Kärnkraftargumentens tyngd
av Anders Palmgren Forum 1974-05, sida 34-35, 20.03.1974
Ett mycket stort antal kärnkraftverk kommer med säkerhet att byggas för vår energihungriga värld. Vid årsskiftet 1973—74 fanns det ett hundratal främst små och medelstora (under 600 MW) kärnkraftverk i drift. Ca tvåhundra är under byggna eller i planeringsskedet. År 2000 finns det förmodligen öve 1000 i drift.
Många starka krafter påverkar utbyggnadsplanerna. En tidvis rätt virrig debatt pågår med varierande intensitet I olika dela av världen. Debattörernas mål varierar från totalstopp för både färdiga och blivande kärnkraftverk till en accelerering av det utbyggnadsprogram som nu kan förutses.
Försök till värdeanalys
I tabell 1 ses ett helt ovetenskapligt försök att utgående från dagens läge med kärnkraft i frammarsch sammanfatta de viktigaste argumenten, som verkar för resp. mot satsning på kärnkraft. För de olika motiven har angivits en uppskattning av deras tyngd i en genomsnittlig västeuropeisk omgivning. Alla angivna argument för och mot kan strikt taget inte samtidigt förekomma i ett land.
De angivna tyngderna bör inte betraktas som förslag till exakta värden. Ändamålet är att ange en åsikt om argumentens relativa tyngd.
I tabell I har summan av tyngderna ”råkat” bli 200:100 till kärnkraftens fördel. De beslutsmekanismer som arbetar före avgöranden om kärnkraftbyggnad är komplicerade. I alla länder finns olika fördelningar av beslutsunderlagen, argumentens tyngd, och i mycket få fal torde det vara möjligt att. enas om vär- den av den typ som föreslagits i tabell 1. Fördelningen 2:1 såsom ovan kunde antas leda till kraftig satsning på kärn kraft för huvudparten av ny basproduk-.
tion, Tyngdfördelningen 1:1 kunde leda till begränsad utbyggnad i försökssyfte med statsstödda kraftverk, medan fördelningen 1:2 mot kärnkraft inte skulle ge anledning till kärnkraftsatsning.
Miljösynpunkter
Argument nr 2 i tabell 1” omfattar en livligt diskuterad rad av delfrågor. I tabell 2 ses ett försök att fördela miljövänligheten resp. miljöfarligheten i delar med olika vikt för samma uppskattade medelvästeuropeiska omgivning.
Värderingarna i tabell 2 kan vara ett tacksamt mål för kritiker. Den debatt som pågår även i Finland borde emellertid kunna befrämjas av försök till värdemätningar. Debattartiklars oc 34
FOR kärnkraftverk
Tyngd 1. Kärnenergins relativt låga pris för basproduktion i stora enheter 110 2. Miljövänlighet relativt alternativen 30 3. Handelspolitiska synpunkter:
Högförädlad exportvara, men även möjlighet till öka inhemsk andel i energiproduktionskostnaderna 30 4. Energipolitiska synpunkter:
Vikten av alternativ till olja och kol, möjlighet till säkerhetslage och tryggad tillförsel av bränsle 1 5. Nationella ambitioner och industriella utvecklingsmål 10 6. Reaktortillverkarnas företagsintressen 10 200
MOT kärnkraftverk
Tyngd 1. Möjlighet till billigare energiproduktion med alternativa medel beaktande användningstider, enhetsstorlek och tekniskekonomiska risker 35 2. Miljöfarlighet I vid bemärkelse 35 3. Politiska, handelspolitiska och energipolitiska synpunkter t ex beroendet av anrikningstjänster från stormakter, valutautflödet vid investeringen 15 4. Bristande teknisk kompetens och industriell utveckling för genomförandet av kärnkraftprojekt 10 5.. Valet av förläggningsplats är mer begränsat för kärnkraft (t ex fjärrvärmeanvändningen svårare). 5 100 Tabell 1. Argument för och mot kärnkraft. Forum 5/7 -böckers flödande ord döljer ofta de olika synpunkternas riktiga storlek. Riske för och konsekvenserna av plutonium- stöld och atombomber kan lätt förstoras med effektiva litterära vändningar, medan frånvaron av alldagligt svavel och aska ser magert ut i skrift.
Enligt tabell 2 skulle det svåraste problemet utgöras av kravet på säker långtidsförvaltning av högaktivt avfall från bränslerester, Blott denna viktigaste delfråga kommenteras i det följande.
Det är sant att någon sådan lösning som skulle tillfredsställa alla krav inte ännu har blivit accepterad, även om många olika lösningar studeras. Det är ändå helt försvarligt att gå vidare med kärnkraftutbyggnad och att tilldela detta motargument blott tyngden 20, men icke tex 200, i tabell 2.
Den kända kärnkraftkritikern prof. Hannes Alfvén har i boken ”Energi till döds” skrivit bl a: ”Avfallet från en enda eller några få reaktorer kan handhavas relativt enkelt, men när en stor produktion av radioaktiva avfallsprodukter hopas, uppstår synnerligen allvarliga problem.” I samma bok säger prof. Alfvén vidare: ”Men som både Manhattan och Apollo visat, är vår vetenskap och teknik så stark, att om en helhjärtad satsning göres, kan vi på kanske tio år åstadkomma nästan vad som helst — som inte strider mot naturlagarna.”
Kärnkraftens anhängare är på dessa punkter överens med prof Alfvén. Det har tillsvidare blott alstrats litet radioaktivt avfall. En stor reaktor producerar varje år några få kubikmeter högaktivt avfall då det överförts i fast form efter bränslebearbetningen. Inom tio år kommer teknik och vetenskap att kunna presentera en lösning, som tillfredsställer alla förnuftiga krav, för överföring äv högaktivt vätskeformigt avfall i fast be Forum 5/7 ständig form (redan löst i princip) samt metoder för inneslutning av avfallet för permanent förvaring i stabila geologiska formationer. Sådana berg som- stått orubbade i miljoner år kan förväntas skydda avfallet långt över de 500—1000 år som behövs för att de dominerande fissionsprodukterna strontium-90 och cesium-137 skall förklinga (försvinna). Om inkapslingen ej påverkas av vatten, är riskerna för spridning av avfallet efter eventuell sprickbildning (jordbävningar) i berggrunden försumbart små.
I bränslet finns utom Sr och Cs även
KÄRNKRAFTARGUMENTENS TYNG som uppstår i reaktorn genom neutronabsorption. Främst är det plutonium-239 med ca 25000 års halveringstid. Plutonium kan användas som bränsle i kommande reaktorer, och därigenom förminskas avfallsproblemet för plutonium avsevärt. I bränsleavfallet blir ca 19/9 av plutoniumet kvar trots separeting. Om plutoniumåteranvändning = förbränning inte kommer att genomföras i antagen utsträckning, blir plutoniumavfallet betydande. Det synes mycket nödvändigt att eftersträva plutoniumseparering och senare förbränning. Plutoniumresterna följer det övriga högaktiva avfallet till permanentförvaring.
radioaktiva farliga ämnen, transuraner, (Anders Palmgren) O Miljövänlighet Tyngd 1. Ej utsläpp av svavel, tungmetaller, flygaska, kväveoxider 25 2. Ej problem med stora lager av olja (eller kol och slagghögar) 3. Bränsletransporten omfattar små volymer material | (jfr risker vid oljetransporter på säker långtidsförvaring sabotage- och krigsriske . Normeal-utsläpp av radioaktivitet . Möjlighet till plutoniummissbru [S . miljöpåverkan)
N
Kontroversiella riskfaktorer eller miljöfarlighet (i vid bemärkelse : Tyng 1. Radioaktivt avfall från bränsleupparbetning med kra 2 2. Olycksrisk vid drift och bränslehantering inkluderand . Behandling av annat avfall än bränslerester . Inverkan av kylvattnets uppvärming (alt. kyltornens
Krattverkets farlighet för personalen, svårigheter vid slutlig nedmontering, lagring av lågaktivt avfall
Tabell 2. Delargument It kärnkraftens miljöfrågor I relation till alternativ värmekraft.