Inbesparingar raserar politikers popularitet

av Leif Bergström Forum 2009-06, sida 26-27, 16.06.2009

Taggar: Personer: Arnold Schwaezenegger Teman: politik

A

UTFRÅGAD.

Arnold

Schwarzenegger pressas av media om Kaliforniens ekonomi.

-— — —

Inbesparingar raserar olitikers popularitet

H USA. Minskade skatteintäkter gör det svårt för politiker att hålla sina vallöften. Speciellt utsatt är guvernören ARNOLD SCHWARZENEGGER i Kalifornien som brottas med stora underskott. Hans beslut om sparåtgärder i stället för utlovade kraftfulla reformer har gjort att opinionssiffrorna rasat i botten.

LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK

X Lågkonjunkturen gör tiderna svåra för många. Knegare riskerar förlora såväl hem som jobb. Företagare drabbas av konsumen gäller av nödtvång impopulära inbesparingar, eftersom belastningen på offentliga program samtidigt ökar.

ternas ovilja att spendera. Också politiker har det tufft. Med krympande skatteintäkter är det svårt att hålla vallöften — och nya förslag

SS34d YWNZ/SOLOHdAW

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 6 208 ”Medan enskilda städer kan försätta sig i konkurs tillåter den amerikanska konstitutionen inte den lösningen för delstater.”

Hårdast drabbat i USA är kanske Kalifornien, som står inför ett rekordunderskott på 26 miljarder dollar. Den för inte så länge sedan populäre guvernören ARNOLD SCHWARZENEGGER har nu en av de lägsta opinionssiffror som noterats på 25 år. Filmstjärnan kom till delstatens huvudstad Sacramento med löften om kraftfulla reformer och tvärpolitiska pragmatiska lösningar. Nu, med bara ett och ett halvt år kvar i ämbetet, har även hans republikanska partibröder övergivit honom.

I maj tilldelade Kaliforniens väljare honom - och andra Sacramentopolitiker - en serie svidande nederlag. I en folkomröstning avslog de fem av sex besparingsåtgärder som legat till grund för en komplicerad budgetkompromiss. Det enda förslag väljarna gillade var ett förbud för valda representanter att gesigsjälvalöneökningarunder år medunderskottsbudget.

För Schwarzeneggers privatekonomi betyder valresultatet ingenting. Sedan ankomsten till Sacramento har han vägrat lyfta guvernörslönen på 212 179 dollar. Men för delstatspolitiker som inte har en redan intjänad förmögenhet att falla tillbaka på, kom dagen efter valet ännu ett bakslag när den kommission som fastställer de valdas ersättning beslutade skära deras löner med 18 procent med början från nästa ämbetsperiod.

Tomhänt guvernör. När väljarna i maj gick till vallokalerna befann sig Schwarzenegger i Washington, där han vädjade om federalt stöd. Hoppet var att Washington skulle se på Kalifornien som det tidigare sett på raden av storbanker — att dess blotta storhet gjorde det otänkbart att låta det gå omkull. Men Obamaadministrationen har på sistone tuffat till sig och guvernören återvände tomhän hem, även om sista ordet ännu inte sagts. Kalifornien har veckor på sig att nå en ny budgetkompromiss, sedan är kassan slut och delstaten oförmögen att betala sina utgifter. Den privata lånemarknaden är knappast att tänka på, Kalifornien har det sämsta kreditbetyget av någon amerikansk delstat.

Medan enskilda städer kan försätta sig i onkurs tillåter den amerikanska konstitutionen inte den lösningen för delstater. Ekonomer säger nu att det är tur, blotta möjligheten att världens åttonde största ekonomi skulle gå omkull skulle sända chockvågor genom obligationsmarknaden och sannolikt göra det svårare för andra utsatta myndigheter att söka lån.

Rader av andra lösningar dammas nu av. Ända sedan Kalifornien på 1800-talet blev en delstat har det diskuterats om den är för stor och borde delas i två eller tre stater. Den lösningen anses dödfödd, men däremot ökar stödet för ändringar av statens konstitution, som kräver att budgetfrågor måste antas med två tredjedels majoritet i delstatskongressen, och som gör det relativt enkelt att utlösa folkomröstningar där väljarna - med enkel majoritet - kan binda politikerna till populära program utan att specificera hur de ska finansieras.

När Schwarzenegger först valdes väcktes krav på ändring av den amerikanska författningen för att tillåta också utomlands födda medborgare att söka presidentskapet. Nu avvisar Schwarzenegger själv alla spekulationer om att han skulle vara intresserad av att representera Kalifornienisenaten. I stället talar han om möjligheten att göra nya filmer.

Bland de impopulära sparåtgärder delstaten väntas tvingas till är massuppsägningar av offentliganställda, i en första om gång 5 000 - många av dem fängelsevakter. Stängning av delstatliga kontor under några dagar per månad, och massiva nedskärningar iutbildningsbudgeten och program för sjukförsäkring för fattiga barn diskuteras också.

Färre betalda helgdagar. I New Jersey vill en kongressledamot spara pengar genom att skära ner antalet betalda helgdagar för delstatens anställda. Delstaten New Yorks guvernör DAVID PATERSON brottas liksom Schwarzenegger med stora underskott, och fallande opinionssiffror.

Ändå finns det politiker som tycks immuna motlågkonjunkturens effekter. Staden New Yorks borgmästare MICHAEL BLOOMBERG har inte haft några goda nyheter för väljarna. Finanskrisen har ökat arbetslösheten och slagit hårt mot metropolens självförtroende. Borgmästaren har tagit tillbaka ett löfte till egnahemsägare om en skatterabatt och stadens buss- och tunnelbanesystem höjer under sommaren taxan för de allmänna kommunikationsmedlen. Till det kommer att Bloomberg för att kunna väljas till en tredje ämbetsperiod tvingades söka en lagändring, och kritiker talar om det som en kupp.

Ändå leder han i färska opinionmätningar kampanjen inför höstens val. Väljare talar om honom som en duglig affärsmän, kanske bäst skickad att rida ut den rådande stormen. Något har det kanske också att göra med hans vilja att spendera 80 miljoner av sina egna dollar för att bli återvald.

En annan politiker som i den ekonomiska motvinden lyckats behålla populariteten är BARACK OBAMA. Presidentämbetet ger dock ett strategiskt viktigt instrument andra politiker saknar - makten att köra sedelpressarna på högvarv.