I en farlig värld
av Ari Kaaro Forum 2007-06, sida 31, 18.06.2007
Taggar: Teman: konjunktur
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 28087
I en farlig värld
Vintern 1987 var mycket kall, även i huvudstadsregionen låg dagstemperaturen under -30”C nästan två veckor i sträck. Man höll sig inomhus. På tv såg man hur amerikaner kidnappades i Libanon och blev skräckslagna av Unabombarens terrordåd —- eller hur teaterpubliken i Uleåborg fick skit på sig, bokstavligen. Vilevde i en farlig värld.Det märktes dock inte på placeringsmarknaden. I början av året klättrade Dow Jones Industrial Average, den amerikanska ekonomins mest kända pulsmätare, för första gången över poängtalet 2 000. I Europa var börsnoteringen av British Airways en milstolpe i den stora privatiseringsvågen för statliga monopolbolag som sedan under 1990-talet kom igång på allvar.
I Finland var riksdagsvalet en storsuccé för samlingspartiet och även för förstagångskandidaten Sauli Niinistö. Valet hade föregåtts av en debatt om bankernas makt i landets ekonomi , och trots högersegern skulle den bestämt begränsas. Som en kompromiss ingick det i processen att den nya riksdagen godkände vår första lag om placeringsfonder den 8 maj 1987.Det var på tiden. I andra nordiska länder hade det funnits fonder för kollektivt sparande sedan 1970-talet, men i Finland hade lagförslaget redan flera gånger fällts på grund av politiskt motstånd.
De nya placeringsfonderna skulle inleda sin verksamhet i slutet av oktober 1987. Det såg lovande ut: börsen hade stigit med över 300 procent under de två föregående åren och placeringsmarknadens modefluga optionslån gick åt som smör i solen. De stora bankerna skulle lansera fonder genast från början.
Men sedan kom kraschen. Måndagen den 19 oktober 1987 fick i USA namnet Black Monday med ett börsras på 22 procent under en dag. Här i vår tidszon var det först tisdagen som
Ari Kaaro är vd på Seligson & Co Fondbolag.
småningom till en regelrätt recession. Undra på att det sammanlagda kapitalet i finska placeringsfonder islutet av år 1990 var blygsamma 317 miljoner mark, fördelat på 36 000 andelsägare.
Det har gått betydligt bättre sedan dess. Den finska ekonomin återupplivades i och med den europeiska valutaunionen och allmänt avskaffande av hinder för handel och finansiering. Slopandet av stämpelskatten för börsaffärer och smidigare elektronisk handel injicerade ny energi i värdepappersmarknaden, Lagen om placeringsfonder modifierades för att ge fondbolagen möjlighet att ta in nya tillgångsslag och finslipa produkter för olika behov, Med så kallade tillväxtandelar skapades en vettig beskattningsstruktur som uppmuntrar till långsiktigt sparande.
I dag har vi en dynamisk fondbransch som hanterar finansiella tillgångar för 66 miljarder euro och anlitas av flera hundra tusen finländare, Utbudet av olika placeringsprodukter är nu svindlande. Även exporten har kommit igång: fonder registrerade och administrerade i Finland anlitas av utländska placerare.
Branschens utveckling har präglats av ett ovanligt konstruktivt samspel mellan placerarnas behov, lag stiftande myndigheter och de så kallade marknadskrafterna, Fondbolagens förening med vd Markku Savikkoi spetsen samt lagstiftningsrådet Ilkka Harju på finansministeriet kan nämnas som exempel på många långsiktiga aktörer i processen. När man granskar den finska fondbranschens 20-åriga historia kan man inte annat än konstatera att det här har vi skött bra!
Utmaningar och utvecklingsbehov finns fortfarande. Individen ska nuförtiden ta allt större ansvar för sina finansiella val, även pension, och kunna navigera sig fram bland de nästan obegränsade valmöjligheterna, Det behövs mera finansutbildning reda i skolan, mer transparens i branschen blev svart — just precis då RQ egen rapportering och skarpare fokus av de nya fonderna började sin Det behövs mer övervakande myndigheter och media, verksamhet! transpar ensiI Under de två gångna decennierna har aa NERON branschens egen. — Aeon nn MEn tera enbart i inhemska värde- rapporte ring och placerare har den dock blivit mycket enk papper, allt sköttes med fysiska andelsbevis, stämpelskatten ökade på de även annars höga transaktionskostnaderna och de positiva marknadsstämningarna förvandlades s övervakand media.
skarpare fokus a myndigheter oc lare. Med en välfungerande fondbransch i hemlandet blir det lätt att skapa en kostnadseffektiv placeringsportfölj som har god diversifiering och den just för e själv rätta kombinationen av avkastningspotential, risk och trygghet. m