Imperierna vacklar
av Janne Salonen Forum 1991-15, sida 26-27, 07.11.1991
Australierna Alan Bond (tv) och Rupert Murdoch är illa pressade: Bonds företagsimperium avvecklas och Murdochs mediaimperium lever på kreditgivarnåd.
IMPERIERNA VACKLAR
Text: Janne Salonen
Att SCAB och dess industrigrupp (Tampella, Interpolator) kollapsat i Finlands Banks oc lets armar är endast en händelse i e internationell trend, där recessionen skakar sönder överbelånade företagsimperier.
många av 1980-talskometerna företagsimperier rasat samman. Australiensaren Alan Bond, vinnare av America’s Cup, har begärts i konkurs, och hans företagsimperium. bestående av bryggerier m m, håller på att avvecklas. En annan. ännu mera känd australiensares, tidningsmogulen Rupert Murdochs mediaimperium. omfattande bl a The Times, The Sunday Times, The Sun och News of the World i Storbritannien, och TV-Guide och studion 20th Century Fox i USA, överlever helt på kroditgivarnas nåd. Brittiska Saatchi & Saatchis annonsbyråimperium är i samma situation. Också Robert Maxwells mediaimperium är i gungning. Många av 1980-talets — fastighetskometer = ha | den anglosaxiska världen ha 2 kommit ner som pannkakor. Vad USA beträffar har svårigheterna i bankväsendet beräknats förorsaka samhället förluster på upp till otroliga USD 500 miljarder.
Från den anglosaxiska världen har svärigheterna spritt sig till de nordiska länderna, medan kontinentala Europa, som inte upplevde en likadan finansboom under 1980-talet. nu inte heller befinner sig i ett lika svårt krisläge.
I Norge har bankkrisen redan rasat i några år, och samhället har pumpat in miljardbelopp för att upprätthålla bankväsendet. I Norge har bankerna dock ej skapat företagsimperier krin sig på samma sätt som i Sverige och i Finland.
Under det senaste året, sedan Gultkrisen tog sin början i augusti 1990. har unga. högt belånade företagsimperier i Sverige och Finland trillat som käglor, och förorsakat affärsbankerna stora kreditförluster samt i; vissa fall behöv av stora kapitaltillskott för alt undgå kollaps. Namn som Nyckeln, Gamlestaden, Interpolator har tätt figurerat I finanssidornas rubriker, och de mest spektakulära krascherna har gällt finansmannen Erik Pensers företagsimperium i Sverige, där finansbolaget Gamlestaden kollapsade och måste jämte Nobel-koncernen räddas av Nordbanken, som själv därmed blev i akut behov av kapitaltillskott. i form av en riktad emission till de 15/1991 F RUN statliga huvudägaren. I Finland åter kollapsade SCAB och dess företagsimperium (Tampella, Interpolator) i armarna på Finlands Bank: sluträkningen på den notan vet vi ännu inte.
Detta är dock knappast slutet på den jordbävning som har skakat sönder företagsimperier: ifall depressionen i Sverige och Finland som befarat djupnar ännu under 1992 så börjar även företagsimperier av äldre datum vackla.
Finanssläkten Wallenbergs grepp om stora delar av sitt företagsimperium börjar definitivt lossna: den direkta orsaken var de stora lån som togs för att köpa ut övriga aktieägare i SAAB-Scania-koncernen. särskilt Sven-Olof Johansson (som också är i gungning). Sveriges största affärsbank Skandinaviska Enskilda Banken, som själv lider av tilltagande kreditförluster, hör i praktiken knappast längre till Wallenbergsfären. genom att finansfamiljens ägarandel i betydande grad har nedgått. Och S-E-Banken var ju den bank i vilken Wallenbergarnas egen bank, gamla Stockholms Enskilda Bank, uppgick. I praktiken står S-E-Banken i dag utan huvudägare: det har tippats att Volvo skulle kunna bli en ny sådan, men Volvo-koncernen är själv i svårigheter sedan biloch lastbilsmarknaderna vikit sig, oc tvingas antagligen sälja ut stora dela av sina övriga innehav i Procordia oc Cardo, och genom dem i bl a S-EBanken. Så för S-E-Bankens del står fältet i stort sett fritt för eventuella utländska intressenter, vilket nog stä ler S-E-Bankens egna ambitioner på att under sin egen ledning skapa en nordisk storbank i ett annat ljus: ifall detta inträffar, kan någon utländsk intressent komma in i S-E-Banken och överta stora delar av hela Norden.
Situationen kompliceras av kampen om försäkringsbolaget Skandia, själv en stor ägare i svenskt näringsliv, där norska UNI Storebrand och S-E-Banken enligt vissa uppgifter planerar ett övertagande och en styckning av försäkringsjätten, varvid S-E-Banken antagligen vill komma åt livsförsäkringssidan och Skandias svenska aktieinnehav.
Det är inte omöjligt att norrmännen under de närmaste åren aktivt börjar möblera om i Norden, i kraft av sina oljeinkomster, vilka åter flödar rikligt.
Kapital en nyckelfråga
I Finland kommer affärsbankerna. som står inför stora kreditförluster under de närmaste åren, att få de svårt att hålla ihop sina egna företagsimperier: mänga industriföretag slukar stora mängder kapital i ett läge då bankernas kreditförluster minskar utlåningsutrymmet till nästan noll. Ban sS FRA ser
F RUN 15/199 kerna kommer inte heller att ha stora möjligheter att skjuta till kapital åt sina industriella klienter, och dessa får försöka klara sig på egen hand. T ex den förlustbringande Repola-koncernen kan snart vara i behov av ett ansenligt kapitaltillskott, för att inte tala om nästan alla statliga företag: förlustbringande Valmet, Outokumpu och Veitsiluoto, och Enso-Gutzeit som är mitt uppe i ett stort investeringsprogram. Ifall Neste delvis privatiseras under 1992 — vilket är målsättningen ifall börskonjunkturerna i världen medger det — kommer de finländska bankerna endast i marginell mån att kunna delta i denna emission. Finlands Bank sköter ju om Tampella, men har ett behov av att börja sälja ut bitar ur koncernen så snabbt som möjligt; men vem i Finland har råd att köpa i dessa tider?
Metsä-Serla är både svårt förlustbringande och kraftigt skuldsatt, och frågan är om inte denna koncern snart är i allvarliga svårigheter ifall depressionen på pappers- och cellulosamarknaderna håller i sig, vilket är sannolikt. Av de stora koncernerna är det närmast Nokia, Ahlström, Kone, Metra och möjligen Kymmene som är i stånd att klara sig utan stor ökad upplåning eller stora kapitaltillskott.
Ifall Repola-koncernen går väldigt dåligt länge till, samtidigt som KOP tyngs av kreditförluster, är det möjligt att KÖP måste släppa greppet om Repola, åtminstone i viss mån. Det är inte heller sagt att KOP-gruppens försäkringsbolag är i stånd att hjälpa till med stora kapitaltillskott. Inom FBFgruppen är storföretagen inte i lika stort behov av pengar: eftersom FBF själv, i likhet med kollegan KOP, under de närmaste åren torde få kämpa hårt med kreditförluster, är det möjligt att de relativt solida Ehrnroothintressena stärks inom gruppen.
Faktum är att depressioner inte enbart urholkar och skakar sönder företagsimperier: klokt ledda gamla imperier stärks och grunderna för nya läggs. Tex Wallenbergs position i Sveriges näringsliv blev dominerande först till följd av 1930-talets stora depression. då Kreuger-imperiet kraschade och Wallenberg i det stora hela övertog de sunda bitarna till en billig penning. Ifall familjen Ehrnrooth nu sköter sina kort skickligt, är det mycket möjligt att de kan klara av en liknande bedrift. LJ
KOP:s svmbolekorre har det tufft. Kalevi Tallgrén har visualiserat djurets reaktioner på valutaförluster, Kouri-problemen och stormen kring Lassila. Observera att bildserien publicerats i KOP:s interna blad, Viikko-Orava 27