Isolera, men hur mycket?

av Christer Ekebom Forum 1985-06, sida 12-13, 03.04.1985

Taggar: Teman: konstruktion

FRUN FRUN

EH Det hävdas ofta all ett trähus blir billigare än ett stenhus. Uppenbarligen stämmer det här påståendet i de fall att småhusbyggaren själv har tillräckligt med timmermanskunskaper och tid att själv föra upp sitt hus med hjälp av vänner och bekanta. alltså obetald arbetskraft. Men i de fall där byggaren måste anlita yrkesfolk och betala lön åt dem, kanske resultatet ser lite annorlunda ut. Om man bygger ett trähus så att säga på plalsen på konventionellt sätt. kräver byggandet en hel del arbete, och det kostar. I sådana fall lönar det sig säkert att tänka på någon form av elementhus. Elementtillverkningen kan ju tra nytta av stordriftsfördelarna, men tyvärr belastas priserna också av bland annat omsättningsskatt. Ändå torde ett träelementhus bli billigare än ett på platsen uppfört hus i de fall då byggaren inte själv kan medverka i avgörande grad.

Dyrt eller inte, det är frågan

Stenhusen anses, som sagt, vara dyrare, Enlig! vissa uppgifter är skillnaden 10 till 15 procent i de fall där byggaren själv till stor del uppför sill trähus. Stenhus är emellertid i allmänhet mindre arbetskrävande än trähus, vilket inte helt saknar betydelse. Ofta går det dessutom snabbare att uppföra ett stenhus än ett konventionellt trähus.

På Forums redaktion har vi gjort en liten prisundersökning. Vi har försökt ta reda på vad en kvadralmeter yttervägg i olika material kostar att bygga. Resultatet är ganska intressant, men det bör läsas med en god nypa salt eftersom vår ”undersökning” knappast kan anses vara särskilt vetenskaplig. Hur som helst: den visar att prisskillnaderna mellan de olika alternativen inte entydigt är till stenmaterialens nackdel.

En normal trävägg (ett element) med 200 millimeter isolering uppges av en tillverkare kosta cirka 150 mark per kvadratmeter. Till detta kommer sedan fasaden där det billigaste alternativet är träfasad vars kvadratlmeterpris uppgår till ungefär 80 mark. Priset (inklusive målning) torde uppgå till totalt 230 — 240 mark per kvadratmeter. Väggen är då också klar för inre ytbehandling, t ex tapetsering. Som ett andra alternativ kan vi ta en stenvägp. en vägg i lättbetong (siporex). En sådan kan man själv bygga upp mycket enkelt med hjälp av siporexblock. Blocken är 375 millimeter tjocka. Blocken med tillhörande fogmaterial kostar ungefär 190 mark per kvadratmeter. Som fasadmaterial kan användas exempelvis tunn sk Terassit-rappning som kostar ungefär 30 till 40 mark och innanför spacket för ungefär 20 till 30 mark per kvadratmeter. Priset blir därmed totalt ungefär 250 till 270 mark. Är man händig, klarar man vanligen åtminston 12

Nya byggmaterial i all ära. men det finns fortfarande garnla beprövade material på marknaden. Träet dominerar fortfarande. Av stenmaterialen hör lättbetongen (siporex) till de intressantare för självbyggaren: materialet kan bearbetas som trä, men har ändå stenmaterialens egenskaper. Lättbetongen har dessuton goda isolationsegenskaper.

Av CHRISTER EKEBOM

Spara, men slösa inte!

På annan plats i tidningen kan vi läsa att över 90 procent av småhusen byggs i trä, dvs med trästomme, idag. Hus med stomme av stenmaterial har en marknadsandel på under 10 procent. Vad är då egentligen skillnaden mellan dessa materialtyper? Förtjänar stenmaterialen verkligen en så här liten marknadsandel terassit-rappningen själv och sparar på dei sättet någon tia. Prisskillnaden är således inte stor mellan dessa båda väggtyper, åtminstone inte i det här fallet.

Värmespillet

Den aktuella träväggen fyller dagens normer vad gäller värmeledningsförmågan, eller K-värdet. Det gör emellertid inte den nämnda siporexväggen. Men skillnaden är inte stor, eftersom den fyllde de gamla kraven, som gällde ända fram till senaste årsskifte. Nu har väggarnas värmeledningskrav ställts upp med tanke på att huset har fönster. Ungefär 15 procent av väggytan anses vara fönsteryta och värmesvinnet har beräknats för normala fönster med dubbla rutor. Siporexväggen fyller normen genom att man installerar fönster med tre karmar med rutor.

Här kommer vi nu in på ett intressant område. Energikrisen påminde oss om att våra hus inte isolerats tillräckligt bra. Vi slösar energi. Därför läggs det i dag stor vikt vid isoleringen av ett hus. Nu gäller det emellertid att inte stirra sig blind på vissa detaljer. Om exempelvis en vägg inte exakt fyller normen, kan man kompenser det genom att exempelvis göra isoleringen i golvet och i taket i motsvarande grad bättre. Den här åtgärden kan faktiskt bli billigare än att försöka ge väggen någon form av tilläggsisolering. Det är ju trots allt det totala värmesvinnet som är det avgörande.

Om huset redan är tämligen bra isolerat, brukar en extra isolering inte leda till speciellt stora inbesparingar i värmekostnader. Det kan mycket väl hända att tillläggsisoleringen till och med blir en olönsam affär. Det här gäller självfallet inte gamla hus med dålig isolering. Emellertid är inte isoleringen det enda saliggörande. Husets täthet är minst lika viktig, om inte ännu viktigare. I ett otätt hus blir luftombytet i synnerhet under kalla och blåsiga dagar mycket stort. All ny luft som kommer in måste värmas upp och det kostar pengar.

Allt bör vara tätt

Det är en allmänt förekommande uppfattning att ett hus blir tätt om man bara tätar fönsterbågarna ordentligt. I synnerhet i äldre trähus räcker det här sällan till.

Huset kan ha springor på de mest märkliga ställen, såsom uppe vid takkanterna och i hörnen, vid vägguttag osv. Också om ett trähus som nytt är tätt och fritt från springor, är det skäl att minnas att trä är ett material som lever på grund av temperaturväxlingar och framför allt på grund av växlingar i den relativa fuktigheten. Med tiden kan ett från början tätt trähus bli glest. Det här kan vara ett faktum speciellt i samband med elementhus. om elementen och deras sammanfogning är slarvigt gjorda. Välgjorda elementhus som tillverkats av kända och etablerade företag torde emellertid nog vara täta åtskilliga år framöver.

Också stenhus kan givetvis vara otäta. Det är emellertid ganska lätt att åstadkomma ett tätt stenhus, i synnerhet om man bygger det med mindre block eftersom väggarna då helt saknar större fogar. Stenelementhus kan bli otäta om de byggs slarvigt, men om ett stenhus är tätt som nybyggt, bibehåller det vanligen sin täthet, såvida inte det föreligger fel i konstruktionen. En sviktande grund kan åstadkomma stora skador också på ett stenhus.

Eftersom trähusen ändå går åt så bra, så ska vi i det här sammanhanget se litei närmare på stenmaterialens fördelar. Några har redan nämnts, men det finns också andra. En fördel är stenmaterialets förmå ga att magasinera värme, Den här förmågan var också en av orsakerna till att kraven på k-värdet tidigare var lindrigare för massiva väggar (sten) än för lätta (trä). Också om det numera visat sig att den här förmågan inte har någon väsentlig betydelse direkt. kan den ändå utnyttjas i vissa situationer.

Passivt solenergihus

På vårvintern brukar solen värma upp rummen med söderfönster. Det är ett fenomen vi alla känner till. Har man termoslatstyrd uppvärmning, brukar termostaten koppla bort eller sänka värmen i rummet sådana dagar. Rummet kan trots det bli mycket varmt. Om rummet har massiva stenväggar kan den här överloppsvärmen magasineras i dessa väggar Senare på kvällen då solen inte längre värmer, avger väggarna den magasinerade värmen till rummet igen, Det här fungerar inte om huset har träväggar. Nu säger någon säkert alt den magasinerade värmen antagligen vandrar ut genom väggen. Till en del är det säkert så, men å andra sidan har väggen också utifrån värmts upp av solen och därför är den inre värmens benägenhet att vandra utåt mindre.

Det ovan beskrivna fenomenet kan under vissa omständigheter alltså göra ett

Industrins rörledningsexpert

Huber kan med skäl kallas industrins rörledningsexpert. I vår verksamhet har vi fäst särskild uppmärksamhet vi industrins behov.

Konkreta bevis på detta utgör vår aktiva partiförsäljning till industrin, de krävande och mångsidiga uppdrag rörande planering, prefabrikation och montage av stora rörledningsprojekt, som utförs av vår industrigrupp, samt den starka utvecklingen av snabb närlagerhållning som tjänar industrin.

Vi hoppas på allt livligare samarbet med Finlands industri.

stenhus till ett passivt solenergihus. Samma ”temperering” av inneluften sker också under sommaren då väggarna kan kylas ner på natten och därmed i viss mån dämpa uppvärmningen på dagen.

En faktor som uppenbart kan vara värt en extra tanke är ventilationen. Upp till 40 procent av värmesvinnet i ett hus går via ventilationen! En ventilation med värmeåtervinning har alla chanser att vara lönsam, Sådana system kan man komma över för omkring 5 000 mark och den kostnaden kan sparas in på två till tre år.

Byggmästarna brukar betona lönsamheten i dessa sammanhang: det är för det mesta olönsamt att isolera mer än normerna föreskriver. Den extra kostnaden ger oftast inte en motsvarande besparing. Det kan däremot bland annat ventilationen göra. Satsar man 10 000 mark på att isolera redan hyggligt isolerade väggar kanske man kan spara ungefär 500 mark i årel, medan man genom alt satsa samma summa på värmeåtervinning i ventilationssystemet kan spara upp till tre gånger den summan. Vilkendera åtgärden är mera lönsam? Ett större lån i byggnadsskedet kan bli mycket betungande medan något högre energikostnader i framtiden inte alls behöver vara lika betungande. Det gäller alltså att spara förnuftigt — utan att samtidigt slösa. Z a Oy Huber A 13