Huvudstadens dilemma

Taggar: Orter: Helsingfors

PA ÄR

FORUM 3 : 7 leoaren

Huvudstadens dilemma

HELSINGFORS STAD, närmare bestämt stadsfullmäk tige, är i ett krångligt predikament. Beslutsfattarna är ett dilemma där motstridiga krav står mot varandra.

Väljarna vill att deras förtroendemän sk — tänka nationalekonomiskt, så att landet klarar sin kritiska ekonom —: tänka privatekonomiskt, så att enskilda medborgare inte behöver blöd — tänka på miljön så att luften I städerna inte blir smutsigare utan helst renar — planera på lång sikt, utan kortsynt politisk spekulation.

Det är väl inte motstridiga krav, invänder någon. De ä ju alla vettiga, entydiga och i konformitet med var andra. Dessvärre är saken inte så enkel.

DET BESLUT som Helsingfors stad nu ska fatta — ett bland många viktiga — illustrerar beslutsfattarnas ofta kända dilemma.

Staden är en av föregångarna när det gäller uppvärmning med fjärrvärme. Nätet har byggts ut i jämn takt och når detta år över hälften av invånarna. Cirka 80 procent av stadens befolkning torde bo inom den ekonomiska ‘utbyggnadsgränsen. Problemet är att den nuvarande kraftverkskapaciteten inte räcker till för detta. Fjärrvärme är nationalekonomiskt värdefull, eftersom den fås av överskottsvärme från kraftverk. Den spar kol och olja.

Fjärrvärme är privatekonomiskt attraktiv, åtminstone på lång sikt, eftersom den befriar fastigheterna från enskilda uppvärmningsanläggningar med kapital-, reparations- och lönekostnader.

Fjärrvärme är miljövänligt, eftersom de smutsande piporna med rök från tusentals oljebrännare försvinner alltmer ur stadsbilden.

KNAPPHETENS KALLA STJÄRNA har lyst över Helsingfors stads budgeter. Men staden har handlat långsiktigt, och inte skurit ned anslagen för fjärrvärmenätet. Staden står nu inför frågan om varifrån det ökande behovet av värme till fjärrvärmenätet ska tas. Att bygga ut de konventionella kraftverken med kol och olja är under nuvarande negativa prisutveckling riskabelt och oekonomiskt. Miljöriskerna och nedsmutsningen ökar garanterat.

Alternativet är att ta fjärrvärmen från ett kärnkraftverk. Det kan Helsingfors inte göra ensamt. Planerna på ett kraftverksbolag är långt framskridna. Esbo och Vanda har redan gått med, om Helsingfors kommer med uppgår de tre städernas andel till 50 procent, medan den andra aktionären, Imatran Voima, har lika stor andel. Om kraftverket skall komma i gång under första hälften av 80-talet, vilket det måste om vi ska slippa frysa, bör det definitiva beslutet fattas inom ett par år och av en juridisk person. Det är inte gott om tid, det är tvärtom ytterst knappt om tid. Imatran Voima har redan inlett preliminära underhandlingar om leverans.

EKONOMISKT är alternativet intressant för Helsingfors. Enligt stiftelseurkunden är aktionärernas andel av fihansieringen 25 procent, 75 procent ordnas på annat sätt. Man litar till Imatran Voimas möjligheter till utländska krediter, leveranskrediter plus eventuell inhemsk finansiering. Senare, när kraftverket väl är byggt, är det meningen att bilda ett annat bolag de tre städerna emellan, som står för distribution och hantering av fjärrvärmen.

Kraftverksbolaget kom upp på Helsingfors stadsstyrelses föredragningslista denna vecka, men lades antagligen på bordet. Ingen grupp har officiellt behandlat frågan, men samlingspartiet, socialdemokraterna och fyra medlemmar av svenska folkpartiet lär vara för en anslutning. Antagligen kan kvalificerad majoritet uppbringas i stadsfullmäktige. Om inte den inflammerade kärnkraftsdebatten kommer i vägen.

DE TEKNISKA RISKERNA med kärnkraften är en fråga som kanske lite borde tonas ned. All mänsklig verksamhet har risker. När det gäller olja och stenkol är de uppenbara. Medan det ju sägs vara större risk att hela Helsingfors utplånas av en jordbävning än att en stor olycka inträffar i ett kärnkraftverk.

Till vad kärnkraft används är en betydligt intressantare fråga. Huvudlöst slöseri med naturtillgångar och onödig slitochsläng-produktion bör undvikas.

I det här fallet är det inte fråga om något sådant. Det behov som ska fyllas finns redan i dag, oberoende av om befolkningstillväxten to m helt stannar av i huvudstaden.

Gå med i bolaget, och undersök saken! mi