Hur värdera företagets finansieringsutveckling?

av Pekka Urrila Forum 1979-07, sida 24-25, 25.04.1979

Inkomst- och kapitalfinansieringens andel av företaget totala finansiering kan utredas med hjälp av strömberäkningar. Driftskapitalströmberäkningen, utgifts- och inkomstströmberäkningen och kassaströmberäkningen avviker från varandra, beroende på vilket innehåll ”kassa” ges.

Wy” I det följande granskas värderingen av ett företags finansieringsutveckling sett ur kreditgivarens synpunkt. Avsikten är att få fram en beräkning som utvisar de centralaste dragen i finansieringsutvecklingen och som är till hjälp vid fattande av finansieringsbeslut. Exempelfallet uppvisar ”Oy Strömmodell Ab:s” verkliga utveckling. För enkelhetens skull, och eftersom huvudvikten här ligger på själva beräkningen, granskas endast ett räkenskapsår. Självfallet kan man inte vid granskningen av finansieringsutveckling lägga alltför stor vikt på utvecklingen under endast ett år.

Oy Strömmodell Ab:s bokslut per 31.12.1977 och 31.12.1978 framgår av balans och resultaträkning på vidstående sida.

Företagets långsiktiga finansiering anses vara i ordning, då amorteringsbeloppet är mindre än nettoinkomsten från affärsverksamheten. Detta betyder, att inkomstfinansieringen. nettoinkomsten från affärsverksamhet och kapitalfinansieringen sinsemellan bör vara i jämvikt. Vid uppgörandet av finansieringsprognoser begagnar sig finansiären ofta i värderingen av denna jämvikt av nyckeltalet ”amorteringsförmåga” (resultat + avskrivningar 4 räntor) / (räntor + amorteringar). Men man måste också värdera den förverkligade långsiktiga finansieringsutvecklingen med hänsyn till inkomstfinansieringens och kapitalfinansieringens jämvikt. Om en dylik jämvikt inte råder, har finansieringsstrukturen blivit svagare, eftersom man inte kunnat finansiera räntor och amorteringar med finansiering från verksamheten, utan varit tvungen att uppta ny kredit.

Inkomstfinansieringens och kapitalfinansieringens andel av finansieringen utreds med hjälp av strömberäkningar. Enligt den nu använda systematiken kan man indela strömberäkningarna i tre huvudgrupper 9 driftskapitalströmberäknin [9 utgifts-inkomstströmberäkning (quick-strömberäkning € kassaströmberäkning Den ovanstående systematiken ba 2 seras på ”kassans” omfång samt på värderingsprincipen.

Oy Strömmodell Ab:s oli..2 strömberäkningstyper för 1978 framgår av respektive tabeller — driftkapitalström och utgift-inkomstström på vidstående sida, kassaström på sidan 27.

Uppställningen visar tydligt på vilket sätt beräkningarna avviker från varandra beroende på, hurudant innehåll ”kassan”, föremålet för beräkningen, ges. Posten ses i dessa uppställningar mellan rest III och rest IV.

Vid värderingen av företagets historiska och prognostiserade finansieringsutveckling används ofta en cash-flow-beräkning av den typ som visas i den mellersta tabellen på sidan 27. (Oy Strömmodell Ab utgör fortfarande exempel).

Det är lätt att se, att beräkningen är av typen driftskapitalströmberäkning, men posterna har grupperats enligt tillförda och använda medel.

I driftskapitalströmberäkningen representerar posten ”driftskapitalrest I b” nettoinkomsten från affärsverksamhet, dvs inkomstfinansiering före amorteringen och räntor och vinstfördelningens poster. Granskar man saken ur finansieringssynpunkt, kan konstateras, att varken ”driftskapitalrest I b” eller driftsbidraget särskilt väl representerar inkomstfinansieringens mängd. Från utgifterna har man eliminerat omsättningstillgångarnas ökning, eftersom man ännu inte erhållit motsvarande inkomst. Men omsättningstillgångarnas ökning kan givetvis inte vid värderingen av finansieringen vara en avdragspost i penninganvändningen. Med anledning härav verkar det på resultaträkningen baserade driftsbidraget, finansieringsresultatet eller driftsresten I b vara dåliga mätare för inkomstfinansiering.

En tydligare och pålitligare bild kan fås av finansieringsutvecklingen genom en uträkning, som baseras på kassan, och som grupperats ändamålsenligt. Huvuddragen för denna uträkning är följande Ö man har använt sig av kassaströmme Ö man har grupperat posterna som tillförda och använda medel samt som särkostnadskalkyl ur inkomstfinansieringens struktu € källorna har grupperats enligt ”sin kvalitet Ö$ användingen har grupperats enligt finansieringens prioritetsordning

Uträkningen framgår av tabellen nederst på sidan 27.

Om man jämför den ovan presenterade finansieringsberäkningen, som är baserad på kassaströmmen, med uträkningen, som baseras på den förut nämnda driftskapitalströmmen, är resultaten olika.

Såsom redan tidigare har framhållits, kan man inte vid värderingen av finansieringsutvecklingen lägga alltför stor vikt vid endast ett år. När uträkningen sprids över en längre tidsperiod genom att sammanslå de årliga uträkningarna, minskar de sporadiska förändringarnas inverkan, och den bild man får är riktigare.

I dessa uträkningar kan direkt ses relationen mellan inkomstfinansiering, vinstfördelning och amorteringar. I den kan också lätt noteras investeringarnas inkomstfinansieringsandel och också deras finansieringsstruktur i allmänhet. Uppmärksamhet bör emellertid fästas vid att i den på ovannämnda sätt definierade inkomstfinansieringen inkluderas många poster, som till sin natur avviker från varandra. Vid läsningen av dessa uträkningar bör beaktas, att man vid undersökningen av inkomstfinansieringens ”äkthet” speciellt bör jämföra den och driftsresten sinsemellan. Uppmärksamhet bör också fästas vid skuldstrukturen. Om de kortfristiga skuldernas andel av samtliga skulder är stor, är de låneamorteringar, som belastar inkomstfinansieringen, relativt små.

Den ovan framförda på kassaströmmen baserade finansieringsberäkningen ger självfallet inte färdiga resultat för företagets finansieringsbedömning. Den försöker emellertid rikta värderingen mot ur finansieringssynpunkt sett centrala faktorer, och uppställa realistiska krav på in komstfinansieringen. Mm

Artikeln har skrivits av ekon kand Pekka Urrila, företagsanalytiker vid KOP:s regionkontor i Tammerfors.

FORUM 7/79

Balans (1000 mk) Resultaträkning (1000 mk 1977 1978 Aktiva: 1977 1978 + omsättning 39 700 117 100 törsälintnasr ran OS iohavanden 2300 2480 material och förnödenheter 4505 5 860 länefordringar 9 600 700 arbetslöner + socialkostnader 2780 3351 N ökning av omsättningstillgängar 350 D20 a resultatregleringar 270 480 a eos |, finansieringstillgångar sammanlagt 3320 3920 försäljningsbidrag 2765 9 omsättningstillgångar 2810 3730 fasta löner + socialkostnader 820 935 jord- och vattenområden 180 160 rida a 0 930 byggnader 3570 3 380 övriga fasta utgifter 7 930 maskiner och inventarier 320 530 . ariftsbidrag 1115 899 aktier och andelar 30 30 avskrivningar 365 429 anläggningstillgångar sammanlagt 4080 4100 affärsvinst 750 470 aktiva sammanlagt 10 210 11 750 övriga intäkter 167 160 övriga kostnader 107 95 Passiva: räntekostnader 530 565 ” direkta skatter 100 €0 leverantörskulder 1450 1870 — resultatregleringar 560 400 nettoresultat on . 180 —20 tinansieringsväxlar 0 200 ändring av kreditförlustreservering 20 [’ övriga kortfristiga skulder 1140 2300 ändring av lagerreserv 0 —J00 kortfristiga skulder sammanlagt 3150 4770 resultat 60 10 långfristiga skulder 3 050 3100 kreditförlustreservering 80 80 lagerreserv > 1400 1 300 reserveringar sammanlagt 1480 1380 aktiekapital 200 500 övrigt eget kapital 2270 1890 resultat 60 10 det egna kapitalet sammanlagt 2530 2500 passiva sammanlagt 10210 11 750

Utgift-inkomstström (1000 mk)

Driftskapitalström (1000 mk 1978 1978 Försäljningsintäkter: Försäljningsinkomster: omsättning 11 100 omsättning 117 100 /. kortfristiga produktionstekniska kostnader 4. kortfristiga produktionstekniska kostnader inköp 5 860 inköp 5 850 J. ökning av omsätttillg. 920 övriga kostnader 5261 11 121 övriga kostnader 5 261 10 201 — Driftsrest —21 Driftskapitalrest I a + övriga intäkter 160 (= driftstäckning) 898 1. övriga kostnader 95 65 + övriga intäkter 160 /. övriga kostnader 95 65 Inkomstrest I 44 /. vinstutdelning: Driftskapitalrest I b 964 räntor 565 /. vinstutdelning skatter 60 räntor 565 dividender 40 665 skatter 60 dividender 40 665 Inkomstrest II —B621 I. investeringar 449 Driftskapitalrest II 299 ./. investeringar 449 Inkomsirest III —1 07 4. ökning av nettofinansieringstillgångar

Driftskapitalrest III —150 (finansieringstillg. ./. kortfristiga skulder ./. ökning av driftskapital: 31. 12. 1978) —850 ökning av finansieringstillg 600 4. (finansieringstillgångar /. kortfristiga ökning av omsättn. tillg. 920 skulder 01. 01. 1978) 170 —1 020 ökning av kortfristiga skulder 1 620 —100 Inkomstrest IV —E0 Driftskapitalrest IV —50 + kapitalfinansiering + kapitalfinansiering: eget kapital [4] eget kapital D långfristiga skulder 50 50 långfristiga skulder 50 50 0 [0] forts. på sid. 27 FORUM 7/79 25

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."