Kasino ekonomin och industrimoralen
av Håkan Nylund Forum 1987-04, sida 27, 05.03.1987
Debattforum
KOSsINOekonomin OCh INCUstimMOrole Åttiotalets senare hälft har inför iNQustrie Speciellt ingustrie som de inansi indust medlet.
asinoekonomins — ”luftslott” KK: blivit allt vådligare, spe ciellt. när finansieringsturer och företagsköp gått in på det området där ingen industriell struktur finns som grogrund. Naturligtvis kan man å ena sidan anföra att huvudsaken för ekonomisk aktivitet är att efterfrågan finns och sporrar ekonomin, men medaljens baksida finns också. Den handlar om att även den vådligaste kasinoekonormi ändå alltid behöver fabriker och skorstenar som substans för att kunna överleva.
FORUN 4/198 nya element I Fi primära oc ands
Oo och ekonomiska liv förnållandet mella verksam inansiering här förändrats. Den traditionella syne het och des på Industri ngen som blott dess hjälpmedel har förskjuti [ för ett tänkesätt där pengarna är allt, och den iella apparaten blott
Rent korkrel har kasinoekonomins värld medfört flera uttalade nackdelar ur industrins synvinkel. Det kan vara mödan värt att beröra några av dem för att inte glömma att välståndet behöver ett industriellt fundament, och att detta i sin tur bygger på vissa nyckelfaktorer som inte borde äventyras.
Exportindustrin handlar om att från en liten hemmamarknad leverera konkurrenskraftiga industriprodukter till avancerade förbrukare med höga och internationella kvalitetskrav. Genom att de stora indus triföretagens utländska verksamhet blivit allt mer omfattande, blir upptyllandet av dessa marknadskrav avgörande för även det inhemska välståndet. Företagen skulle inte överleva i nuvarande omfattning utan exportmarknaden. — Kasinoekonomin gör ingenting för kvaliteten på verkstadsgolvet, och de förväntningsvärden som snurrar på värdepappersmarknaden är helt beroende av produktutvecklings-, forsknings- och etfektivitetsinsatsen | själva tillverkningen. De utländska kunderna går på kasino i sina hemland, från Finland vill de bara ha högklassiga varor, inga immateriella förväntningar.
Arbetsmoralen är en nyckelfaktor för innovationer och kvalitet i industrin. De allt mer avancerade procukter som söker exportutrymme kräver större noggrannhet, bättre metoder, mera uppoffringar och längre arbetsdagar än tidigare, speciellt av nyckelpersonalen. Kasinoekonomin gör ingenting för dessa människor. På sin höjd skapar den osäkerhet och ängslan för vem som säljs till vem i morgon. Osäkra nyckelpersoner satsar inte helhjärtat på dagens omgivning.
Företagsledningen som utsätts för kasinoekonomins verkningar kommer in i svåra personliga krissituationer. Industriell verksamhet förutsätter målmedveten ledning och långsiktighet. En företagsledare har svårt att av sina anställda kräva det han inte eventuellt själv kan stå för, om inte för annat på grund av att man inte kan lova något utantör sina befogenheter. Dessa kan ändras av kasinoekonomin över en natt. De nya ägarna kan ha nya idéer, som avviker från den industriella konsekvensen.
Avkastningen på kasinot kan synas större än avkastningen på industrin, åtminstone på kort sikt. Den avgörande industriella lönsamheten kommer som resultatet av de inno Ekon mag Håkan Nordqvist är informationsdirektör vid Valmet. Han har tidigare varit informationschef vid Nokia och brett engagerad inom industriell information, utrikeshandel och journalistik under 70- och 80-talet.
vationer långsiktigt utvecklingsarbete skapar. Den avgörande kasinoinsatsen kommer i det snabba klippet. Klippet verkställs genom utnyttjande av substans som redan finns, det skapar ingen ny substans. Om pengarna alltid avkastar mest finns bara en arbetsplats, dvs börsen. Men hur länge finns det en börs utan ”material”? Kasinoekonomin saknar i många av sina yttringar det perspektivet.
Ägarintresset är fundamentalt för den finländska = livsftormen. Respekten även för minoritetsägandet är ytterst viktig. Särskilt vid breddandet av aktiesparandet som Tfinansieringsform för ny industriell verksamhet är det viktigt att inga majoritetsdiktat omöjliggör mMinoriteispositioner. Detta kräver att särskilt institutionella majoritetsägare respekterar minoritetsskyddet i aktiebolag långt utöver det som vid en eventuell juridisk hårddragning är obligatoriskt. Institutionsägandet kan vara en tillgång i konstruktiva och rätta händer, i kasinot kan det bli ett livsfarligt Ait-and-run-alternativ för aktiesparandet.
Medbestämrnandet i näringslivet förutsätter — förtroendefulla — och konstruktiva insatser av företagsledning och fackrepresentanter. Även om ägarnas medverkan eller ansvar härvid sällan diskuterats, är det kanske inte ett oväsentligt element. Om företagsledningen är professionell, men institutionerna oberäkneliga, blir egentligen medbestämmandet på sikt meningslöst om formen uppfylls men inte intentionen. Den yttersta avsikten måste ju vara företagets framgång och därigenom den industriella apparatens tryggande på sikt. Om ekonomin börjar snurra på två plan, verkstadsgolvet i motsats till finanssfären, delas ju också samhället på ett betänkligt sätt. Det kan väl inte vara meningen att den 24-åriga, kritstrecksklädda klipparen skall eliminera industribasen för den 48-åriga industriarbetaren för vinsten i pengar på kort sikt, Som sedan går vidare för nästa vinst på kort sikt i nästa miljö.
Ibland frestas man nästan att jämföra ”klipparen” med “juristeriet”, där tekniskt sett riktig argummentering kan ge sakligt fel resultat. Teknokraten ger ritningarna, men ingen gör jobbet, kunden köper inte, och teknokraten själv blir då utan lön. Då får kanske alla klippa matkuponger igen. Kasinoekonomins spelregler i förhållande till industristrukturen behöver sannerligen klargöras; marknadskrafterna är fina vägvisare men inte alltid ofelbara.
Håkan Nordqvist 27