Karamellfabriken Brunberg Oy i Borgå: Jultid är kul tid - även för godisfabrikanten
av Peter Ehrström Forum 1997-12, sida 22-24, 15.12.1997
Karamellfabriken Brunberg Oy i Borgå:
JULTID ÄR KUL TI - även för godisfabrikanten
BRUNBERGS FRAMTID LIGGER I NISCHPRODUKTERNA, ANSER VD TOM BRUNBERG
VARS MOTTO KUNDE VARA LITEN ÄR STARK . HAN INTRESSERAR SIG INTE FÖR REKLAM
OCH STORA TILLVÄXTSIFFROR. FABRIKEN SKALL VARA LÖNSAM I SIN NUVARANDE
STORLEK.
et är lätt att älska julen åtminstone om man är godisbranschen. För ka ramellfabriken Brun berg Oy i Borgå är julförsäljningen mellan september och december årets viktigaste tid. Det är då årsresultatet bestäms. För godisfabrikören Brunberg infaller julen sannolikt redan i oktober, årets överlägset bästa försäljningsmånad.
Forum träffar VD Tom Brunberg, tredje generationens brunbergare, i hans kontor i anslutning till fabriken. I kontoret skvallrar mycket lite om att vi sitter i en godisfabrik, men den skarpögde märker ändå att det i varje rum finns någon form av sötsaker i skålarna på borden.
Brunberg Oy räknar sina anor från 1871 då Lindfors karamellfabrik grundades i Borgå. Dit sökte sig även Lennart Brunberg,som kvarstod 15 år i Lindfors tjänst innan han 1922 grundade eget, Brunbergs karamellfabrik. Inom fem år hade den forna kirlingen vuxit förbi sin f.d. arbetsgivare och 1928 köpte han Lindfors karamellfabrik och bildade Oy Brunberg-Lindfors Ab.
”Gamla karamellfabriker har nästan alltid bildats utgående från bageriverksamhet. Så var det även för Lindfors, det är en helt naturlig utveckling”, konstaterar Tom Brunberg.
200 produkter 1939
I en prislista från 1939 saluförs 200 produkter, men sedan dess har antalet successivt minskat till ett fåtal nischprodukter. Äldst i det nuvarande sortimentet är vita Alku, som funnits med sedan 1909 och som lär ha introducerats av sötsaksmästare från S:t Petersburg. Tryffeln tillkom på 1930talet och Negerkyssen på 50-talet. ”För att vi skall kunna överleva måste vi hitta nischprodukter. Det handlar om produkter som är storleksmässigt
Foto: Peter Ehrströ 10 000 varje timme!
Brunbergs Negerkyss produceras i takten 410 000 per timme, d.v.s. 11-15 miljoner varje år.
möjliga för oss, men för små för de stora tillverkarna. Ofta rör det sig också om produkter som är svåra att tillverka. Den linjen skall vi fortsätta på om vi skall kunna förbli framgångsrika i fortsättningen”, konstaterar Brunberg.
Att detta är ett riktigt familjeföretag råder det inget tvivel om. Brunberg Oy är fortfarande till hundra procent ägt av Lennart Brunbergs barn, Toms far Börje och faster Ulla. I dag har företaget en omsättning på 32,5 Mmk och 62 anställda. Förutom sötsake har företaget också intressen i värdepapper och fastigheter.
Grundaren Lennart Brunberg var en aktiv person med många intressen, såväl inom politik som kultur och idrott. Han hörde till stadsfullmäktige och var ordförande i Borgå Hantverksoch Fabriksförening. Favoritintresset var musik och Lennart hanterade både violin och cello och deltog i körsång, men han hade även tid för idrott i Borgå Akilles. År 1988 grundade familjen Brunbergs Stiftelse till hans minne med syftet att befrämja kulturlivet i Borgå.
Efter att grundaren tragiskt omkommit i en brand 1945 fick den unge Börje Brunberg axla ansvaret för familjeföretaget. År 1991 pensionerade han sig från VD-posten och numera är han styrelseordförande medan Tom är VD sedan första september i år. Under mellanperioden, sex år, sköttes VDposten av Raimo Keskinen.
”Det finns också en fjärde generation på kommande och jag tror det finns någon bland dem som vill fortsätta med verksamheten. Vi har en återväxt”, säger Brunberg och nämner att en systerson som studerar på Hanken redan har hunnit sommarjobba i famil Brunbergs klassiska Negerkyssar kommer sannolikt att få byta både namn och utseende på förpackningarna i framtiden, tror VD Tom Brunberg (bilden t.v.). På den högra bilden övervakar ban produktionen av rischoklad.
FORUM NR 12/97
Foto: Peter Ehrström
Tre generationer Brunberg. I förgrunden nuvarande VD:n Tom Brunber och i porträttform frv. grundaren Lennart Brunberg och Börje Brunberg.
jeföretaget. Toms egna barn är 15 och 13 år, dvs.i en ålder då familjeföretaget ännu inte är aktuellt. Annat var det för Tom, som växte upp i direkt anslutning till fabriken.
”Jag har förstås på sätt och vis vuxit in i företaget eftersom jag bott så nära fabriken som barn”, konstaterar Brunberg som till utbildningen är elingenjör från Tekniska högskolan. Efter examen jobbade han först på Nokia innan familjeföretaget kallade 1982.
”Det var bekvämt att börja jobba på familjens företag. Jag tror inte att jag själv skulle ha startat en godisfabrik, men traditionerna förpliktar. Man ser det som förfäderna grundat och man vill inte förstöra det”, säger han och tillägger att många har velat köpa upp Brunberg Oy under årens lopp.
”Det var ett mycket bra beslut att inte sälja utan att förbli självständiga”, konstaterar Brunberg nöjt.
Liten är stark
Produktionen uppgår nu till 1125 ton och har rört sig kring 1000-1200 ton de senaste 5-7 åren.
”Vi eftersträvar inte så stor tillväxt utan försöker hålla oss på den nivå vi nått och ändå vara lönsamma”, framhåller Brunberg.
Han poängterar att det finns många fördelar med att vara liten, bl.a. smidighet i organisationen, bättre möjlig FORUM NR 12/9 heter att göra kursändringar och låga fasta kostnader.
”Jag tror de största svårigheterna drabbar företag i mellanstorleken. Man skall antingen vara riktigt stor eller liten”, anser han.
I Bruobergs 126-åriga historia ryms även några verkligt svåra år med, bl.a. i samband med depressionen på 30talet och framförallt under 50-talet. Då drabbades bolaget av stora ekonomiska svårigheter. Orsakerna till den sjunkande efterfrågan var många, bl.a. högre acciser, bättre tillgång till alternativa njutningsmedel och en hårdnande konkurrens.
”Det har funnits många avgörande händelser i företagets historia och 50talet var en svår tid”, konstaterar Brunberg.
I slutet av decenniet var probleme emellertid lösta och namnet bytt till Brunberg Oy (1958). Tom Brunberg betonar att bolaget sedan dess har haft en stadig och långsam tillväxt.
Han konstaterar att konkurrensen inom sötsaksbranschen är hård även i dag,men att Brunberg egentligen inte konkurrerar med de stora producenterna utan har satsat på egna nischprodukter.
”Vi kör t.ex. på den sockerfria linjen, som inte är så intressant för de stora. Laktosfri godis är en annan och nu testar vi en sockerfri rischoklad som kommer ut på marknaden 19987
Hela den s.k. hälsogodis-marknaden ser han som potentiellt växande, men ännu inte tillräckligt stor och intressant för jättarna i branschen.
Visserligen gör Brunberg också t.ex. plattor av mjölkchoklad och mörk choklad, men de har helt enkelt ingen möjlighet att konkurrera med företag som Fazer och Marabou, anser Brunberg. Fazers konfektyrdivison är t.ex. till sin försäljning över 50 gånger större än Brunberg.
”Konkurrensen är så hård och priset därmed så lågt att vi inte har någonting att hämta där”, fastslår han.
Vilka trender gäller på godismarknaden i dag ”Det har varit en klar trend att gå mot s.k. light-sötsaker, men det är en boom som kanske inte blir så långvarig. Om jag har förstått saken rätt så har intresset redan tynat lite”
Special-Alku inför julen Inför julen gör Brunberg för andra året i rad en speciell jul-Alku med kanelsmak. Produktionen börjar i november och det lilla lagret säljs slut under december. Annars förknippas framförallt Tryffein med julen, men den
OMSÄTTNINGEN HAR SJUNKIT
MEN STIGER UNDER 1997
Omsättning och vinst efter finansiella poster 1993-96
Mmk 40
Brunbergs minskade försäljning beror enligt Tom Brunberg på recesstonen och på att Brunbergs litenbet inte lämpade sig för bartiaffärsbantering. Sedan 1995 säljer Brunberg direkt till handelsmännen. I år räknar företaget med att omsättningen stiger till över 32 Mmk, d.v.s. en ökning med ca 13 procent kan ändå köpas året om.T.o.m. Negerkyssen är, kanske något överraskande, säsongsgodis.
”Den är vintergodis. Så fort det blir varmt så är det slut med Negerkyssförsäljningen. Jag vet inte varför, men den går dåligt på sommaren”, säger Tom Brunberg.
Att namnet Negerkyss kan verka stötande är han fullt medveten om och konstaterar kort att det är ett namn som nog måste bytas ut i framtiden.
”Vi är medvetna om att namnet någon dag måste ändras. Vi håller på att ta fram en design så att man snabbt kan byta ut namn och kartonger när namnet uppfattas som alltför stötande. Hittills har vi fått motta viss, men ändå begränsad, kritik för namnet”, framhåller han.
Negerkyssen är Brunbergs mest sålda produkt. I dag står den för drygt 20 procent av fabrikens produktion (d.v.s. 230 ton/år). Produktionskapaciteten är cirka 10 000 Negerkyssar i timmen och på årsbasis gör Brunbergs omkring 11-15 miljoner Negerkyssar. Näststörsta produkt är lakritsen med en årsproduktion på 147 ton medan den uppskattade marmeladen endast är en liten sidoprodukt på 16 ton. Mindre bekant är kanske att Brunberg också är underleverantör av halvfabrikat, d.v.s. olika massor till bagerier och glassfabriker. Underleveranserna uppgår i dag till 134 ton på årsbasis.
Alku-familjen har vuxit med en cho Konvent
Brunberg Oy räknar sitt grundningsår från föregångaren A.W Lindfors, som köp (24) tes upp av Brunberg 1928.
klad-Alku under hösten, men det är den svarta lakrits-Alkun som drar blickarna till sig 1997.
Export, men ingen rekla ”Vi har t.o.m. export numera. LakritsAlku har blivit mycket populär i Norge och marknadsförs där under annat namn.Under det senaste året har exporten vuxit snabbt och nu går faktiskt tio procent av vår produktion till Norge”, säger en mycket nöjd Tom Brunberg och tillägger att de också underhandlar om annan export än lakrits-Alku till Norge.
Annars kör Brunberg Oy enligt det gamla konceptet att bra produkter säljer sig själva. Någon reklam är man egentligen inte intresserad av och försäljningen av produkterna sker numera (återigen) på provisionsbasis av privatföretagare.
”Vi gör ju ingen reklam, för t.ex. tvtid kostar mycket och sedan är det inte ens säkert att vi skulle klara av en stor försäljningsökning. Och då vore resultatet mera badwill än goodwill”, resonerar Tom Brunberg.
För fullt kör Brunberg ändå inte eftersom företagsfilosfin är att ha viss tilläggskapacitet enligt behov. Man skall snabbt kunna tillgodose kundens önskemål. I höst har Brunbergs investerat en dryg miljon i en ny automationslinje för Alku-massa. Produktionen körde igång för en dryg vecka sedan och Maj-Gret Sjöström bekräftar att linjen kraftigt underlättar arbetet. Tidigare gjordes mycket med handkraft, men efter att det norska Alku-intresset väcktes har mängderna blivit för stora för att hanteras manuellt.
Den s.k. jul-Alkun, som i dag uteslutande säljs vid fabriksbutiken i Borgå, kommer möjligen att marknadsföras i större skala i framtiden, men den lär nog alltid förbli en säsongskaramell. Processen att få en Alku från råvaror till en färdigpackad produkt tar cirka tre timmar medan Negerkyssen skapas på cirka två, uppskattar Brunberg. Däremot går det långsammare att göra choklad eftersom concheringsskedet (då chokladen finslipas) räcker ett helt dygn. Tillverkning av vanlig chokladmassa tar därför 24-48 timmar.
Vad tycker du själv är er godaste godsak ”Allt är lika gott. Jag äter själv allt, ja
Foto: Peter Ehrström
Maj-Gret Sjöström är nöjd med den nya Alku-linjen.
jag äter rätt mycket sötsaker själv”, säger VD:n med nästan överdriven diplomati.
Tom Brunberg är inte särskilt oroad av diskussionen om vad som får räknas som riktig choklad inom EU och inte heller för följderna av ett kommande ”chokladdirektiv”.
”Vissa recept måste justeras en aning när direktivet träder i kraft, men vi gör ju till största del riktig choklad redan”, påpekar han.
Rena julaftonen
För ett barn vore det rena julaftonen att göra samma runda som Forum och Tom Brunberg gör i fabriken. Tryffel och rischoklad på löpande band, lakritsmassor som snurrar runt i något som mest liknar en torktumlare och staplar med Negerkysslådor och Alkulådor i hundratal. Även för en vuxen man vattnas det i munnen, men personalen behandiar produkterna med samma min som om de vore transistorer, aggregat eller motordelar.
Som barn trodde jag alltid att personalen i godisfabriker åt massor med sötsaker varje dag.
”Först äter man väl både mera och mindre, men efter en tid blir man nog ganska mättad på produkterna”, säger Brunberg.
Till julen får personalen i alla fall en ordentlig godisväska av arbetsgivaren. Annars får de köpa karamellerna, chokladen och lakritsen i fabriksbutiken till rabatterade priser. Och naturligtvis får de provsmaka sötsakerna under arbetspassen. Men såvitt jag kan se är det ändå bara vi två som avsmakar produkterna denna dag. & Peter Ehrström
FORUM NR 12/97