Klimatförändring hot mot fransk champagne

av Henric Borgström Forum 2011-05, sida 24-25, 26.05.2011

FORUM FÖR EKOMÖMI OCH TEKNIK

NR 5 2m11

Klimatförändring hot mot fransk champagne

HE Champagneproduktion. De optimala odlingsområdena för champagne ha småningom förskjutits efter att somrarna i den södra delen av Champagnedistriktet har blivit allt hetare. Efterfrågan på champagne är fortsatt stark, främst tack vare en markant ökad konsumtion i Kina och Ryssland.

HENRIC BORGSTRÖM HI CHAMPAGNE

X Veckan efter det kungliga bröllopet i London lät drottning ELIZABETH II hovet meddela att slottet Windsor ska plantera 16 700 vinstockar för produktion av brittisk sparkling. Beskedet väckte viss munterhet i franska Champagnedistriktet där alla statushöjande åtgärder för mousserande vin välkomnas.

Någon oro för svårare konkurrens behöver nämligen inte de franska champagnehusen känna eftersom efterfrågan på senare år varit betydligt större än tillgången, till och med under den djupa skuldkrisen.

Tvärtom kan ett kungligt varumärke ytterligare öka priset på vindruvor, buteljerna och på de ofta små jordplättar i distriktet Champagne nordost om Paris som har ensamrätt till varubeteckningen. Ryssar och kineser köper nämligen alltmer av den pärlande drycken, gärna de med världskända namn på etiketterna.

Det finns i stället en annan oro i Champagne, här märks nämligen klimatförändringen påtagligt. I den södra delen av distriktet har det optimala klimatet de senaste årtiondena så smått börjat övergå i alltför heta sommarhalvår. I gengäld har några tiotals kilometer norr om Champagne fått ett allt mer lämpligt odlingsklimat. Det förutsätter doc att berggrunden består av krita för att den bästa mousserande drycken ska kunna frambringas.

Bättre odlingsförhållanden i England. Samtidigt har södra England börjat få allt bättre förhållanden för att ta fram högklassig sparkling, som väl kan mäta sig med den bästa champagnen. Vinodlingen har visserligen en månghundraårig tradition i södra England, dock i liten skala. Men i mitten av 1970-talet tog framställningen av sparkling fart när vinhuset CHAPEL DOWN satte fart istörre kommersiell skala och då ofta med de ichampagnen tre dominerande druvorna: chardonnay, pinot meunier och pinot noir. valitén blev så god att flera franska champagnehus började köpa mark i södra England för att försäkra sig om de bästa druvorna, som dock inte får blandas in i det som fortfarande kallas champagne. Genombrottet för de engelska odlarna kom när vinhuset NYETIMBER i Sussex framställde en Classic Cuvée från det utmärkta året 2002 och på den stora tävlingen 2005 utnämndes till Bollicini del Mondo och vann titeln Champion of Worldwide Sparkling Winesi ett blindtest för experter. Camel Valle i Cornwall nådde en hedrande tionde plats.

Nyetimber hade satt ut de första vinplantorna 1988. Det tar sedan tre år innan druvor kommer, därefter följer åtminstone tre års lagring. När producenter av sparkling med ett eller annat decennium på nacken är jämbördiga med mer än hundra år gamla världsberömda champagnemärken, då är revolutionen här.

Champagne och andra mousserande viner har de senaste åren burits fram av en entusiastisk våg, i mycket driven av finansvärlden som ofta haft anledning att fira nya vinster. Men som champagneälskaren wINSTON CHURCHILL påstås ha uttryckt sig om älsklingsdrycken Pol Roger: ”I seger förtjänar jag den, i nederlag behöver jag den” (Fransmännen tillskriver Napoleon yttrandet.)

Till den ökade efterfrågan har som sagt också ryssar och kineser starkt bidragit, liksom den allmänt stigande ekonomiska standarden. Mytbildningen till champagnen har också stärkt försäljningen, däremot är branschfolk mindre förtjustaiden vulgära stil som spridit sig på nattklubbar i storstäder att skaka om flaskan och spruta den ädla drycken på medgästerna, efter det dåliga exemplet på prisutdelningarna vid Formel 1-loppen.

MATS MALMSTRÖM

Efterfrågan på champagne och andramousserande viner har ökat kraftigt de senaste åren. Traditionernai tillverkningen är fortfarande centrala för slutprodukten.

VÄRNAR OM TRADITIONER.

Champagneexperter ifrågasätts. På champagnehusen är det källarmästaren och hans blandare som har den högsta yrkesstatusen. En bättre champagne består ofta av druvor från flera tiotals jordar runt omkring i en hemlig mix, ofta med uppemot en tredjedel från föregående års skörd.

För den otränade betraktaren är det obegripligt att några procent hit eller dit från den ena eller andra druvan kan ge en distinkt karaktär som går att känna igen. Det ligger nära till hands att tro att den hemliga blandningen är ett resultat av snobbism eller rentav humbug. Frågan är om en av världens främsta kännare av champagne, som vid ett tillfälle lyckades härleda över 40 av 50 druvsorter, verkligen vet vad han gör när han klassificerar världens främsta champagner och de 100 bästa med olika årgångar från 1926 och framåt får mellan 95 och 100 poäng. Frågan är helt enkelt vad gör att ett märke av en viss årgång får 96 och inte 97 poäng?

Det finns dock nya påtagliga trender som även icke-experten förstår, exempelvis den allt mindre skvätten socker som hälls i flaskan eftersom folk numera bättre uppskattar torr champagne, särskilt brut natur, som inte får någon tillsats av socker alls.

Produktionen är komplicerad med uppemot tvåhundra olika arbetsmoment. Men på senare år har robotar från ABB gjort intåg i källarvalven där champagnenlagras minst ett par, tre år. Robotarna har på större champagnehus tagit över den dagliga vändningen av flaskorna för att fällningen ska spridas i hela flaskan och ge mer smak.

Mystiken vårdas. Den ökade efterfrågan har gjort att allt fler byar i Champagne förtätar odlingen eftersom den inte får flyttas utanför distriktet om den ska behålla det ärofulla namnet. Mystiken kring champagne vårdas ide båda ledande producentstäderna Reims och Épernay, som påstås hysa 30 respektive 10 kilometer långa källarvalv under marken. I utbildningen till sommelier ingår att kunna sabrera en flaska, att med ett sabelhugg riktat på den omslutande tunna ståltråden öppna flaskan. Med innehållets kraftiga tryck ska korken flyga ur flaskan med en fart av cirka 70 kilometer i timmen hjälpt av över 40 miljoner små bubblor i en enda flaska. Desto mer kyld dryck, desto fler bubblor.

Reims anses ha haft en avgörande roll i formandet av Europa då kung kLopviG år 496 gick över till kristendomen. Den magnifik domen firar i år 800 årsjubileum. Omtumlande är besök på särskilt krigskyrkogårdarna vid Verdun i närheten från första världskriget med ändlösa enkla vita kors för de unga män som då stupade. Inte långt bort finns också några stålverk, ett ägt av indiern LAKSHMIR MITTAL, störst i stålbranschen i världen. Det är här som kärnan finns i det som blev koloch stålunionen efter andra världskriget, som idag blivit EU.

Champagnes betydelse kanske illustreras med ett påstått skämtsamt uttalande av Winston Churchill under andra världskriget: ”Kom ihåg gentlemän, det är inte bara Frankrike vi kämpar för, det är också Champagne?

Mousserande viner växer i kvalité och därmed volym. Därmed har flera andra vinländer vuxit sig stora, England, Sydafrika, Spanien, Ungern och många andra för att leverera den dryck som mer än andra förknippas med högtid och festlighet. Fransmännen har än så länge inte haft något att frukta eftersom namnet Champagne är skyddat och folk gärna betalar mer för status.

Det långsiktiga hotet kommeri stället från klimatförändringen om prognoserna om avsevärt mer värme på den europeiska kontinenten slår in.