Hur göra Norden starkare?

av Christer Herlin Forum 1975-20, sida 13-14, 17.12.1975

Taggar: Personer: Pehr G Gyllenhammar Orter: Norden

FORUM 20 » 7 13

Hur göra Norden starkare?

Gyllenhammars. hemläxa till företag och politike — Det är inte så märkvärdigt att man idag ställer frågan hur ska spelreglerna vara i samspelet mellan företagen oc samhället.

— Vår miljö har genomgått stora förändringar. Där vi tidigare inte hade några spelregler börjar man nu famla efter dem, sade Pehr Gyllenhammar nyligen i Helsingfors.

=» Utvecklingen i väst under de tre senaste decennierna har enligt Gyllenhammar tett sig så här e Femtiotalet präglades runtom i världen av en mycket snabb ekonomisk tillväxt. De flesta länder hade en bra hemmamarknad.

Råvarorna räckte till.

e Sextiotalet innebar en internationalisering i världen. De flesta företag fann exportmarknader, Vissa länder kallades ”ett under”. De växte ekonomiskt enormt snabbt. Andra växte långsammare, men alla växte.

e Under sjuttiotalet kom sedan de stora förändringarna.

Konflikte — Vi får konflikter om råvarorna. På vissa håll i världen håller de på att ta slut. I Norden är detta ett faktum i fråga om vår skog, vår vattenkraft och vår malm.

— Befolkningsökningens konsekvenser börjar bli uppenbara. Miljön försämras. Ekonomin går tillbaka. Och man har tom ifrågasatt de västliga demokratiernas plats i utvecklingen, deras kraft och deras möjligheter att bestå.

Vad har då nationalstaten gjort under den här utvecklingen, frågar sig Gyllenhammar. Och svarar själv: Precis vad man kunnat vänta sig.

— Under femtiotalet då tillväxten var god kunde politikerna säga: Vi låter företagen och kapitalägarnas förmögenheter växa — tillväxten gynnar alla.

— Under sextiotalet såg vi en snabb konsumtionsökning och samtidigt en ökning av levnadsstandarden., Vi såg en rad sociala reformer, som var möjliga att genomföra tack vare den kraftiga ekonomiska tillväxten.

— Trots att social obalans kvarstod, så tystade tillväxten de flesta kritiker.

Men, säger Gyllenhammar, med sjuttio Pehr G Gyllenhammar, 40, välkänd företagsledare i vårt västra grannland, AB Volvos VD, besökte nyllgen Helsingfors och hade som vanligt en del att säga. Han behandlade I ett företag de problematiska spelreglerna för samarbetet mellan polltiker och företagare.

talets intåg växte kritiken. Reformtakten blir svår att hålla då resurserna tryter. Nationalstaten och dess politiker kommer in i helt nya typer av beslutssituationer.

Olika samarbetsmodeller

I olika länder har politikerna och företagen gått in för olika samarbetsmodeller. England är ett exempel på länder där man infört en nästan total socialiseringsmodell.

— En onyanserad och förmodligen ganska misslyckad politik, tycker Gyllenhammar.

— Det finns en politik som förefaller gemensam för de flesta partier i västvärlden och det är att stimulera företagen genom olika typer av åtgärder. Ått sätta in stimulanspaket då man vill påverka företagen i en viss riktning. Detta ser Gyllenhammar som en positi sak. Men tyvärr har stimulansåtgärderna alltmer börjat ersättas av restriktioner. Då blir samarbetet lidande.

— Vi har restriktioner i fråga om energiåtgång, kapital- och resursförflyttning, arbetskraft, arbetsmarknad och mycket mer.

Manipulerade syste — På grund av de ändrade förhållandenå och på grund av att politikerna insett att resurserna inte räcker till, eller åtminstone blir knappare i framtiden, så blir systemen utrustade med mindre frihetsgrader. Resultatet blir manipulerade system,

Enligt Gyllenhammar lider särskilt de socialistiska — planhushållningssystemen starkt av denna manipulativa tendens;

I samband med de manipulativa systemen tangerade Gyllenhammar en an nan modell, som tidigare omfattades av många politiker. Men som aldrig egentligen byggt på någon verklig grund.

— Tidigare påstod man, och trodde på, att företaget och företagaren var ett ekonomiskt djur. Stoppa pengar i munnen på företagaren, så springer han s “länge de räcker.

Politiker styrs av : opinionsundersökninga — Företag av idag har flera värderingar än enbart de ekonomiska. Det finns även andra principer som styr företagens sätt att reagera. Dessa värderingar och principer har politiker inte alltid lika lätt att omfatta. Politikerna lever fortfarande i en värld där de förenklar företagens sätt att reagera.

Politikerna ska blanda sig i styrandet av ekonomin.

Men — Fråga en politiker hur han tänker sig styrningen av ekonomi och företagsamhet i framtiden och du får inget svar. En politiker måste vara försiktig. Han styrs numera nämligen mer av opinionsundersökningar än av riktig information om omgivningen.

— Till saken hör också att de politiska partierna i demokratiska system utomordentligt sällan binder sig för en längre tidsperiod.

Denna skillnad mellan företags och po 14

FORUM 20 - 7 rr rr

Iitikers vilja att binda sig ser Gyllenhammar som ett stort dilemma vid administrationen av våra länder och våra system.

-— Den offentliga sektorn gör investerin gar för decennier framöver — i sjukvård, undervisning, etc. Företag har investeringsprogram som täcker fem och tio år. Men politikerna har ett, två eller kanske fyra års mandat, och när mandatet löper ut och ska förnyas är det verkliga resultatet inte lika viktigt som hur väljarna uppfattar resultaten.

Kunskap bäddar för samverkan

Information till den man samarbetar med är viktigt. Men man ska också kun na ifrågasätta om det man informerar o är riktigt, tycker Gyllenhammar.

— Det väsentliga är inte bara att informera om vad man håller på med, utan vad det är man står för och ibland ifrågasätta om det man står för är riktigt. Grundvalen för en samverkan när samhällena börjar bli mer komplicerade är kunskap. Har man kunskaper så skapas förtroende och finis förtroende, då börjar det bli roligt att samverka.

Information ett måste

Nordiskt samarbet — Man måste informera samhället om företagsamhetens planer och restriktioner. Samhället måste åter ge samma information till företagsamheten, så att företagarna inte arbetar i blindo. Och detta bör ske både statligt och kommunalt. Inte i form av informationsskrifter, inte i form av propaganda. Utan i form av samtal och faktaredovisning.

— Det måste göras betydligt klarare hur samhället ska ha det med sin resursbalans.

Som företagsledare för ett av Sveriges största företag är det fullt förståeligt att Gyllenhammar är speciellt intresserad av att just detta problem löses. Därför poängterar han också frågor av följande art e Om det blir ont om resurser, ska man då förkorta arbetstiden? Eller ska man försöka expandera och öka sin ekonomiska bärkraft för att sedan genomföra reformerna + Hur långt ska man driva miljöpolitiken då den börjar bli dyr? Hur långt håller talet om solidaritet med u-länderna, när man samtidigt på andra områden bekämpar dem ekonomiskt — Det förefaller mej besynnerligt att det nordiska samarbetet inte nått längre, säger Gyllenhammar.

— Är det inte också av politiskt intresse att Nordens betydelse på det kommersiella området skulle kunna öka genom samverkan — Ett splittrat Norden gagnar egentligen ingen annan än de stormaktsblock som har olika uppfattningar om hur detta Norden ska se ut.

— De nordiska politikerna borde fråga företagarna om det finns ekonomiska förutsättningar för att Norden skulle bli starkare. Detta vore en nyttig fråga till företagarna som ibland har mycket svårt att samverka över gränserna.

— Alla företagare och politiker borde egentligen ta denna fråga som hemarbete. Jag tror nämligen att resultatet av ett dylikt hemarbete kunde bli relativt anslående i en nordisk värld som börjar bli rätt grå och dyster för tillfället, men som borde ha en fin framtid, slutade Pehr G Gyllenhammar.

(Christer Herlin)

Osakeyhtiö A L G Oo L Aktiebolag

RESULTATRÄKNING 1.1.1974—30.6.197 59.732.987,10

Omsättning 245.384,558,16 Övriga intäkter och kostnader Kostnader Ränteintäkter 657.435,89 Dividender 18.150,40 Varor och förnödenheter 205.741.696,72 Övriga intäkter 316.625,00 Hör 18.255-00080 övriga kostnader — 3.067.503,43 — 2.075.282,14 Övriga kostnader - 13.663.120,28 5.285.630,53 Förändring i lager — 3.018.588,40 235.873.782,92 SS SA ran sys 94 Ökning av reserveringar — 164.905,99 Driftsbidrag 9.510.77524 — Räntekostnader : — 2.221.142,49 Avskrivningar 2.149.862,57 — Direkta skatter — 1:666.500,22 Rörelseöverskott 7.360.912,67 Räkenskapsperiodens vinst 1.233.081,83 BALANSRÄKNING 30.56.1975 | Aktiva Passiva Finansieringstillgångar Främmande kapital Kassa och banktillgodohavanden 6,482.902,52 Kortfristigt Försäljningsfordringar 22,824.44B,03 Leverantörskulder 28.707.035,82 Lånefordringar 2.,031.935,14 Förskottsbetalningar 1.484.910,90 Importdepositioner 1.146.197,00 Resultatregleringar 4.530.768,39 Resultatregleringar 683.728,63 Finansieringsväxlar 1.300:000,00 Investeringsdeposition —— 107.500,00 33.276.711,32 Övriga kortfristiga skulder 3.808.036,20 40.430.751,31 Omsättningstillgångar Lån; gfristigt Material och förnödenheter 1.077.488,00 Lå inginrättningar 5.102.915,85 Hel- och halvfabrikat 13.788.584,00 —14.866,072,00 Pensions Panninginrä g BT1LO38:97 10.813.954,82 Anläggninsstillgångar Reserveringar 1018.477,24 Jordområden 1.852.030,08 Poet kapital Byggnader och konstruktioner 6,032.071,55 get kapil Maskiner och inventarier 2.874.055,31 Aktiekapital . 1.200.000,00 Aktier och andelar 741.512,83 övrigt eget kapital 5.036.721,90 Övriga utgifter med lång verkningstid 90.534,00 —11.590.203,78 Räkenskapsperiodens vinst 1.233.081,83 7.469.803,73 59; 10