Italiens öde avgörande för euron

av Janne Salonen Forum 2012-07-08, sida 10, 30.08.2012

EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 7-8 2012

Skicka dina kommentarer tilladressen: feedbackOforum.f

JANNE SALONEN TEXT

Eurokrisen kommer att fortsätta att dominera den ekonomiska agendan i Finland och i Europa under hela hösten. Krisen förorsakar bekymmer globalt, eftersom Europa är en viktig exportmarknad både för USA och för många länder i Asien vilkas egen tillväxt har lidit på grund av eurokrisen.

Grekland fortsätter att balansera på avgrundskanten. Nu vill nye grekiske premiärministern ANTONIO SAMARAS att Grekland ska få anstånd i två år för att uppnå de inbesparingsmål som överenskommits med EUkommissionen och med Internationella valutafonden IMF. Det är mycket osäkert om detta kommer att villfaras; även om de övriga euroländerna, som är allt mera ovilliga att fortsätta stödja Grekland, har små möjligheter att stoppa detta ifall Samaras driver sin linje genom det grekiska parlamentet. Frågan är om euroländerna och IMF av den anledningen vill framdriva en grekisk statsbankrutt.

Det talas också om att de två redan beslutade stödpaketen för Grekland inte räcker till, och att Grekland behöver kanske ännu minst 20 miljarder euro. Men viljan att ytterligare bevilja pengar till Grekland är mycket liten. Under hösten blir faran överhängande att Grekland tvingas lämna euron.

Utöver Grekland är det allt tydligare att krisens fokus hamnar där många hoppades att deninte skulle vara; på de stora euroländerna Italien och Spanien. Det börjar vara rätt sannolikt att i synnerhet Spanien under höstens lopp formellt kommer att begära assistans. Till detta medverkar europeiska centralbanken ECB:s linjedragning tidigare i sommar. ECB:s chefdirektör MARIO DRAGHI förklarade att ECB är villigt att göra allt som behövs för att rädda eurosystemet - vilket var en starkt efterlängtad markering.

Men ECB ställde rätt hårda villkor för sina stödåtgärder för de krisdrabbade euroländerna: förutsättningen är att dessa länder formellt söker stöd från krisfonden EFSF eller den nya permanenta krisfonden ESM (som kan börja sitt arbete först efter att tyska författningsdomstolen givit grönt ljus för Tysklands deli september). Och då kommer ECB främst att köpa kortfristiga statsskuldebrev.

FS fe

Denna markering av Draghi gör det nu sannolikare att Spanien formellt kommer att begära assistans.

Men ifall även ECB medverkar, börjar ECB:s och krisfondernas sammanlagda resurser att vara tillträckliga för att klara av även Spaniens finansieringsbehov. Och redan vetskapen om detta gör det nu lättare för Spanien att finansiera sig på marknaden; räntenivåerna för Spaniens tioåriga statslån gick tydligt ner efter Draghis uttalande.

Men bakom Spanien håller skuggan från Italien på att växa. Italiens långa låneräntor ligger bara ett steg efter Spaniens, samtidigt som de politiska osäkerhetsfaktorerna i Italien håller på att öka.

Italien går till parlamentsval nästa vår. Förre premiärministern SILVIO BERLUSCONI, vars regering avgick i fjol till förmån för MARIO MONTIS tjänstemannaregering, har nu sagt att han planerar att på nytt försöka bli premiärminister efter valet. Under Berlusconis långa period vid makten underlät Italien att försöka minska på statsskuldens andel av BNP (cirka 120 procent). Berlusconilät gladeligen Italien öka sin låntagning för att finansiera politiska löften.

Med Berlusconi vid rodret kan det bli svårt att mobilisera de övriga euroländerna till att godkänna eventuella stödpaket för Italien. Frågan blir också hur stödpaket till Italien ska finansieras. Ifall Spanien tidigare lämnar in begäran om assistans, finns det inte längre tillräckliga resurser i krisfonderna för att även stöda Italien. Likväl kan ett stödpake tillltalien bli aktuellt senare i höst eller nästa år. Italien kan mycket väl bli det land som avgör eurosystemets framtid.

I synnerhet från de skuldsatta länderna finns ett stort politiskt tryck, numera med stöd även från Frankrike, för en ökad överstatlighet i den ekonomiska politiken. Bland annat Finland och Tyskland har envist motsatt sig sådana idéer. Men nu kommer det att bli aktuellt med att i synnerhet övervakningenav de europeiska bankerna förflyttas till ett europeiskt plan.

Detta skulle lätt kunna leda till omfattande transfereringar från starkare till svagare euroländer. Bland finländarna är motståndet kompakt till att finländska skattepengar används för att rädda sydeuropeiska banker. Men för Finland blir det svårt att stå ensam emot ifall Tyskland blir medgörligare för ett ökande gemensamt ansvar för euroländernas banker och statsskulder.

Dettatryck för ett ökande gemensamt ansvar kommer att kvarstå. Inte minst genom delägarskapet av ECB kommer en viss transferering att äga rum då ECB stöder de mera skuldsatta euroländerna. Ochisynnerhet ifall något land går i bankrutt, måste Finland ta en del av de förluster som detta åsamkar ECB.

Finländska väljare och skattebetalare skulle vara betjänta av klarare besked från regeringen om var gränsen går för hur långt Finland kan tänka sig att öka det gemensamma ekonomiska ansvaret inom eurosystemet. Är man beredd att acceptera en europeisk bankövervakning, men inte gemensamma depositionsgarantier? m

OLOHAAIOLSI

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."