Kärnkraftsuppgörelsen ritar om politiska kartan
av Henric Borgström Forum 2009-02, sida 20-21, 26.02.2009
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 208 > UPPGÖRELSEN OM KÄRNKRAFT Kärnkraften i Sverige
Sveriges tio kärnkraftaggregat producerar drygt 65 TWh per år, ungefär lika mycket som genomsnittet för vattenkraften. Därtill kommer import omväxlande med export vid god vattentillgång plus mindre mängder oljekondens som reservkraft.
2050 ska netto = Hälften av all ara källo från förny nare 30 miljoner eur ra Hallan norrut genom ötland till
Aggregaten Effekt Byggår KÄ Oskarshamn1 = 500 MW 1972 FRÅGA. Oskarshamn2 630 MW 1975 återkomm Oskarshamn3 1200 MW 1985 Oskarshamn entuellt höjd be Forsmark 1 1018 MW 1980 Sveriges ; Forsmark 2 960 MW 1981 fatalttio 6 VA Forsmark 3 1230 MW 1985 ärnkraftsreaktorer. äv. Ringhals 1 860 MW 1976 (Y) rYy Ringhals 2 870 MW 1975 I norr om Götet Ringhals 3 g20 MW 1981 sund norr om Göteborg L Ringhals 4 gro MW 1983 nd och
Ringhals 2-4 är tryckvattenreaktorer byggda av Westinghouse, övriga är kokvattenreaktorer byggda av Asea Atom som år 2000 köptes av British Nuclear Fuel och numera ingår i Westinghouse som ägs av japanska Toshiba.
Tidigast i slutet av det här året kommer beslut att attas om slutförvaringen av det radioaktiva avfallet
Sörmland. = Vindkraften, ida tinyasnurror innebär det sanno ritar om politiska karta vindkraftv
EH Sverige. Den borgerliga fyrpartiregeringens interna uppgörelse om att avskaffa förbudet mot ny kärnkraft ritar om den politiska kartan. Frågan om ny kärnkraft har haft en förlamande inverkan i den svenska energidebatten där de borgerliga varit splittrade precis som det överlägset största oppositionspartiet socialdemokraterna.
HENRIC BORGSTRÖM BH ÖRESUND
X Kärnkraften kan bli en av huvudfrågorna i det svenska riksdagsvalet i september 2010. Centerpartiet har övergivit sitt motstånd mot ny kärnkraft ochi gengäld fått med de tre övriga borgerliga partierna på en gigantisk satsning på vindkraft.
Socialdemokraterna vill liksom de båda samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet ha fortsatt förbud mot ny kärnkraft och anser att stora kostnadskrävande investeringar i nya aggregat hindrar framväxten av elkraft från vind, sol, havets vågor och biobränsle.
Men socialdemokraterna är djupt splittrade. Partiledaren MONA SAHLIN, energiminister ien tidigare socialdemokratisk regering, vill ha fortsatt förbud. Hon liksom andra kritike hänvisar bland annat till fördyringen och förseningen av det femte finländska kärnkraftaggregatet.
Men de starka industriförbunden inom fackorganisationen LO har alltid önskat ny kärnkraft och var emot stängningen av de två aggregaten åren 1999 och 2005 i Barsebäck invid Öresund norr om Malmö.
Dessutom finns ett nätverk av socialdemokratiska kommunpolitiker på närmare hundra orter med tungindustrisom kräver ny och mer kärnkraft.
Svenska folket har också nyligen i en opinionsundersökning uttalat starkt stöd för fortsatt kärnkraft. Sju av tio vill ha detta och stödet är ungefär lika starkt bland socialdemokratiska sympatisörer.
S-ledaren Mona Sahlin befinner sig efter den borgerliga interna uppgörelsen i en svårare sits. Hon har nyligen tvingats gå med på ett nära samarbete med miljö- och vänsterpartierna efter att tidigare ha avvisat Vänsterpartiet som partner. Nu har statsminister FREDRIK REINFELDT (Moderata samlingspartiet) bjudit in henne till diskussion om blocköverskridande uppgörelse om kärnkraften.
Skört samarbete. Sahlin är tvungen att köra över den stora och mäktiga kärnkraftfalangenisitt eget parti om hon ska tacka nej till en uppgörelse. Tackar hon ja spricker sannolikt det redan sköra samarbetet med miljö- och vänsterpartierna. Dessa är till exempel stark kritiska till EU och vill helst lämna gemenskapen även om de för tillfället tvingats acceptera medlemskapet.
Centerledaren MAUD OLOFSSON har redan fått kritik för att hon övergivit Centerns ärnkraftsmotstånd, partiets stora profilfråga ända sedan en av hennes företrädare THORBJÖRN FÄLLDIN vann valet 1976 på kriti en mot de kärnkraftbyggen som då pågick. Den närmsta tiden får visa hur starkt motståndet är inom centern mot Olofssons kompromissande. Hennes starka kort är att visa på att hon fått med de övriga borgerliga parierna på mer förnybar energiproduktion. Ett problem för kärnkraftsmotståndarna är att de två stängda aggregaten i Skåne har medfört betydligt större utsläpp vinterid av koldioxid eftersom Sverige då imporerar mängder med elkraft från danska och yska olje- och kolkraftverk, tidvis också från Polen som går på ännu smutsigare brunkol.
ska ske i Oskarshamn eller Forsmark.
Det första aggregatet stängdes och det andra fick beslut om stängning innan frågan om koldioxid och klimatförändringen blivit en het fråga.
Statliga VATTENFALL, som svarar för hälften av den svenska elproduktionen och är överlägset största ägare av de tio återstående aggregaten, har också i en utredning visat att kärnkraft förorsakar mindre utsläpp av växthusgaser om man räknar in hela kedjan med byggen och transporter.
Särskilt inom stål-, massa- och pappersindustrin samt gruvorna välkomnas uppgörelsen både av företagen och facken. Pappersarbetarnas ordförande JAN-HENRIK SANDBERG, tillika socialdemokrat, berömmer nu centerledaren Maud Olofsson och hoppas att hans egen partiledare Mona Sahlin ansluter sig till uppgörelsen. Han anser att ny kärnkraft är ett krav för att Sverige ska få nya investeringar i basindustrin.
Inga nya orter. STORA ENSO byggde färdigt den senaste nya pappersmaskinen i Kvarnsveden i Dalarna 2005, en investering på cirka en halv miljard euro, vilket höjde årsproduktionen från 675 000 ton till en miljon ton obestruket magasinpapper. Dåvarande vd JukKA HÄRMÄLÄA uttalade då att det var den sista stora investeringen i Europa, framöver skulle nya pappersmaskiner bara byggas i Asien och Latinamerika.
Den nya kärnkraften får enligt den borgerliga regeringsalliansen endast byggas på de tre orter där de nuvarande aggregaten finns. Det blir aktuellt tidigast i Oskarshamn år 2022 när Sveriges allra första reaktor fyller 50 år. Men med flera års planerings- och tillståndsprocess plus minst halvdussinet års byggtid bör i så fall beslut fattas under nästa mandatperiod 2010-14. Det bäddar för att kärnkraften blir en huvudfråga i valrörelsen om nitton månader.
