Ju mer vi är tillsammans?

av Heljo Lepäsmaa Forum 1978-06, sida 18-21, 12.04.1978

Taggar: Teman: företagsfusioner

Fusioner, branschrationaliseringar 1977:

Ju mer vi är

Enligt uppgift från patent- och registerstyrelsen gjordes senaste år 181 fusioner i Finland. Siffran innehåller antalet fusioner som inletts år 1977. Då det är nödvändigt att anhålla om årsstämning, vars behandling pågår över sex månader, är det klart att flera fusioner ännu är under behandling. För jämförelsens skull kan nämnas att motsvarande siffra för år 1976 var 20 procent högre, dv s 217. Intresset för fusioner har naturligtvis avtagit på grund av den strama penningmarknaden och den osäkra framtiden. Den största retarderaren har dock varit ändringen i Näringsskattelagen, som innebar att det tidigare sätte att bokföra och i beskattningen avdra fusionsförlust slopades.

we” Vi ska ta en titt på dessa fusioner ur olika synvinklar: branscher, köpare och säljare samt intresseobjekt.

Nedanstående förteckning över fusioner innehåller endast knappt hälften av ovan nämnda 181 fusioner, på grund av att tex företag i följande branscher utelämnats banke försäkringsbolag (små, lokala) andelsla elver telefonbola detaljhandeln inom alla branscher € bostads- och fastighetsbolag

Denna utgallring har skett på grund av att dessa fusioner — enligt min subjektiva åsikt — inte är av omfattande intresse. Tex ett elverk på någon ort kan knappast intressera någon annan än grannkommunen, Granskningen av fusionerna koncentrerar sig alltså närmast på nyförvärv. Följande klassifikation kan göras 1. Fusion med annat företag i samma bransch. Dylika fusioner är vanligast både hos oss och utomlands, vilket är fullt naturligt; var och en känner ju sin egen bransch bäst. Motivet för köp är oftast ett behov av utvidgning eller tillväxt på hemorten eller annan ort, förändrat konkurrensläge, utrymmes- eller personalproblem. Ett exempel på fusion med annat företag i samma bransch: Terätuote Oy köpte upp sin konkurrent Kausalan Terä Oy.

2. Horisontal expansion. Detta innebär att bolaget utvidgas till nya sek 1 torer inom samma bransch. Vår förteckning ger exempel härpå: Vasa Ångkvarns Ab säkrar sin tillgång till foderfisk genom Sauvon Kala Oy.

3. Vertikal expansion. Ett rätt typiskt exempel på vertikal expansion finner vi i vår förteckning där Huonekalutehdas Jouko Mäkinen Oy köpte upp sågen Kyyvesi Oy, och expanderade inom produktionsprocessens vertikala händelseförlopp. TUKO Oy inom partihandeln köpte varuhusen Heps och Lips.

Orsaken till dylika fusioner är ofta ett behov av att trygga leveranserna eller distributionen.

4. Diversifiering. Vid diversifiering utvidgar man med avsikt till andra branscher: möjligheterna inom mnuvarande bransch har visat sig vara sådana att behov av nya områden har skapats: ”för säkerhets skull”, på grund av goda utsikter för tillväxt eller av andra strategiska orsaker. Vi finner endast få exempel på diversifiering i vår förteckning. Purso Öy, som verkar inom en smal sektor med aluminiumprofiler utvidgade sin verksamhet till stålbranschen genom att förvärva Matti Karasto Oy:s tekniska kunnande om plastformar.

I grupp 1. finner vi inte mycket att kommentera. Köpen har främst gjorts mellan företag inom samma kommun. Den största asfaltbeläggaren Lemminkäinen Oy fortsätter sin roll som branschens saneringsdoktor, Oy Hackman Ab:s köp av Painometalli Oy kan antingen sägas vara ett fall där man opererat inom egen bransch eller utfört horisontal integration, det blir en smaksak vil [ tillsamnans kendera benämningen man väljer. I varje fall stärkte köparen sin position och likaså sin kapacitet, för vilket även motiv fanns. Månne Opa Oy gjorde anbud på samma aktier? Ätminstone känner man hos dem till fusionsförfarandet, dock inom familjekretsen med alltför ålderstigna dotterbolag.

Insinööritoimisto Norvasti & Tiitola Oy fövärvade nya kunskaper om behandling av plåt genom att köpa upp Peltisepänliike Laurell Oy, som verkar inom branschen för plåt- och järnkonstruktioner. Alla fusioner inom transportbranschen har skett mellan företag på samma ort. På den vertikala linjen opererar på ett eller annat sätt närmast företagen inom byggnadsbranschen.

Behöver byggföretag potatis?

De få «diversifieringarna skulle egentligen förtjäna närmare behandling, men jag kan här endast notera, att en diversifiering åtminstone i någon mån är en termometer på företagarens vilja att ta risker och hans bedömning av det ekonomiska läget. Det ekonomiska läget torde vara den främsta orsaken till diversifieringarna. Några är skendiversifieringar: fusionen byggnadsföretag + potatisbolag (troligen syskonföretag) lär förklaras av fastighetsinnehav, inte av äkta diversifieringsbehov.

Talouselämä har i årets första nummer publicerat en förteckning på 150 företagsköp. Ordet företagsköp har där tagits i sin vida mening: man kunde säga att då en minoritetsandel, tex Oy Tampella Ab:s 20 procent av Suomen Sähkö, byter ägare, har inget företagsköp ägt rum. Branschrationalisering skulle jag kalla det fall då Wihuri Oy:s VWavdelning sålts till Kesko. Konkursboet företog realisering av tillgångarna då Finexim såldes till Ja-Ro Oy.

Mest inom egen bransch

I huvuddrag stöder slutsatserna som kan dras av dessa företagsköp den information som fusionerna gett vid handen. För det första har transaktioner främst genomförts inom egen bransch, då endast ett tjugotal ägarbyten skett över branschgränserna. För det andra: köpbenägenheten är

FORUM 6/7 störst på hemorten, med undantag av byggnadsfirmorna, som genom företagsköp etablerat sig i för dem tidigare främmande städer: Puolimatka Oy i Uleåborg, Tervo från Joensuu i St Michel och Rakennustuote Oy, Helsingfors-Kemi, i Lovisa. Några exempel på vertikal expansion kan man också finna: Polarrakennus Oy + Otto Wuorio Oy köpte en trähusfabrik och Oy Wilh. Schauman Ab sin kund Rakennusdomino Oy.

Om vi förbiser konkurserna, företogs bara tre köp inom livsmedelsbranschen, härav gick endast ett företag till en köpare från en annan kommun: — Serlachius-ägda Jyväskylä Kvarn köptes av Vehnä Oy som tillhör Raisio-gruppen. Med undantag av Uusi Suomis Uleåborg-köp har alla 13 transaktioner inom grafiska branschen skett mellan företag belägna inom hem- eller grannkommuner. WSOY:s köp av filmbolaget Magna-Filmi Oy är ett fall av sällsynt diversifiering. Köpet av filmbolaget efterträddes sedan av köpet av en biograf (Nya Orion). Uusi Suomi, som varit flitig vad gäller ägarbyten, sålde Kuvateollisuus Oy åt WSOY och köpte fem olika företags värdepapper. Sin aktieandel i Helprint Oy sålde Uusi Suomi till Apu-koncernen, som även för sin del har diversifierat: denna ”grafiker” utvidgade till den respektabla fritidsbranschen, via kända Schröder.

Partek diversifierar, Lohja utvidgar

Inom metall var det lika populärt att hålla sig inom samma bransch som att diversifiera. Det mest betydande exemplet på det förstnämnda fallet var att Wärtsilä köpte den sista inhemska konkurrenten Björkboda; för det sistnämnda då Lovalelektroniken såldes till skeppsvarvet Hollming. Oy Hollming Ab köpte även båttillverkaren Baltic Yacht från Larsmo. Detta fall är ett bra exempel på grupperingsproblem: di Benägenheten till företagsköp är störst på hemorten, med undantag av byggnadsföretag, som etablerat sig på för dem främmande orter.

FORUM 6/7 versifiering eller vertikal expansion? Detsamma gäller Martela Oy:s köp av Tähtivalu Oy, då gjutgodset säljs tex till möbelfabriker. Ifall Oy W Rosenlew Ab utnyttjar produktionen hos A-Elektroniikka, som övergått i dess ägo, t ex i sin egen robotsektor, torde det gälla horisontal expansion, i annat fall diversifiering. Det finns ännu ett fall i metallbranschen som är värt att noteras: Oy Multilift Ab överläts till Partek som diversifierar, och har inskränkt sin produktion av betongrör. Den andra cementjätten, Lohja Oy, har fortsatt sin takt ”ett betongföretag per år”, den här gången i Satakunda där Kokemäen Betoni Oy har förvärvats.

Ingen orättvisa görs om man kvitterar de få fusionerna inom sko-, läder-, textil-, konfektions- och skogsindustrin med att säga att köparna är gamla bekanta. Andra branscher kan också avfärdas kort & trafik, 4 transaktioner varav 3 mellan långtradartrafikanter och ett på Saima kanal.

Ö servicebranschen, 2 inhemska köp, vari Bally-Vendcos automater ingick.

& kemiska industrin, 7 fall, varav 5 internationell 9 el och elektronik, 3 fall, av vilka det mest betydande var att Nordiska Elektriska Ab såldes -— med undantag av underhållningselektroniken — åt Sähköliikkeiden Oy och Strömberg Ab, statens Televa köpte mera och finanskretsarnas Sponsor litet mindre elektronik.

I detta sammanhang gäller det att komma ihåg att det inom elbranschen senaste år hände mycket annat som strängt taget inte faller inom ramen för vår rubrik. Det var närmast fråga om strukturrationalisering, t ex Oy Starckjohann & Co Ab avstod från sina elentreprenader till förmån för Sähkölähteenmäki Oy, som för sin del överlät sitt partilager åt Asea-Skandia Oy. Grupperingar (Selsta) och samarbetsavtal (Siemens + Ems) förekom rikligt.

Vänd!

Utlänningar allt populärare

Inom import- och partihandeln fäster man blicken vid att av närmare tjugotal fusioner (varav alla inte nödvändigtvis var aktieköp) var andra parten i en tredjedel av fallen utländsk. De inhemska storföretagen inom träindustrin (Rauma-Repola och Schauman) expanderade vertikalt till distributionsleden via fanerförsäljarna, från vilka Yhtyneet Paperitehtaat Oy å sin sida avstod i Tavastehus.

Lås oss här nämna Medica-koncernen Ab + Chr. Nissen (Instrumentarium köpte Chr. Nissen i mars 1978) som exempel på läkemedelsbranschens aktiviteter i olika riktningar. De i tidningspressen ofta förekommande referaten om detaljhandelns problem kastar sin skugga över företagsköpsstatistiken: förteckningen är kort, alltså handlas det inte med ”butiker”.

Det bäst kända fallet inom hotelloch restaurangbranschen var naturligtvis Aulanko eller mao försäljningen av Matkaravinto Oy till Rantaloma Oy.

Materialet ger upphov till följande observationer 1. Fusioner i Finlands näringsliv är främst en intern organisationsfråga, inte så mycket en kommersiell fråga. Med andra ord, köp eller grundläggningar har skett flera år tidigare, företagen har rullat under eget namn och under ledning av den nya ägaren eller grundaren, ända tills en organisatorisk koncentration har visat sig vara den bästa lösningen.

2. Största delen av köpen och fusionerna sker mellan företag inom samma bransch och ort. Detta gäller i synnerhet då motivet har varit ett rent behov av utvidgning, undantaget är byggarna som söker sig till främmande orter. Branscher som främst expanderar horisontalt har varit livsmedel, transport, läkemedel, import- och partihandeln.

3. Bygg- och livsmedelsbranscherna och möbelindustrin har mera än andra haft intresse för kedjebildningar eller vertikal expansion. Den andra parten har oftast varit ett företag i en annan kommun.

4. Diversifiering har varit sällsynt och har företagits endast av förmögna, välskötta företag. Dessa är de enda som har haft ekonomiska och personella resurser att satsa djärvt inom en ny bransch. Lokaliseringsort verkar här inte att ha någon relevans. De modiga satsarn 2 finns inom metall, bygg- och materialbranschen samt förlagsverksamheten.

5. Ett större företag köper ofta ett mindre. Motsatsen sker då köparen är en privatperson. Naturligtvis kan ett litet företag köpa en andel av ett större, då är det oftast fråga om branschrationalisering.

6. Umgänget med utlänningar har blivit livligare.

Som tidigare nämnts finns det förutom köp andra mindre betydande tillvägagångssätt för att förverkliga två företags gemensamma intressen: de kan grupperas under rubriken ”branschrationalisering”. ETLA har undersökt detta fenomen under en längre tidsperiod och den senaste rapporter, nr B 17 (‘Branschra —1974"”), = publicerades «senaste höst, redigerad av EM Synnöve Vuori. För jämförelsens skull ska vi nämna några intressanta synpunkter som kommit fram. Publikationen på 200 sidor sammandrar händelserna under 14 år och fördjupar således vårt perspektiv. ETLA definierar begreppet branschrationalisering enligt följande: ”Med branschrationalisering avses samarbete mellan två eller flere företag i syfte att förbättra företagens lönsamhet och allmänna verksamhetsförutsättningar genom att påverka branschens struktur.” Därmed begränsas granskningen till att iaktta följande former av samarbete mellan företag € köp av företag och/eller fusioner € köp eller försäljning av företagsandelar

Ett av de viktigaste resultaten av ETLAs undersökning var att stora företag är beredda till långt gående samarbete, inklusive ändringar i ägandeförhållandena, medan små företag ofta föredrar avtal om friare samarbete.

Företagens intresse för branschrationaliseringar har något ökat även under kortare tidsperioder. År 1974 var antalet positiva svar 78 procent av de tillfrågade, följande år var motsvarande andel 81 procent. Mångbranschföretagen och grafiska industrin ställde sig mest positiva till branschrationalisering. År 1974 uppgav 29 procent av det totala antalet tillfrågade att de hade inlett förhandlingar om branschrationalisering. Följande år hade andelen sjunkit till 19 procent. Med branschra tionalisering industr i finländsk under åren 196 & samarbetsavtal mellan företa tionalisering strävar företagen exempelvis till synergiverkningar.

Fin De här fusionerna gjoides år 1977

Form av Bolag inte- Verksamhetssom fusionerats Hemort gration område Livsmedelsindustri Poro ja Riista Oy Paliskuntain Jäädyttämö Oy Rovaniemi Vasa Ångkvarns Ab Treston Oy Åba Tehorehu Oy Rafex Oy Riihimäki Tehorehu Oy Sauvon Kala Oy Åbo Textil och konfektion Nordiska Textil Ab Nordiska Trikå Ab Helsingfors Stylevalmiste Oy Topstyle Oy Helsingfors Tura Oy Suojasauma Oy Kankaanpää Träindustri o. möbler Honkarakenne Oy Karstulan Honka Oy Karstula Korppae Oy Toras Oy Jyväskylä Lepokalusto Oy”) Lepofinn Oy Helsingfors Maderno Oy Helsingfors Huonekalutehdas Jouko Mäkinen Oy Kyyvesi Oy Haukivesi 3 såg Grafisk produktion Oy Tilgmann Ab Oy Til-Set Ab Helsingfors Kemisk industri Mediplast Oy Heinola Wood Ltd. Heinola MK-Tuote Oy Karhumuovi Oy Björneborg Teo Oy Oy Nordspray Ab Vanda Metall o annan tillverkning Hollming Oy Sajara Oy Kankaanpää Opa Oy Erino Oy Helsingfors Hisra Oy ” Orwo Oy ” Telemarkkinointi Oy u Turun Leimasintehdas Oy Turun Konekaivertamo Oy Åbo Purso Oy Malti Karaslo Oy Pirkkala 4 metallverkstad Oy Hackmann Ab Painometalli Oy Helsingfors 1 metallverkstad Byggnadsverksamhet samt -material o -materiel Elementititekniikka Oy ”) Turun Kevytbetoni Oy Åbo Rak.liike A Heikkinen Oy Lopen Perunatuote Oy Loppi HICS-Sale Ltd. Tieto-Huurre Oy Tammerfors Lahden Lasitehdas Oy Lasve Oy Lahtis Lahden Sähkö ja Kone Oy = ltä-Hämeen Asennusliike Heinola Rak.tsto Mattinen & Rak.tsto Kiviniemi & Niemelä Oy Kumpp. Oy Valkeakoski Ovitor Oy Moduli Oy Helsingfors

Rakennus-Ruola Oy

Rakennusliike P Lahtinen Oy Kouvola

Rakennusrauta Oy

Jockis

FORUM 6/78

Valurakenne Oy Ins.tsto Bau-Met Oy

Rakiliike B & K Oy Insinöörityö Oy Lemminkäinen Oy Valo-Sähkölä Oy Valurakenne O “Partihandel Masino Oy Tehdasvilla Oy Tuka Oy Ifnstrumentarium Oy

Bilar och bilförnödenheter Autosahari Oy A Ihalainen Oy

Kumi-Helenius Oy Mikkelin Autovalinta Oy VM-Kone Oy

Kyösti Larvanto Oy

Transport och spedition Jyväskylän Lilkenne Oy Lars Kroglus Oy Ab

Napapiirin Kuljetus Oy

Uthyrning och tjänster

Huoneistokeskus Oy

Intervaco Oy

Oy Bally-Vendco Ab

Funny-Films Oy

Robox Oy (f.d. Ins.tsto Norvasto & Tiitola)

Mångbranschförelag A Ahlström Oy Amer-Yhlymä

Oy Tampella A | konkurs 1978

FORUM 6/78

Bolag som fusionerats

Tabula Oy

Saariston Metalli Oy Maa- ja Talorakennus Oy Ins.tsto Sez Oy Astfalttilinja Oy Asennuspiste Oy Vakiorakenne Oy

Enon Teollisuus Oy Marja Oy Constructor Oy Lääkintäsähkö Oy Palomex Oy

Autokoulu Väinö Sahari Oy Ahjo Oy

General Rengas Oy

Viking Rengas Oy

Vieskan Kumi Oy

Mikkelin Auto Oy

Hotelli Aapo Oy

Kantolan Rengas Oy

Korpilahden Linja Oy Karl Boström O ländska företag angav 1974 som separata viktiga motiv tex effektivering av marknadsföringen, ökning av kapaciteten, galling av antalet produkter och ökning av kapacitetens bruksgrad. Förbättring av finansieringsmöjligheterna och den inhemska konkurrenssituationen hade blivit mindre viktiga motiv. Däremot hade förbättrade möjligheter till forskning och produktutveckling stigit i rangordningen. 90 procent av företagen strävar till att finna en samarbetspartner inom =<liknande branscher.

Verkningarna mindre än väntat

Majoriteten av de företag vars svar finns till förfogande var nöjda med resultaten av branschrationaliseringen, fastän verkningarna inte alltid var så genomgripande som man trott

Internationella Transport Ab Helsingfors Internationella Speditions Ab Helsingfors

Napapiirin Sora Oy

Huvilakeskus Oy Mailnosponsi Oy

Cory Coffee Service Ltd. Spede Production Oy Peltisepänlilke Laurell Oy

Ruukin Mineraalivilla Oy Koho-Tuote Oy Oy Teksoglass Ab

Form av inte- Verksamhets Hemort gration område Helsingfors Åbo 3 metallverkstad Hyvinge 2 anläggningsverksamhet Uleåborg 3 konsulterande ing. byrå Helsingfors 1 asfaltbeläggning lisalmi 1 elentreprenad Helsingfors 1 husbyggnad Helsingfors Hattula Helsingfors Helsingfors 1 partihandel Tusby 1 instrumenttillverkning Helsingfors Helsingfor ” Ylivieska St Michel Seinäjoki St Michel 2 bilförnödenheter Jyväskylä Kotka Rovaniemi Helsingfor " 1 kaffeautomate ” 1 Tammerfors 3 metaliverkstad Ruukki Forssa Borg 1 = Fusion med annat företag i samma bransch, 2 = Horisontal expansion 3 = Vertikal expansion, röd text = nyförvärv, alltså ”äkta” fusion | svart text = intern omorganiserin 4 = Diversifierin på förhand. Missnöje hade förorsakats bla därav, att efterfrågan på produkterna inte steg enligt förväntningarna. Negativa erfarenheter var även bristen på yrkeskunnig arbetskraft och bristande eller felaktiga uppgifter om avtalspartnern.

Enligt undersökningen, som alltså gällde branschrationaliseringar 1972 —73 ansåg hälften av de svarande att branschrationaliseringen inte hade någon inverkan på konkurrensläget. Andra hälften tyckte delvis att konkurrensen hade lättat. Däremot tyckten över hälften av de svarande att företagets prestationsförmåga hade ökat, dvs att lönsamheten, tillväxten och produktiviteten hade ökat. Soliditeten och konjunkturkänsligheten hade branschrationaliseringen inte påverkat.

Vår dåliga servicenivå

I Finland får den som vill sammanfatta uppgifterna inte på långt när den service som Statens Pris- och Kartellnämnd i Sverige levererar. De uppgifter vi haft tillgång till har varit uppgifter från Patent- och registerstyrelsen och innehåller antalet fusioner som behandlats där årligen. Med god tur kan man få dem uppdelade på 33 branscher.

De oftast förekommande orsakerna till ägarbyte för närvarande är ekonomiska svårigheter och klimatet i allmänhet. Samtidigt håller de tidigare emotionella ”förpliktelserna” gentemot en åldrande ägare/verkställande direktör på att försvinna — oftast lyckligtvis nog för både honom själv och firman. Det finns alltså gott om företag till salu, men som känt är det köparens marknad och köparens intresse riktar sig mot företag med egen artikel, som exporterar och som i övrigt är välskött. Det är inte så lätt att slippa av med ett konkursbo. Ändå blir affärsförhandlingarna alltid arbetsdryga.

På det hela taget är ett ägarbyte ett tungrott, mångskiftande projekt som alltid bör genomföras på ett smidigt sätt. Om det sedan är fråga om köp eller försäljning lönar det sig att utnämna en ledare för projektet för att frigöra företagsledningen för löpande ”måste”-uppgifter. Od

Artikeln har författats av DI Heljo Lepäsmaa, verkställand direktör för Ab.

Bolagskammare 21