Inför budgeten

Taggar: Teman: statsbudgeten

Forum 13/1973

Inför budgeten

DEN 7 SEPTEMBER får riksdagsmännen i sin hand budgeten för år 1974. Om den vet vi på förhand följande — SKATTERNA SÄNKS FÖR LÅGAVLÖNADE. Under det första halvåret 1974 uppbärs skatten visserligen enligt gamla skattesatser, men detta skattebetalarnas ”lån” till staten betalas tillbaka I slutet av nästa år. Givetvis utan att medborgarna får ränta på sina utlånade pengar. Men att ”få pengar tillbaka” till jul är ju alltid populärt i vårt land…

Skattereformen har skjutits upp. Inte ens en korrigeringsmekanism som automatiskt håller den reella -‘marginalskatten konstant vid inflation har ännu ställts i utsikt.

— BARNBIDRAGEN SKA HÖJAS. Antalet bidragsberättigade barn har minskat och den frikostiga gesten torde därför vara möjlig utan att budgetsumman behöver höjas så mycket, om ens alls. Åtminstone inte över 1972 års nivå, då den var större än i år.

— INGA ANSLAG GES FÖR NESTES TREDJE RAFFINERI UNDER 1974. Svårigheten att fatta beslut har vår regering ofta försökt lösa genom att inte fatta några beslut. Förhalningarna gör nu att tryggandet av vårt växande energibehov kan väntas bli en kritisk fråga inom ett decennium. Det skulle inte förvåna om import av dyr förädlad olja snart bleve nödvändig.

— DET BLIR EN ”SPARBUDGET”. För detta år steg budgetens slutsumma rekordartat, med cirka 17 procent jämfört med år 1972. Det blir intressant att se var sparandet ska sätta in. Den offentliga sektorns utgifter fortsätter att växa, här, liksom överallt i världen. — pensioner, skolor, hälsovård, kräver varje år större belopp. Det gör också den elefantiasis som präglar en allt mera byråkratiserad statsförvaltning.

Inflationens automatik gjorde att man i detta års budget kunde räkna med en ökning av skatteintäkterna med drygt 900 miljoner mark.

Nu ska visserligen intäkterna från inkomstskatten minska med cirka 300 miljoner mark. Men de stora löneökningarna detta år gör att det ändå flyter in skattepengar. (Kan det löna sig för staten att allvarligt bekämpa inflationen under sådana förhållanden?)

I BÄSTA FALL kan väl uttrycket ”sparbudgét" betyda en budget som inte sväller fullt så mycket som förra gången.

BUDGETEN KOMMER att bla återspegla hur staten bedömer att underskottet i vår handelsbalans kan bekämpas, hur världens valutaproblem kommer att lösas, hur de inkomstpolitiska avgörandena faller nästa år, hur konjunkturutjämningssystemet fungerar, hur aärbetslösheten kan hållas i schack; hur industrins investeringsvillighet kan stimuleras. Mycket i den situationen ligger utanför vårt eget lilla lands kontroll, mycket är oklart på grund äv ren och skär inhemsk obeslutsamhet. Är det en bas att bygga en budget på?

Vi är undantag

SKATTESTYRELSENS ‘generaldirektör Mikko Laaksonen är positivt inställd till införandet av mervärdesskatt, moms. Han har låtit förstå att det hos skattestyrelsen finns ett helt färdigt moms-system, enkelt att manövrera, enkelt att kontrollera och enkelt att administrera. Detta system beräknas öka levnadskostnaderna med 1.3 procent, livsmedelsprisen skulle stiga med endast 0.8 procent. Hela den industrialiserade världen har redan gått in för moms :eller liknande system. Endast Finland belastas i den dolda omsättningsskattens form ännu av skatt på sin export.

VAD VÄNTAR VI PÅ?