Kina: nya tag för ökad export

av P-E Paul Forum 1987-01, sida 19, 22.01.1987

e särskilda ekonomiska zonerna är D fyra, nämligen Shenzhen, Zuhai,

Shantou och Xiamen. De finns alla vid den sydöstra kusten och inrättades 1979. I dessa zoner kan utländska företag göra investeringar, varvid avsikten från kinesisk sida i första hand var att de nya företagen skulle exportera sina produkter och hämta valuta till zonerna. Utlänningarna strävade framför allt till att komma in på den kinesiska marknaden. Här förelåg alltså redan från början divergerande intressen.

Resultatet har, enligt AHD, blivit att endast 40 procent av de särskilda zonernas industriproduktion i år har gått på export medan de utländska intressenterna ställde i utsikt en exportkvot om 60 procent.

Detta har väckt ett visst missnöje bland kineserna. Nyhetsbyrån Xinhua säger i en rapport om denna utveckling att ännu större ansträngningar nu krävs för att förvandla de fyra städerna till integrerade särskilda zoner med exportorienterad industri. De första stegen har redan tagits för att sätta ny fart på produktionen i dessa zoner.

Kina är som ce flesta utvecklingsländer i behov av snabbt växande intäkter av konvertibel valuta för att kunna modernisera sitt näringsliv. Ökad export är därför högt prioriterad i den ekonomiska politiken.

Ökad export

Det måste betraktas som en fin prestation att Kina i fjol kunde öka exporten totalt med hela 15 procent. Detta i all synnerhet när lantbruksprodukterna (te, soja, siden och även ris) utgör 40 procent av totalexporten med fallande priser på världsmarknaden. Detsamma gäller olja och metaller som är andra viktiga exportvaror. Av Kinas totalexport går 25 procent till Japan. Till Hongkong går 20 procent och till USA 15 procent.

Att driva upp exporten med 15 procent med det exportsortiment som Kina nu har kräver väldiga arbetsinsatser, särskilt när prisnivån samtidigt är fallande. Det är därför klart att Kina på allt sätt vill höja förädlingsgraden och stimulera produktionen inom de särskilda zonerna. Härtill krävs framför allt omfattande utländska investeringar och import av västerländsk teknologi och know-how.

Under de senaste sex åren har Kina godkänt utländska investeringsansökningar från inte mindre än 30 länder på tillsammans drygt 16 miljarder USD. Härav hade errellertid fram till juni senaste år endast en tredjedel förverkligats. Utländska företag hade nämligen i verkligheten investerat 5,3 miljarder USD.

Under första halvåret 1986 sjönk tillflödet av utländskt kapital till Kina för första gången. Minskningen jämfört med första halv FÖRUN 1/1987

Nya tag fö ökad export och utländsk medverkan

Under de tre första kvartalen i fjol ökade Kinas export med hela 15 procent. Däremot vöxle exporten från de sk sörskilda ekonomiska zonerna under samma tid me endast 10 procent,

Denna utveckling anse de kinesiska myndigheterna inte tillfredsställande, uppger Aussenhandelsdienst (AHD),

Köln, I en rappor.

året 1985 var tom kännbar eller 20 procent. Siffrorna är hämtade från Kinas officiella statistik.

Mindre utländskt kapital Orsakerna till denna negativa utveckling är flera. Först och främst finns det rent psykologiska orsaker. De utländska företagen hade överdrivna föreställningar om att komma in på den kinesiska marknaden.

Den tidigare entusiasmen slog sedan över i motsatsen — en överdriven pessimism, Till detta kom den besvärliga kinesiska byråkratin, oklar lagstiftning, höga kostnader, höga tullar, oklar beskattning, svag infrastruktur, stelt prissystem o s v.

Samtidigt har praktiskt taget alla länder i Sydostasien med fri marknad genomfört olika lättnader för att ytterligare öka lockelsen att investera i dessa länder. Detta gäller t ex Singapore, Malaysia, Indonesien och Filippinerna. I konkurrensen om utländska investeringar har Kina därför så småningom blivit på efterkälken. Under de senaste åren har sålunda drygt 80 procent av de amerikanska investeringarna legat under 10 mil Kina är, som de flesta u-länder, i behov av mefa konvertibel valuta för att kunna modernisera sitt näringsliv.

joner USD. De har endast varit försöksballonger.

Åtgärdsprogram

Numera har dock den kinesiska regeringen genomfört en rad åtgärder i avsikt att sätta ny fart på de utländska investeringarna i Kina. Dessa åtgärder är sammanfattade i ett program om 22 punkter, som trädde i kraft i november senaste år.

De viktigaste punkterna är följande. Skatterna sänks med 5 procentenheter. Arrendeavgifterna för utländska fabriker i de särskilda zonerna sänks kännbart. De utländska arbetsgivarna får större rättigheter när det gäller att anställa och avskeda arbetskraft. Exportföretag, alltså företag som exporterar minst 60 procent av sin produktion, får särskilda lättnader på den inhemska penning- och kreditmarknaden.

Av särskild betydelse är slopandet av prisreglementeringen och priskontrollen som regeringen har genomfört och som AHD rapporterade om i november.

fortsättning på s 22

Trots fallande priser på de viktigaste exportprodukterna lyckades Kina öka exporten med 15 procent.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."