IFIP 74 — datorvärldens stormönstring
av Ralf W Saxén Forum 1974-15, sida 22, 02.10.1974
IFIP 74 — datorvärldens stormönstrin ”Under oktoberkriget mellan Israel och arabstaterna visste Sovjetunionen och USA hela tiden antagligen mycket bättre än de bägge antagonisterna hur kriget förlöpte. Genom avancerad satellit- och datateknik kunde de båda stormakterna kontinuerligt följa med händelserna vid och bakom fronten. Och med tanke på den avancerade informationstekniken är det rätt märkligt att ena parten så helt kunde överraskas av krigsutbrottet.”
Detta konstaterande fällde Alva Myrdal under sitt anförande ”Vetenskap, Sekretess och Makt” som inledde den stora datorkongressen IFIP-74 i Stockholm i början av augusti. Fru Myrdal fann vidare den tekniska utvecklingen uppmuntrande men anförde ovanstående militära incident som ett exempel på ett område inom vilket den till buds stående informationen öppet borde delas. Detta gäller inte enbart den militära sektorn utan hela samhället. Ingen enskild grupp av maktinnehavare bör ensam ha tillgång till information av vikt för hela samhället, konstaterade fru Myrdal.
» Ca 4300 deltagare från 47 länder, 212 föredrag (varav inget finländskt!) och 18 paneldiskussioner, bankett på stadshuset och lunch på Skansen, 120 utställare av datorutrustning och programvaruprodukter samt världsmästerskap i datorschack gav färg åt Nordens största kongress i år, IFIP-74 på S:t Eriksmässan 5S—10 augusti. Men innan vi tar itu med att ta en tivt på vad kongressen behandlade under veckan i augusti kan det vara skäl att se vad som döljer sig bakom bokstavskombinationen IFIP. IFIP, International Federation for Information Processing, föddes ur revolutionen inom informationsbehandlingen. I juni 1959, sju år efter lanserandet av den första kommersiella datorn stod UNESCO som sponsor för den första internationella konferensen om databehandling rmmed över 1800 deltagare från 37 länder. Under konferensens slutskede möttes representanter för 18 nationella datorförbund för att skapa en preliminär struktur för IFIP, och i januari 1960 startade IFIP officiellt sin existens, I dag är 35 nationella förbund medlemmar i organisationen, vars mål 2 sättning är att främja informationsvetenskapen och -teknologin, stimulera forskning, utveckling och tillämpning av databehandling samt att främja internationellt samarbete och informationsutbyte inom databehandlingens område.
Huvudtemat: människa — maskin
Den största “händelsen i IFIPs program utgörs av den vart tredje år återkommande kongressen. Stockholmskongtessen avvek i tvenne avseenden från sina föregångare; dels behandlades i betydligt större utsträckning än tidigare relationerna mellan människa och maskin, dels arrangerade en av IFIPs underavdelningar parallellt en medicinsk datakongress, MEDINFO.
Kongressen var uppdelad i sju ämnesgrupper, dator hardware och arkitektur, software, matematiska aspekter på informationsbehandling, teknologiska och vetenskapliga — tillämpningar, = tillämpningar inom socialvetenskaperna och humaniora, system för management och administration samt datorernas sociala inverkan, där föredragen varvades med paneldiskussioner. Dessa sistnämnda gav intryck att bättre kunna ta pulsen på informationsbehandlingens problematik och trender, varför det kan vara skäl att stanna upp vid några av dessa.
The social impact of computers, datorernas sociala inverkan, var rubriken för den kanske intressantaste panelen. Bla refererades resultaten av den kongress som hölls i Wien i april i år med temat datorn i den mänskliga miljön med flere europeiska fackföreningsledare som aktiva deltagare. Tvärtemot vad so vanligen förespeglas leder en datorisering ofta inte alls till en minskning av rutinjobben och ökning av mer krävande uppgifter. Detta belystes i tvenne studier, dels i en dansk bank, dels i ett svenskt stålverk. Det är därför synnerligen glädjande att IFIPs generalförsamling fattat beslut om att bilda en speciell kommitté som skall syssla med de sociala aspekterna i samband med datoriseringen.
Programprodukter, nuvarande inflytande och framtida trender var temat för kongressens sista panel. Att software industrin seglar i medvind i dag var inte att ta miste på. Trenden i USA visar att allt fler företag kommit till insikt om att färdiga programvarupaket förutom att de sparar tid och pengar är mer tillförlitliga än vad företagen själva går i land med att utveckla. Från knappt hundra miljoner dollar år 1971 har marknaden vuxit till ca 300 miljoner 1973, och en ny dryg tredubbling väntas fram till 1976, då den amerikanska marknaden för programpaket väntas stiga till över en miljard dollar. Fortfarande är dock softwarebolagen för produktorienterade och fäster alltför liten vikt vid marknadsföring. I Europa tillkommer dessutom problemet med de alltför små nationella marknaderna; för att ge sig in i branschen är en internationell inriktning nödvändig.
MIS-problematiken ältades åter i en panel, och samma truismer och floskler som uttalats de senaste tre-fyra åren var tydligen lika gångbara som förut. Av övriga paneler kan det vara värt att nämna ett par för att ge en fylligare bild av kongressen. Datorer och integritet, distribuerad intelligens, kommersiell databehandling, programmering på 80-talet och strukturerad programmering var teman som friade till en större publik.
Av aktiviteterna kring själva kongressen har några redan berörts. IFIP utställningen i samband med kongressen var ett intressant mål mellan föredragen, även om inga revolutionerande nyheter presenterades, varken inom hardware eller software sektorn.
(Ralf W Saxén)
Forum 15/74