Hur mår sveriges ekonomi?

av Gunnar Eliasson Forum 1989-12, sida 25-26, 31.08.1989

Taggar: Teman: ekonomi

HUR MÅR

HORDEN 3

LÖ

SVERIGES EKONOMI?

Hur kommer det sig att inte lönerna exploderat under den just passerade högkonjunkturen ter att växa, visserligen något lång sammare än OECD i snitt. men i alla fall snabbare än industriproduktionen i Norge och Danmark (se figur 1). Arbetskraft saknas i hög grad. särskilt yrkesarbetare. Arbetslösheten är låg, alldeles för låg för att kostnaderna skall kunna hållas under kontroll på sikt. Men den kostnadsexplosion som alla bedömare varnar för tycks äga rum i slow-motion.

Man frågar sig är detta inte allt man kan begära av en åldrande industriell ekonomi som bärs upp av internationella storföretag i mogna branscher och som tyngs ned av världens största offenthga sektor? Det måste i en sådan ekonomi finnas många dolda krämpor. Men efter omständigheterna mår åldringen väl. Och med tanke på att ekonomin kryat på sig ungefär samtidigt med det socialdemokratiska återtagandet av den politiska makten är det lätt att förklara den ekonomiska framgången med en skickligt skött ekonomisk politik, efter en period av borgerligt. ekonomisk politiskt schabbel under 70-talets krisår.

Pra vana i svensk industri fortsät Svensk tur eller politik?

Något ligger det förmodligen i detta. Men den s k ”tredje vägens” politik, som förts av den socialdemokratiska regeringen. har farliga långtidsverkningar. Den 16-procentiga devalveringen i oktober 1982 —- och flera tidigare — var en injektion som kunde

FPORUN, 12/198 ha fått den tröttaste hästkrake att komma upp I täten av den sega kapplöpning som OECD:s industriländer ägnat sig åt under de senaste 10 åren. Och med den unika industriella kompetens som finns ute i de svenska storföretagen vore det väl konstigt om inte positiva resultat skulle följa. Och på sikt är sådan politik farligt inflationistisk. Sedan 1982 ligger Sverige stadigt — med undantag för åren 1986/87 — på en inflation. 2 å 3 procentenheter över snittet 1 Europa.

Men det är lätt att betona fel saker när man försöker förklara det ekonomiska skeendet. Viktigast av allt är att Sverige haft mr, Hela OECD har haft tur i och med att oljepriserna gått ned kraftigt och tillsvidare kommer att stanna där de ligger. Kraven på anpassning — från världsmarknadens prisbildning — på Europas övertunga välfärdsekonomier har tills vidare dämpats, och där gynnas Sverige särskilt. Många strukturella obalanser i de mogna industriländernas ekonomier har tillfälligt försvunnit tack vare lägre oljepriser. (De speglas av att obalanser dykt upp hos oljeproducenterna i stället. till exempel i grannlandet Norge.)

Produktion och fördelning

Om jag på traditionellt sätt hårdförenklar den ekonomiska analysen av den svenska Vänd

Under mer än ett år har svensk ekonomisk politisk debatt försökt förklara den latenta ekonomiska kris som lär pyra i den svenska ekonomin; den borde ha inträffat, men vill inte. Hur kommer det sig att svensk arbetslöshet är så orimligt låg utan att lönerna exploderat under den just passerade högkonjunkturen. Situationen har förbryllat de ekonomiska bedömarna världen över. (Utöver fler detaljer har dock de svenska analytikerna inte haft mycket att säga.)

Text: Gunnar Eliasson Industriens Utredningsinstitut

Figur 1, Industriproduktionen i de nordiska ländern 340 30 20 10 65 70 75 80 85 9 erspective Group. Sc aven Growth icies in a Nordic Perspective, 1984, ETLA - Helsingförs. IFF — Köpenhamn, 161 — Bergen. IUI — Stockhol 2 rT T T T rt IND. ma Finland = OECD = Denmark

LS Sweden 600 “= Norway

L od s00

SVERIGE…

fortsättnin ekonomin till att gälla enbart drivsystemet (industriproduktionen) och fördelningen (skatterna och den offentliga sektorn) kan vi i dag konstatera att svensk industri seglat fram ur 70-talets kriser med flaggan i topp, och in i 90-talet med en av de mest moderna och bäst trimmade industrimaskinerna i världen. Det är inte i svensk industri vi skall leta efter problem.

Svensk ekonomis balansproblem återfinns praktiskt taget helt i fördelningssystemet. i en för stor offentlig sektor och en för hög total konsumtion, som inte matchas av ett motsvarande utbud från det svenska produktionssystemet.

Som ekonom skulle jag säga att priserna ligger fel i ekonomin och utgör ett latent inflationshot. Men då menar jag att den stora boven i det ekonomiska dramat, som förvrider priserna, är den offentliga sektorn, skyddad skattesubventionerad produktion, och stora generösa transfereringar. (Den konsumtion som skall hållas tillbaka för att stabiliseringspolitiken skall ha en chans att lyckas och inflationen hållas nere, är den offentliga konsumtionen, inte den privata, som politikerna helst vill tala om.)

Det finns dock en dold medvetenhet om problemets riktiga natur i de politiskt styrande kretsarna, men politisk splittring och kortsiktigt manövrerande för att blidka godtrogna väljare i ett samhälle — där val sker vart tredje år — gör det svårt. kanske omöjligt att åstadkomma en önskvärd och socialt smärtsam korrigering av den långsiktiga ekonomisk politiska kursen. Därför ligger hotet om en plötslig, olycklig kostnadsutveckling latent.

Hög ränta räddar

Den höga räntan har hittills räddat Sverige från en explosiv löneutveckling. Räntan har tvingats upp över motsvarande internationella räntenivå på grund av Sveriges internationellt höga inflation. på grund a latenta bytesbalans — och valutaproblem, samt tills i våras på grund av Sveriges valutakontroll.! En hög ränta är kanske inte så bra för investeringsvolymen. Men den vingar företagen att sortera investeringarna bättre, mot höglönsamma projekt. Och studier vid Industriens Utredningsinstitut (IUI) visar att detta inte håller tillbaka industriproduktionens ökning, möjligen sysselsättningen. Men framför allt tvingar en hög ränta företagen att höja sina vinstmarginalkrav i produktionen, för att kunna nå acceptabel lönsamhet. Kan företaget inte höja produktiviteten för att klara marginalerna, håller man tillbaka på nyanställningar och löneökningar. Därför har också svensk industriproduktion inte vuxit så snabbt under senare år, sett i ett internationellt perspektiv. Men en snabbare tillväxt i produktionen hade framför allt inträffat i enkel, inte särskilt lönsam tillverkning. Denna typ av produktion har redan stimulerats för mycket av devalveringspolitiken, med fara på lång sikt, inte minst för sysselsättningen, något som för några veckor sedan påpekades — helt korrekt — på svenskt fackligt håll.

Kostnadsstrukturen farlig

Svensk industri är i utomordentligt god form, men problem lurar på sikt, kanske inte så mycket för svenska industriföretag som för svensk industri i Sverige och svensk ekonomi. För det första har de stota devalveringarna tillfälligt räddat sysselsättning och lönsamhet i den volymmässigt dominerande verkstadsindustrins tillverkning, särskilt den enkla tillverkningen med icke yrkesutbildad arbetskraft. Denna del av industrin är dock mycket sårbar. Dels träffas den först av en okontrollerad löneutveckling, dels ligger den svenska industrins konkurrenskraft inte längre i enkel tillverkning av standardprodukter. Såda 1 Som situationen var 1977/78 beräknas den svenska valutaregieringen kosta ”Sverige” en nästan 2 procent ”för hög” inhemsk ränta. utan att ge någon som helst effekt i form av större penningpolitisk autonomi: det officiellt angivna skälet för en bibehållen valutareglering. Se Lars Oxelheim. Finansiell Integration, IUI. Stockholm, 1988.

Figur 2. Real förräntning på totalt kapita 1965 1970 197 ana = Ded3 största ind.företage sn = De 10 störst | mans — = Hela den svenska industri 1980 1985

KÅLLA: Swedenborg, B, Johansson-Grahn. G. Kinnwall. M, Den Svenska Industrins Utlandsinvesteringar 1960-1986, IUI, Stockholm, 198 2 konkurrenskraft kräver billig arbetskraft, och den outbildade arbetskraften är i dag, om något, överbetald. Svensk industris konkurrenfördelar ligger i första hand i internationell marknadsföring och inhemsk produktutveckling grundad på välutbildade ingenjörer, som inte betalas väl i en internationell jämförelse. Stora delar av denna produktion äger för övrigt rum utomlands (se nedan) eller i den privata tjänstesektorn.?

Industriföretagen internationellt rörliga

Den lönsamma delen av svensk industri är framför allt koncentrerad till de stora internationella företagen, som inte tjänar sina pengar i tillverkningen i Sverige (se figur 2). Dessa storföretag har i dag många alternativ när det gäller produktionens lokalisering och val av underleverantörer. Det avgörande är var kostnadsläget är som mest gynnsamt, och lönsamheten högst.

De stora internationella företagens internationella — marknadsföringsapparater ger dessutom marknadssug åt stora delar av den inhemska industriproduktionen och sysselsättningen. Vi har räknat ut att de 10 största svenska företagen i början av 80-talet, direkt i egna anläggningar eller indirekt hos svenska underleverantörer, svarade för över 35 procent av industrisysselsättningen i Sverige. Dessa storföretag ’ är i dag ännu mer internationella och ännu mer internationellt rörliga än för 10 år sedan, när det gäller att snabbt ändra leveranser och produktionens lokalisering. De kommer framför allt inte att köpa svenskt om kostnaderna plötsligt blåser iväg, och reaktionen blir mycket snabbare än under 70-talets kostnadskriser, när en klar utflyttning av underleveranserna kunde konstateras.?

Sysselsättningskris bättre än kostnadskris

Om kostnadskrisen ändå inträffar vet vi att de goda relationerna med EG och den ”Inre marknaden”, som Sverige i sitt inre politiska liv trots allt eftersträvar, omöjliggör att krisen denna gång korrigeras med kraftfulla delvalveringar. Därför måste lönekostnaderna, som Sveriges finansminister ideligen påpekar, till varje pris hållas under kontroll.

Vad kan en fragmenterad skyttegravspolitik under det treåriga valperspektivet göra för att undvika en kostnadskris, med en snabbt ökad arbetslöshet som följd? Det finns förmodligen ingen politisk lösning. De svenska väljarna måste som så ofta tidigare hoppas på försynen. Och i dagens ekonomiska situation innebär tur en rejäl internationell konjunkturavmattning, som kyler ned den svenska lönebildningen och höjer den inhemska arbetslösheten till en nivå som är förenlig med långsiktig ekonomisk balans.

2 Se Kunskap, information och tjänster, IUI. Stockholm. 1986. samt en kommande skrift The Knowledgebased Information Economy, IUI, 1989.

3 Sc De svenska storföretagen, IUI, Stockholm, 1984.

12/1989 FORUN,