Kapas Tamfelt?

av Peter Nordling Forum 1985-19, sida 10-11, 04.12.1985

Taggar: Bolag: Oy Tamfelt Ab Personer: Henrik Lilius Teman: företag

Går Oy Tamfelt Ab mot samma öde som HAB. errågan på bolagets

Kapas Tamfelt, redan varit i gång i flera veckor. Ock så Forum fick ett sk hett tips om att en häftig take over förbereds. Ryktena bottnar naturligtvis i den exceptionellt stora efterfrågan på Tamtelt-aktier som gjort att kursen nästan fördubblats. Från årslägsta 270 mark har kursen i tämligen rask takt klättrat till jämt 500 mark. Snabbt kom den dock ned några tior.

För jämförelsens skull kan noteras att priset under fjolåret varierade mellan 278 och 380 mark.

Hittills har ryktena inte talat om vem som är ute efter att ta över bolaget eller varför. Tidvis har man också trott att två olika intressegrupper tävlat om att skrapa ihop en majoritetspost.

Något omedelbart hot mot Tamfelt är emellertid svårt att skönja. Just nu verkar förutsättningarna för en kupp dåliga. Men möjligheten kan inte heller helt uteslutas, eftersom det inte finns något registreringstvång. Så resonerar också Tamfelts VD, Henrik Lilius.

Re om en take over i Tarnfelt har

Lojala arvingar Tamfelt har ett aktiekapital på 25 Mmk. Aktiens nominella värde är 100 mark. Total 1 inns alltså 250 000 aktier. Dessa innehas av drygt 1000 aktieägare.

Ungefär hälften av aktierna eller något ler finns hos arvingar till industrimännen Carl Zuhr, August Borgström, A W Waren, FW von Frenckell och Nils Procopé. De här fem ombildade år 1869 Jockis klädesfabrik, som grundats år 1797 av landshövding E G von Willebrandt, till ett aktiebolag som fick namnet Tammerfars Klädesfabriks Ab. Fabriken flyttades nämligen ill Tammerfors i slutet av 1850-talet. Några år senare gick den i konkurs och ägdes under sju år av Finlands Bank. Namnet Tamfelt antogs 1981.

Arvingarna till de här industrimännen betraktas som lojala varför det är osannolikt att de bidragit med några nämnvärda mängder aktier under de senaste månaderna. En annan sak är att de kan tvingas sälja ut mindre delar av sina poster för att klara förmögenhetsskatten, som kan bli en tung börda efter kursuppgången.

Fasta händer

En stor del av de resterande aktierna finns hos institutionella placerare. Betecknande för dem är att de sällan gör omplaceringar. Och de gör i allmänhet inte korta affärer.

Ännu i fjol var Pensions-Varma den största enskilda aktionären i Tamfelt med fer procent. På andra plats kom Industriförsäkring med 4,6 procent till vilket kan räknas helägda dotterbolaget Finlands Assurans Ab:s 1,3 procent. Tredje största ägare var Folkhälsan med 2,8 procent. Det här posterna är fortfarande orörda. Vad Forum erfar har ägarna inte heller fått något bud på sina Tamtelt-aktier. Trots hög kurs har självman försäljning inte heller diskuterats.

Bland de övriga institutionella placerna fanns Stiftelsen för Åbo Akademi (5448), Sigfrid Juselius stiftelse (4168), Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne (4168) Pensionsstiftelse Polaris (3008), Svenska Blindskoletöreningen (2084) och Svenska Folkskolans Vänner (2084),

Av dessa har endast Sigrid Juselius stiftelse sålt ut hela innehavet. Affären gjordes för ungefär ett halvt år sedan och utanför börsen.

Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, som håller på att omfördela sin portföljd, sålde ut ca hälften av sitt innehav redan I slutet av fjolåret. Det skedde över börsen.

Övriga poster är intakta. Och institutionerna uppger sig inte ha planer på att sälja. Några av dem har fått anbud som de inte nappat på.

19/1985 FORUN

Ny storägare

Från mitten av november i fjol till mitten av november i år har ca 28 000 Tamfelt-papper bytt ägare över börsen. Bensow, som misstänkts köpa för någon som är ute efter att ta över Tamfelt, har dock förmedlat endast ca 5 000 Tamtfelt-aktier unde de senaste månaderna.

Av naturliga orsaker har misstankarna också gällt Sparbankernas Central-AktieBank. På Scab uppger man dock att banken själv har under 500 Tamtelt-aktier och att den, under den tid efterfrågan varit stor, förmedlat ungefär lika många åt sina kunder.

Bakom merparten av börsaffärerna ligger sannolikt Keppo-koncernens KWH-invest (se Forum 15/85). Företaget har på några månader köpt upp närmare tio procent i Tamfelt och seglar därmed upp till bolagets största ägare. Vad Forum erfar inkluderar innehavet hälften av de aktier som funnits hos Sigrid Juselius stiftelse. Resten har skrapats ihop av olika mäklare.

Att aktierna inte ännu registrerats gör att det fortfarande finns en viss osäkerhet hos ledningen och personalen på Tamtelt. Osäkerheten förstärks av att ryktet talar om att det ytterligare finns en post på 20000 aktie rik L hos någon som söker en lämplig köpare. Men inte ens med hjälp av den posten skulle KWH-Invest få kontrollen över bolaget. Något sådant paket existerar knappast, däremot sannolikt ett betydligt mindre som inte funnit köpare.

Emission, men när?

Vart vill då KWH-Invest och andra köpare som trissat upp kursen komma?

KWH-Invest slutade — åtminstone temporärt — köpa redan i oktober. Därmed kan företaget dra nytta av aktierna genom att vänta på en fortsatt kursuppgång och sälja ut, vänta på en emission, och genom att rösta in en egen representant i Tamfelts styrelse. Klart är att posten redan ökat i värde. Det lär fortfarande finnas intresserade köpare, även om de avslutade affärerna blivit rätt små. Uppenbart är också att många placerare väntar sig en emission inom kort. I senaste års balansräkning finns nämligen en värderegleringsfond på 25 Mmk. Den kan inte användas till annat än en fona- eller blandemission. Det att fonderingen finns i senaste års balansräkning betyder inte ett emissionen måste genomföras i år, eller ens nästa år.

FÖORUN 19/1985

En annan förklaring till kursuppgången kan vara att en eller flera köpare helt enkelt dragit andra med sig I kombination med litet utbud.

Dessutom har kurserna varierat kraftigt också för aktierna I de övriga börsnoterade textilbolagen på motsvarande sätt.

VD tror inte på kupp

Henrik Lilius tror att intresset för Tamfeltaktien ökat framför allt tack vare emissionsförväntningarna. Han kan inte heller se klara tecken som tyder på att någon förbereder en take over — Tillsvidare har vi ingen strategi för att gardera oss mot en eventuell kupp, säger han.

Lilius framhåller att han litar på att de stora privata ägarna också i fortsättningen är lojala mot bolaget.

Han stöder varmt tanken på registreringstvång och konstaterar att den nuvarande situationen endast skapar oro bland personalen, som allt mer intresserar sig för handeln med bolagets aktier.

— Därför, säger han, är det förvånande att vänsterpartierna och Centerpartiet inte intresserat sig för frågan tidigare.

lus?

Fortfarande undervärderad

Det finns alltså fortfarande intresse för att placera pengar i Tamfelt. Är det värt att göra det till en kurs som ligger runt 500 mark? Ser man till substansvärdet är aktien fortfarande undervärderad. Värdet på substansen ligger kring 150 Mmk och det betyder att en aktie är värd ca 600 mark. Substansen består av mestadels nya byggnader, dessas tomter och en modern maskinpark.

Substansen är dessutom vinstgivande. ”Tamtelt tillverkar industritextilier för pappersindustrin. Huvudprodukterna är maskinfiltar, viror och filterdukar. Företaget förfogar också över ett färgeri.

Tamfelt har en stark ställning på hemmamarknaden. Marknadsandelarna varierar mellan 40 och 65 procent för de tre viktigaste produkterna. De finländska konkurrenterna är få. Konkurrensen i filtbranschen utgörs av det amerikanska dotterbolaget Fennofelt. För virornas del utgörs konkurrensen av Fennofelt och Tammet Oy. Färgeriets marknadsandel är 20 procent, och här har bolaget ett tiotal konkurrenter.

— Därför, säger Lilius, är vår största möjlighet att expandera att köpa något utländskt företag. Vi är inte intresserade av att skapa något slags monopolställning i Finland.

VD Henrik Lilius

Omsättning och vinst upp

Under hela 1980-talet har omsättningen ökat stadigt. Under fjolåret som var exceptionellt ökade omsättningen från ca 111 Mmk till ca 171 Mmk. Ökningen beror till stor del på att Tamfelt förvärvade aktiestocken i Viira Oy som fusionerades med bolaget. Fusionen gjorde att den bokslutsmässiga vinsten sjönk från 2,7 Mmk till 2,2 Mmk. Vinsten av rörelsen ökade dock från 3,4 till 15,3 Mmk. För i år väntar Henrik Lilius ett något bättre resultat. Han är dock ytterst försiktig i sina beräkningar. — De senaste årens investeringar i maskinfilt- och viraenheterna är nu förbi, men konjunkturerna i bolagets huvudbranscher har avmattats något, förklarar han. — Det är ändå oerhört svårt att göra prognoser. Alla produkter säljs enligt avrop. Och det betyder att en stor orderstock inte behöver ge ett gott resultat också om bidragen är höga. Produkterna kan nämligen ligga färdiga upp till några år innan de levereras, framhåller Lilius. Under förutstättning att rådande trender håller i sig tror Lilius att resultatet förbättras med 20—30 procent i år. Det är närmast enligt den tippningen dagens placeringsbeslut kan fattas. Peter Nordling 11