom denna utveckling har man alltid kunnat skönja starka motsatsförhållanden, till att börja med mellan Brittiska imperiet och det kinesiska kejsardömet. Den här trenden har i dagens läge nått sin kulmen i den motsättning som råder mellan det socialistiska systemet i Kina och det utpräglat kapitalistiska system som råder i Hongkong.

[2]

Enligt det avtal som gjorts mellan Storbritannien och Kina avträder Storbritannien hela Hongkong åt Kina sommaren 1997. Villkoret för övertagandet är att Kina låter Hongkong behålla sitt eget ekonomiska system. ”Ett land, två system” är en devis som Hongkong-borna själva gärna upprepar.

Problemet är att det inte finns någonting som handgripligt kan garantera att den kinesiska ledningen faktiskt kommer att hålla fast vid denna över enskommelse. En blick på kartan räcker för att övertyga en om att ett militärt stormaktsingripande till marknadsekonomins försvar i Hongkong skulle föra med sej alldeles för stora kostnader. Ett sådant ingripande t.ex. från USA:s sida skulle aldrig bli ett acceptabelt handlingsalternativ för USA:s president — för att inte tala om ett brittiskt ingripande.

Stategierna: ekonomi och demokrati

När det gäller tryggandet av Hongkongs fortsatta existens finns det två grundstrategier. Den ena består av vad man kunde kalla för en ekonomisk strategi och den andra av vad man kunde kalla för en demokratisk strategi.

Den ekonomiska strategin handlar om att göra det uppenbart för den kinesiska ledningen att alla, och speciellt den kinesiska ledningen själv, egentligen kommer att dra nytta av ett blomstrande, kapitalistiskt - Hongkong. Den här synen faller tillbaka på en uråldrig kinesisk handelsmannatradition, som säger att en person alltid accepterar det som är ekonomiskt fördelaktigt för honom, när han väl insett att så är fallet.

Den ekonomiska strategin företräds av den kinesiska överklassen i Hongkong, d.v.s. av en grupp stenrika personer som i huvudsak gjort sina pengar på den blomstrande fastighetsmarknaden i Hongkong. Att den gruppen inte ser något egenvärde i demokrati

Fastighetsmarknaden blomstrar…

är inte så överraskande. För de här personerna är viftandet med demokratins flagga det samma som att medvetet kalla på problem. Vad de helst skulle se är en möjligast konfliktfri övergångsperiod som kan användas till att övertyga den kinesiska ledningen om att fortsatt marknadsekonomi i Hongkong kommer att nära alla berörda parters plånböcker.

Hang Seng-generalindexet för Hongkong-börse 6. r 6. a un ot d i tusenta nn o

F 4.5

Lt 4. ÅA pp a (Md SA AR

T > M O

Nov 5 Nov 12 Nov 19 Nov 26

Pattens utmaning

Som ett alternativ till den ekonomiska strategin står den demokratiska strategi som den nytillsatte brittiske guvernören Christopher Patten ställt sig i spetsen för. Hans utgångspunkt är att ett av de viktigaste arv som kolonialtiden kan ge Hongkong är ett demokratiskt styrelseskick. Det gäller därför att förankra demokratin så gott det går innan folkrepubliken tar över.

Faktaruta

Visste du att + själva staden ligger på en ö: Hongkong och på en liten udde: Kowloon, omgiven av ett hundratal knallformade gröna öar av varierande storlek.

e marknaden för hissar är ca. 60 2 större i Hongkong än i hela Australien.

9 i Hongkong dumpas 1 200 kubikmeter avfall i havet varje dag. e den av folkrepubliken äg Bank of China’s skyskrapa är den högsta byggnaden på Hongkongön, samt att den ligger mellan guvernörens palats och hamnen. — En garanti för att guvernören inte kan beundra hamnutsikten utan påminnas om vem som kommer att ta över e s.k. fung shui-konsulter flitigt anlitas vid byggandet av nya byggnader för att garantera att byggnaden inte blir hemsökt av onda andar.

$ South China Morning Post, den största engelskspråkiga dagstidningen i Hongkong, innehöll fyra helsidor om Finland på vår sjuttiofemårsjälvständighetsdag.

[I FAO AS a 4 a rn |

Om SS R Å 8 8 3

AA AA AA 1992

I enlighet med denna linje har han satt igång ett program som går ut på att öka antalet direktvalda ledamöter i Legislative Coucil eller LegCo, som den lokala riksdagen kallas. Vid valet år 1995 skulle direktvalda ledamöter öka från 18 till 20 av totalt 60, för att senare successivt öka tills hela LegCo blir direktvald. Bakom sig har han åtminstone den brittiska regeringen och speciellt John Major själv, som han anses ha mycket goda relationer till, samt en betydande del av befolkningen i Hongkong. Enligt The Economist per den 12 december 1992 var 37 No av befolkningen för, medan 24 4 var mot, hans förslag. Också den nyvalda amerikanska presidenten har uttalat sitt stöd för Pattens linje.

Kina: Patten provocerar!

Den kinesiska reaktionen har inte uteblivit. Från den kinesiska ledningens sida upplever man guvernör Pattens linje som en klar provokation. Man anser att det brittiska styret i eget intresse låtit bli att utveckla demokratin i Hongkong under de hundrafemtio år man själv haft makten, och att man nu går in för demokratisering bara för att försvåra det kinesiska maktövertagandet.

Konsekvensen är att den kinesiska ledningen startat en verbal offensiv riktad speciellt mot guvernör Patten. Enligt Financial Times lär Kinas grand old man Deng Xiaoping själv i något skede ha sagt att ”det gäller att lära britterna en läxa”.

Den trettionde november senaste år meddelade den kinesiska regeringen

Chris Patten

Så talade Patten

Utdrag ur guvernör Christopher Pattens tal vid öppnandet av Leislative Council’s sammanträde ör 1992/93 ”Den politik som kommer att föras av den regering jag leder kommer att basera sej på fyra huvudprinciper.

— för det första, vi måste fortsätta att generera den ekonomiska framgång som gjort Hongkong till ett av världens under, vår inställning till affärsverksamhet måste förbli: minimal inblandning och maximalt stöd — för det andra, vi måste låta individer och familjer sköta sina egna liv, medan vi erbjuder ändamåälsenlig hjälp till dem som — ofta utan egen förskyllan — är i genuint behov av hjälp — för det tredje, vi måste garantera att lagen följs, med en oberoende instans som ser till att våra demokratiskt stiftade lagar tillämpas, och med ett oförtrutet angrepp mot brottslighet och korruption — för det fjärde, för befolkningen i Hongkong måste vi möjliggöra ett brett demokratiskt deltagande i skötseln av deras egna affärer, medan vi förstärker tilltron till Hongkongs framtid.” L att man inte nödvändigtvis kommer att betrakta kontrakt som slutits i Hongkong gällande tiden från den första juli 1997 framåt som giltiga efter maktövertagandet.

Det här meddelandet utlöste en omedelbar panikreaktion på Hongkong-börsen. Hang Seng-indexet som upplevet sin ”all time high” i början av november sjönk på tre dagar, från den punkt som markeras med en pil i figuren ovan, med omkring 20 procent för att sedan återhämta sig något. Speciellt kurserna för de bolag som erhållit kontrakt för det gigantiska nya flygfältsprojektet Check Lap Kock, gjorde en störtdykning. Det här är begripligt när man vet att flygfältets konstruktionsarbeten, enligt planerarna, kommer att fortgå i flera år efter maktövergandet.

Nervösa affärsmän

Den kraftiga kursnedgången på Hongkong-börsen bidrog till att öka den kinesiska affärsmannaelitens oro. Det som för guvernör Patten och den brit vänd

HONGKON fortsättnin tiska regeringen är en viktig principfråga är för dem någonting som har en omedelbar effekt på deras egen förmögenhet.

Den kinesiska regeringen spädde på med att kungöra att alla reformer i mera demokratisk riktning kommer att återtas efter det kinesiska maktövertagandet. Det har också gått rykten om att Kina skulle tillsätta en skuggadministration för Hongkong.

Enligt vissa bedömare handlade det kinesiska utspelet egentligen om vad man kunde karakterisera som en medveten kursmanipulation. Genom att avsevärt försämra Hongkong-företagens börskurser ville man få den inflytelserika affärsmannaklassen i Hongkong att ännu kraftigare vända sig mot guvernör Patten.

Patten hukar inte

Guvernör Patten å sin sida har inte visat några tecken på att han skulle vara beredd till eftergifter. Resultatet är att något av en ”nattfrost” uppkommit i relationerna mellan Kina och det brittiska styret i Hongkong. När en brittisk delegation var på besök i BeiJing kunde man inte ens enas om en gemensam slutkommuniké, något som signalerar att relationerna är minst sagt kyliga.

Guvernör Patten kommer under våren att förhandla både i Washington och i Beijing. En viktig, milstolpe blir behandlingen av hans förslag i LegCo nu under våren. Kommer LegCo att ställa sig bakom honom — eller kommer de att ställa sig på undfallenhetslinjens sida — det återstår att se.

Show eller showdown?

Betraktar man de här händelserna med ett visst perspektiv är det möjligt att det i sista hand handlar mer om ett skådespel än om de sakfrågor som angivits som skäl för kontroversen. Den kinesiska ledningen vill signalera att man vaksamt följer med vad som händer i Hongkong och att man inte stillatigande accepterar reformer som försvårar maktövertagandet.

Guvernör Patten å sin sida inser att den internationella opinionen är den viktigaste garanten för Hongkongs fortsatta existens. Fortsatta konflikter av den typ som nu uppkommit gör att de internationella massmedierna uppmärksamt kommer att bevaka det stundande matkövertagandet. Därmed har Patten gjort sitt för att bevara det system som i dag råder i Hongkong, medan de faktiska reformer som kontroversen uppges handla om, egentligen är en bisak. L 8

Nya svenska ambassadören:

EG OCH ÖSTARENA fokusfrågor för Finland och Sverige!

Ragnhild Artimo

EG-medlemskapet och utvecklingen i öst är nu centrala fokusfrågor för både Sverige och Finland, konstaterar Mats Bergquist, Sveriges färska ambassadör här. Gällande EG är tidtabellen det stora frågetecknet för länder med köbricka. Och för vad som händer i Ryssland och Baltikum är Helsingfors — som alltid — perfek parkettplats.

rån Mellanöstern, mera exakt Tel Fö till Vilda Östern (ett lite slitet mediauttryck) kom Mats Bergquist före årsskiftet, med en några veckors uppladdningspaus på UD i Stockholm. Precis före jul flyttade han och familjen, hustru Agneta och yngsta, ettårige sonen Patrik, in i ambassadörsresidenset vid Norra Esplanaden i Helsingfors, som också ambassadörens fullvuxna söner, Carl, 22, och Henrik, 20, bekantade sig med under helgerna. Agneta Bergquist är UD-anställd, nu tjänstledig.

rets sista vardag överlämnade ambassadör Bergquist sina kreditivbrev till presidenten. Han efterträder Knut Thyberg som innehade posten rekordlänge, åtta år, och var diplomatkårens doyen. Thyberg har avgått med pension — men kommer säkert att observeras i finska farvatten sommartid i egenskap av passionerad seglare och NIK:are.

Yrkesdiplomat, akademiker

Mats Bergquist, 54, uppvuxen I Växjö i Småland, har en bakgrund som yrkesdiplomat och har tjänstgjort som UD-attaché, vid ambassaden i London, vid FN-delegationen i New York, som ambassadråd i Washington och senast som ambassadör i Tel Aviv och Nicosia sedan 1987. Hans akademiska rötter finns i Lund — och en session som forskare vid Lunds universitet i slutet av 60-talet är en klar eftergift till akademikern i honom. Likaså ett försvarligt antal böcker och skrifter, närmast kring utrikespolitik och historia, som han publicerat.

Skriftställarskapet har han inga avsikter att ge upp. Men, understryker han, självklart skriver en diplomat inte om stationeringslandet. Förrän kanske efteråt —

På jakt efter Finland

Posten som ambassadör i Helsingfors har av hävd setts som en prestigefylld tjänst bland svenska diplomater. Bergquist konstaterar också att han känner sig hedrad över att ha blivit utsedd för uppdraget.

— Jag har dessutom ett historiskt intresse för Finland inte minst från 70-talet då jag jobbade med nordisk säkerhetspolitik vid UD och försvarsdepartementet i Stockholm.

Enligt Bergquist erbjuder ambassadörsposten i Helsingfors ett ovanligt brett spektrum som arbetsfält genom att de bilaterala förbindelserna mellan våra länder täcker allt från politik, ekonomi och handel, till teknik, försvar och kultur. Det är få länder Sverige har ett lika mångsidigt samarbete med.

— Hur intressant Tel Aviv-posten än varit kan det inte förnekas att det uppdraget i viss mån var endimensionellt genom Israels starka säkerhetspolitiska fokusering. Att nu vara stationerad i Helsingfors ger dessutom en avsevärt bättre möjlighet för mig att också följa med debatten i mitt hemland.

Trots den geografiska närheten har Mats Bergquist enligt egen mening inte speciellt god kännedom om ”Finland utanför Helsingforsregionen” — det är närmast kring och i huvudsta