Iberia i fokus
av Sigyn Alenius Forum 1986-11, sida 13, 19.06.1986
Ta en titt på de iberisk halvön!
Finlands avsättningsmöjligheter på den iberiska halvön förbättras då både Spanien och Portugal har inträtt i EG. Bägge länderna forcerar sin industriella utveckling för att klara konkurrensen i EG.
Men det finns orosmoln.
Samarbete, ej konkurrens
Beträffande förhållandet till Finland, har EGinträdet medfört vissa bekymmer. Först var det problem med tullarna — men det är nu avklarat. Sedan har den spanska pappersbranschen uttryckt sin oro för att Finland skulle försöka erövra delar av den spanska hemmamarknaden som de hittills tack vare det höga tullskyddet har haft för sig själva.
— Denna fruktan har vi från finländsk sida försökt förvandla till ett positivt samarbete, säger ambassadör Lassila, och det ser ut att lyckas. Spanien behöver maskiner och know-how. Det är vi i stånd att leverera. Vår vision är faktiskt ett långsiktigt samarbete som ska utvecklas i takt med uppbyggnaden av det spanska näringslivet. I början kan det kosta oss inte bara arbete, utan också pengar i samband med överföringen av teknisk know-how. Men rätt genomförda bör projekten på längre sikt vara till nytta för bägge parter. Vi utarbetar som bäst i Helsingfors detaljerna — inte ens en bra gris ska man köpa i säcken.
Tag seden dit du kommer
Byråkratin är en av de murar som spaniorerna ännu inte har rivit. Den måste alla som vill sälja på den spanska marknaden kunna bryta igenom. Vi kan inte ändra sys FÖRUN 11/198 temet. Men vi kan kringgå det.
För att klara det, krävs att vi kan språket, att vi personligen kommer till landet och att vi skaffar oss förbindelserna — kontakterna — vännerna, vad vi vill kalla det. Det räcker inte med att vi i vår upphöjdhet och med kännedom om vår egen förträfflighet på high-tech och annat sitter i Helsingfors och skriver brev.
— Faktiskt, säger ambassadör Lassila och blir allt mera vältalig, gäller det att skaffa oss en image som duger också för dessa mer eller mindre nya handelspartner.
-— Jag efterlyser en väl genomtänkt image-politik från UM:s sida i Helsingfors. Vi är inte i det långa loppet betjänta av mogeller och bilder av bastubadande som piskar varandra på ryggen med kvastar. Är det bara värmegrader det gäller så har Madridborna dem själva i övermått, och vättar sig gör de också. Det får vara slut på romantik, exotik och kalakukko.
Mera variation i exporten
Portugal har man startat ett väldigt eucalyptusprojekt, rapporterar ambassadör Pekka Malinen i Lissabon. Redan idag producerar landet 1,4 miljoner ton kortfibermassa. Den mängden blir många gånger större när andet har den miljon hektar vuxna eucalyp tusträd som man har börjat plantera. De växer så det nästan hörs. I dag går eucalyptusmassan mest till Förbundsrepubliken Tyskland, England och Frankrike. Men vi kan börja känna av den produktionen också hemma hos oss, bara det går några år till,
Ambassadör Malinen anser att vi borde differentiera vår export i högre grad. Vi säljer idag mest maskiner av vissa särskilda typer och stålplåt till skeppsbyggnadsindustrin. Med den kolossala expansionen som pågår i det portugisiska näringslivet gör att vi har goda möjligheter att exportera investeringsvaror, maskiner till byggnadsindustrin och värmepannor. Exempelvis borrmaskiner är just nu mycket efterfrågade, verktygsmaskiner likaså. Och trots att portugiserna har sin växande produktion av kortfibermassa, behövs långfibervaran för inblandning fortfarande.
Språk och personliga kontakter
Men ska vi lyckas, så ska vår marknadsföring förbättras — på den punkten är ambassadör Malinen av precis samma uppfattning som hans kollega Lassila i Madrid. Språkkunskaper är A och O. Och personliga besök är det enda rätta. Vi ska komma ihåg att de gamla traditionella handelsparterna i Västeuropa har ett väldigt försprång som vi ska ta igen.
— För portugiserna, är de personliga besöken kanske ännu viktigare än för många andra nationer, menar ampassadör Malinen. De lever i skuggan av de rikare och industriellt längre komna spanjorerna — mindrevärdeskänslorna är aldrig långt borta. Dem kan vi kväsa genom att visa att vi intresserar oss för Portugal, att vi gärna kommer själva, att vi har intresse för deras land och deras språk. Engelska och franska går förstås bra, men portugisiska är bättre. Näringslivet och UM i Finland kunde offra en del mera på språkkurser, tycker ambassadör Malinen. — Portugiserna förhandlar gärna med finländare — vi är ett litet land liksom de själva. Ingen risk för stormaktsöäversitteri, som små länder alltid är känsliga för.
Dotterbolag — Ett bra sätt att arbeta sig in på den portugisiska marknaden är att grunda dotterbolag och filialer, förklarar ambassadör Malinen. lukta till exempel har gjort det och haft utomordentligt goda erfarenheter. Det går bokstavligen en sk het linje mellan Luhta i Lahtis och dotterbolaget i Portugal. Modellerna planläggs och ritas i Finland. Tillskärningen utförs med CAM-sysiem. Den datorstyrda tillskärningen sker samtidigt i Lahtis och Portugal och så kan man samtidigt börja sy ihop bitarna. Andra finländska företag har försökt sig på dotterbolag och filialer men inte lyckats — det beror sannolikt på bristande personliga kontakter, menar ambassadör Malinen.
Sigyn Alenius 13