Intressanta nybyggen i London

av Thor Forsskåhl Forum 1981-03, sida 10-11, 18.02.1981

Taggar: Orter: London Teman: nybygge

Intressanta nybyggen iLondon

De sju jättelika glänsande stålkupolerna som står sida vid sida tvärs över Themsen något öster om Londons centrum verkar vid första anblicken som tagna ur en science fiction-film. Men i själva verket är de et av Englands mest intressanta byggnadsprojekt för närvarande.

Avancerad mätteknik används vid konstruktionen av katastrofbarriären. Bland annat denna Tellurometer MA 100 som är en elektro-optisk avståndsmätare med en noggrannhet på + 0.5 mm på den 520 meter långa barriären.

En av de åtta dammluckorna om 1200 ton sänks på plats. Dammluckorna har en diameter på 24,4 m och är av stål.

1 Ö Avsikten med detta byggnadsprojekt, som skall stå färdigt 1982, är att skapa en drygt 500 meter lång barriär som skall hindra Themsen att stiga och svämma över stora delar av London.

Inne i kupolerna finns det maskiner som med enorma hävarmar skall resa stora stålskivor som placerats på flodbottnet. Stålskivorna. av vilka de största är över 60 meter breda och väger 3 200 ton. är fästa i bottnet vid balkar som är trettio meter breda, nio meter höga, sextio meter länga och har en vikt på ca 10 000 ton.

När vattnet börjar stiga startas maskineriet i kupolerna och de D-formade stålskivorna reses 90 så att de bildar en kompakt mur – damm — tvärs över Themsen vid Woolwich som ligger något öster om nollmeridianen i Greenwich.

Den 16 meter långa stålmur som bildas skall skydda London från översvämningar. Murens höjd motsvarar ett femvåningshus. På trettio minuter bör barriären vara klar. Vid behov kan portarna Öppnas något så att man får en kontrollerad strömning uppåt och när faran är över sänks stålportarna ned parallellt med flodbottnet. Sjötrafiken kan löpa utan hinder mellan de stora betongfundamenten som kupolerna står på. Det är drygt sextio meter mellan fundamenten.

London har under årens lopp drabbats av flera översvämningar när Nordsjön pressat in vattnet genom Themsens mynning. Senast hade man en allvarlig karastrof 1928. men varje år stiger vattnet oroväckande högt: nästan upp till breddarna. Risken för översvämning blir större varje år eftersom London sakta sjunker. ca 30 centimeter varje sekel. Samtidigt har tidvattnets nivå stadigt tenderat att stiga.

Vid en översvämning skulle över en miljon mänskor beröras och ca 116 kvm av London skulle läggas under vatten.

Enbart de direkta kostnaderna av en sådan översvämning i dag skulle ligga kring fyra miljarder pund. Själva byggnadsprojektet är bara en tiondel av detta

FORUM 3/8 belopp eller 418 miljoner pund.

Byggnadsarbetet började 1974 och har gett en hel del huvudbry och problem under åren åt entreprenörerna. Det största problemet har onekligen varit att bygga de stora bottenbalkarna samt fundamenten på vilka lyftmaskineriet som finns inne i kupolerna står, och att placera dem på sina platser. Att arbeta i den grumliga Themsen på tio meters djup på en flodbädd av kalksten har inte heller varit lätt. På ett ställe var kalken för hård för borrarna och på andra ställen trängde vattnet igenom så att arbetet fördröjdes med flera månader.

Men om ett år skall de sammanlagt tio portarna och de sju femtio meter höga kupolerna med maskineri stå klara. Redan nu tror man att det kan vara nödvändigt att att ta anläggningen i bruk närmare tio gånger årligen.

Thor Forsskåhl

Högst i Londo € Avancerad byggteknik och nytänkande ligger bakom Storbritanniens högsta byggnad National Westminster Tower i London, som officiellt invigs i juni i år av HKH drottning Elizabeth. Tornet är 183 m högt med 52 våningar totalt och består av en våningsyta på 60 000 m? på ett område som är drygt en hektar i centrum av London.

Ursprungligen stod valet mellan att bygga två lägre torn eller ett högt. Det senare alternativet valdes för att det överensstämde bättre med den allmänna opinionen.

Tornet har en irreguljär form och består av en central kärna av armerad betong i vilken alla hissar, toaletter. trappor och vissa andra servicefunktioner finns inrymda. Runt kärnan har man byggt tre bladformade flyglar. som utgör de egentliga kontorsutrymmena i vilka ca 2 500 personer arbetar. Flyglarna kommer inte ända ned utan vilar på betongkonsoler och våningarna uppbärs av tre meter tjocka stålpelare.

Tornets fundament är en fyra meter tjock grundplatta som vilar på 360 pålar vilka går drygt 25 m ned marken.

Ett speciellt problem uppstod nä pålarna skulle förbindas med överbyggnaden. Man konstruerade för ändamålet särskilda kopplingar. som numera är kända som Lippard-kopplingar efter dess konstruktör Dennis Lippard. Tornets arkitekt är Richard Seifert and Partners och huvudentreprenör är John Mowlem and Co Ltd. Beställare är banken National Westminster Bank,

ThAF

KANSALLIS-OSAKE-PANKKI

Aktiva Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank . Specialdepositioner i Finlands Bank .. Fordringar hos andra banker Grackräkningskrediter

Betalningsförmedling Resultatregleringar .. Övriga finansieringstillgångar Utländska fordringar I utländsk valuta I mark . Resultatregleri Omsättningstillgångar Utländskt mynt Masskuldebrev sosssssseesrer es Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar .. Fastigheter och fastighetsaktier Anläggningstillgångar och övriga utgifter med lång verkningstid Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsaktier Maskiner och inventarie Övriga anläggningstillgångar och utgifter me lång verkningstid .

10421 136 640,01

Månadsbalans den 31 december 1980

Passiva Främmande kapital Inhemska skulder 390 212 579,70 533 048 828,00 78 209 271,71 414 448 777,39 1103 692 175,7 3 228 765 947,58 1398 307 146,73 284 506 193,86 45 882 662,1 Övriga skulder Utländska skulder

I utländsk valuta … 3 000 491 024,48 I mar 20 864 491,08 Debenturelån ..

47 442 410,90

Reserveringar

Eget kapital Aktiekapital Reservfonder …..

25214 318,22 257 346 902,7 991 790 841,53 122 101 092,95 240 753 235,0 273155 376,84 1101 547 384,49 80 542 655,6 90 343 966,8 mk 24 149 803 923,70

För direktionen Veikko Makkonen

FORUM 3/81

Checkräkningar … Depositioner …. Depositioner i utländsk valuta Skulder till Finlands Bank … Skulder till andra banker Skulder till staten Betalningsförmedling Resultatregleringar ….

Resultatregleringar

Värderegleringsfond . Dispositionsfond …. Vinst från tidigare år ….. Räkenskapsårets vinst .

2446 657 801,25 10 188 308 134,81 643 809 726,33 572 509 849,55 214 111 689,95 21435 089,31 1632 224 540,27 251 681 399,16 234 549 259,8 5727 042 958,76 171 282 632,51 115470 000,0 72429 237,68 577 402 340,4 621 000 000,00 317 346 010,09 213 000 000,00 61 439 254,58 832 856,1 67 270 532,9 mk 24 149 803 923,70

Ansvarsförbindelser mk 10 800 940 504,00

För förvaltningsrådet

Olli Kaila Reino Rossi

Pentti I. Halonen

LÄ