Kärnkraft aktuell i USA

av Leif Bergström Forum 2008-10, sida 20-21, 30.10.2008

HARRISBURG.

Kärnkraft har varit tabu i USA sedan en kärnreaktor havererade vid Three Mile Island år 1979.

Nästa amerikanska president står inför en mängd svåra och impopulära beslut för att säkra supermaktens energiförsörjning. En av de politiskt mest känsliga frågorn kommer att gälla kärnkraften.

LEIF BERGSTRÖM IH NEW YORK

X Med årets prischock på olja och gas, fick politiker och väljare yrvaket upp ögonen för den begränsade tillgången på världens fossila bränslen. Samtidigt har den tidigare presidentkandidaten AL Gores framgångsrika miljökampanj - manifesterat i Nobelpris och Oscarsstatyett — bidragit till att fokusera världens ögon på klimatförändringens faror.

Diskussionerna om biobränslen och alternativa energikällor som sol- och vindenergi är långt ifrån nya. Men de fick i år en mer akut aktualitet. I USA har kärnkraften sedan närapå härdsmältan vid Three Mile Island, i Pennsylvania, 1979 varit i det närmaste tabu.

Flera kärnkraftverk har tagits ur drift, men USA har fortfarande 103 i bruk, och d svarar för 20 procent av landets elkraft. Alla börjar dock bli åldersstigna och deras driftslicenser kommer att löpa ut de närmaste 1520 åren. Medan USA av miljöpolitiska, säkerhetspolitiska och ekonomiska skäl därför ser sigtvingat att ersätta en stor del av de importerade fossila bränslena, står landet också inför tvånget att på inte särskilt lång sikt ersätta produktionskapaciteten för 20 procent av den nuvarande elkraften.

Det samtidigt som miljövänner hoppas att nya elbilar ska innebära mindre utsläpp av växthusgaser. Men, dessa bilar kräver också elkraft som måste produceras. Det miljömäs sigt smutsigaste alternativet -— kol - är vad som i dag genererar mest eli USA. Det är en energikälla vars inhemska fyndigheter uppges kunna räcka i 200 år.

En branschorganisation för kolindustrin talar om ny teknik som skulle göra kolet till en renare energikälla, men inte ens inom energisektorn råder enighet om den teknikens ekonomiska konkurrensvärde.

Vindkraftverk på skyskrapor. New Yorks borgmästare MICHAEL BLOOMBERG har föreslagit en omfattande satsning på en mängd relativt små vindkraftverk på världsmetropolens skyskrapor och broar. Planer finns på en gigantisk vindfarm i Atlanten utanför New Jersey och indianer i Mellanvästern vill med vindkraftverk på sina reservat börja exportera el till övriga USA.

Samtidigt arbetar nya entreprenörer och riskkapitalister kring Silicon Valley på nya, effektivare solceller. Dessutom har några av

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 18 200 ”Därför riktas ögonen åter mot kärnkraften. Den förknippas i vart fall inte med växthuseffekt och klimatförändring, men väl med andra risker. de större kraftbolagen under de senaste månaderna offentliggjort relativt storskaliga solkraftsprojekt.

Ändå vågar bara de mest inbitna optimisterna förutspå någon helt banbrytande innovation som skulle låta alla alternativa energikällortillsammans kompensera för alla miljömässigt oönskade energikällor.

Därför riktas ögonen åter mot kärnkraften. Den förknippas i vart fall inte med växthuseffekt och klimatförändring, men väl med andra risker.

En nyligen genomförd opinionsundersökning visade något överraskande att motståndet mot kärnkraften inte var störst bland dem som är gamla nog att ha upplevt Three Mile Island och Tjernobyl. I stället var åldersgruppen 18-31 år den enda grupp med fler motståndare till kärnkraft än anhängare. Stödet för byggandet av nya kärnkraftverk ökade j äldre de tillfrågade var. De äldre var också mer benägna att beskriva kärnkraften som säker.

En av USA:s flitigaste energidebattörer, AMORY LOVINS Vid ROCKY MOUNTAINS INSTITUTE hävdar att det inte alls var olyckstillbuden vid kärnkraftverk, utan de ekonomiska realiteterna som för 30 år sedan inledde kärnkraftens nedgång i USA. Han hävdar också att ingenting förändrats sedan dess, att de enorma bygginvesteringarna helt enkelt inte gör kärnkraften konkurrensmässig i en marknadsekonomi.

McCain stöder kärnkraft. Det amerikanska företaget WESTINGHOUSE, som vill börja sälja en ny generation generatorer, hävdar tillsammans med flera kraftbolag tvärtom att energipriserna och den politiska utvecklingen för första gången på flera årtionden gör kärnkraften konkurrenskraftig.

Annons

Republikanen JOHN MCCAIN, som vill hitta amerikansk energi varhelst han kan - också om det innebär att borra efter olja i nu naturskyddade områden, föreslår offentliga bidrag för 45 nya reaktorer. Den beräknade kostnaden för investeringen rör sig kring 270 miljarder dollar.

McCains kritiker har funnit det ironiskt att senatorn som förespråkar marknadskrafternas fria spelrum i det här fallet framhåller Frankrikes statskontrollerade elsystem som ett exempel.

Demokrater är överlag mer skeptiska till kärnkraften, som inte ens nämns i partiets 57-sidiga program. Ändå har BARACK OBAMA också sagt att kärnkraften måste övervägas bland de möjliga källorna för framtidens energi. Det är att märka att Obama representerar Illinois, en av de stater som förlitar sig mest på kärnkraft.

Webforum

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."