Klimatstjärnan Stern lyser
av Alec Estlander Forum 2008-02, sida 15, 28.02.2008
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2088
DEBATT
Klimatstj
X Den rapport om klimatförändringens ekonomi som Sir Nicholas Stern, chef för Englands regerings ekonomitjänst och före detta chefsekonom på Världsbanken, kom ut med hösten 2006 på uppdrag av Englands regering, har gett upphov till ett nytt och allvarligt begrundande av problemet i ekonom- och industriledarkretsar. Det är nu skäl att granska vilka åtgärder rapporten har gett upphov till.
Stern utgår från att klimatförändringen är en global externalitet (yttre kostnad), att effekterna av den är bestående men förändras med tiden, att osäkerheten är stor och att effekterna har betydande ekonomiska följder. Metodiken bygger på en jämförelse av kolets (koldioxidens) sociala kostnad MCC och den marginella åtgärdskostnaden MAC. Båda förändras i framtiden, och måste sålunda diskonteras.
Stern medger att införandet av osäkerheterna, och speciellt den ojämlika distributionen av välfärd över jorden, skapar problem i beräkningarna. Men hans metodik har, efter en diskussion som tagit över ett år, trots vissa svagheter, rätt allmänt accepterats.
Rapporten fokuserar på verkningarna och riskerna av en okontrollerad klimatförändring, och på dess kostnader samt möjligheterna att åtgärda den. Baserat på det vetenskapliga kunnande som den internationella klimatpanelen IPCC lade fram år 2001, och som var försiktigare visavi förändringens snabbhet än den senaste från 2007, kalkylerar rapporten med att effek arnan
Alec Estlander är tekniic, och enhetschef på Finlands miljöcentral SYKE.
”Priset var så högt att finansexperter började reagera överallt i världen, också i Finland. ”
Kommentera debattartikel eller skicka en egen debattartikel till adressen: feedback&forum. terna av en opåverkad klimatförändring skulle kosta minst 5 procent av världens BNP per år.
Å andra sidan kan kostnaderna för åtgärder för att undvika de värsta effekterna av klimatförändringen begränsas till cirka 1 procent av BNP per år. Priset på kolintensiva varor skulle stiga en aning, men världsekonomin skulle fortsätta att växa starkt. Kostnaderna kunde vara ännu lägre om det finns stora vinster i energieffektivitet, eller om starka positiva bieffekter, såsom mindre luftförorening, skulle tas med.
Om inget görs, kostar varje ton CO>2 som vi nu släpper ut minst 85 dollar i skadliga effekter. Men dessa kostnader är inte internaliserade när beslut om investeringar eller konsumtion görs. Det finns å andra sidan många tekniker för att minska utsläppen, som kostar mindre än 25 dollar per ton CO>. De samhälleliga kostnaderna är således mycket mindre för åtgärder, och dessutom kunde åtgärder som för världen mot en lågkolekonomi ge nettofördelar värda 2 500 miljarder dollar per år.
Resultat i Finland. Det viktigaste resultatet av Sternrapporten var att den satte en prislapp på alternativet att inte agera tillräckligt målmedvetet. Priset var så högt att finansexperter började reagera överallt i världen, också i Finland. Finansministeriets ledande tjänstemän satte sigini problematiken, och blev övertygade om att detta är viktigt. Beslutsfattare inom näringslivet har också efter Stern (en ny tideräkning?) tagit kraftigt ställning för att Finland bör vara aktivt i klimat åtgärderna. Det som kanske fick mest publicitet var när Nokias och Shells ordförande Jorma Ollila gick ut i media och pläderade för en aktiv finsk insats för att minska utsläp Stern lyse pen. Det fick positiv respons, och drog med sig andra industriledare.
Som bäst bereder regeringen två viktiga dokument om hur Finland bör tackla klimatförändringen. Det första är en klimat- och energipolitisk strategi, som bör bli klar till sommaren. Denna beaktar mest Finlands åtgärder och energifrågorna. Den siktar till år 2020, men ocksåi vissa fall till 2050. Strategin bereds i ett ministerutskott, med stöd av en mängd experter från ministerierna.
Det andra dokumentet är en framtidsredogörelse, för vilken regeringen valt temat klimatförändring. Den bereds till sommaren 2009, och beaktar det långa perspektivet. Redogörelsen tar med världen omkring oss, beaktar alla samhällets sektorer, och begrundar också den nödvändiga anpassningen till klimatförändringen.
Europa (re)agerar. Effekter av Stern-rapporten ses på många sätt. Englands regering har berett en klimatlag, som slår fast att landet bör minska sina utsläpp av klimatgaser med 60 procent till år 2050. Den norska regeringen har slagit fast att Norge bör vara klimatgasneutralt redan 2030. Nobels fredspris gavs förra hösten, inte åt Stern, men åt klimatpanelen IPCC och Al Gore, som båda aktivt spridit kunskap om klimatförändringens allvar.
Beslutsfattare i många länder blev övertygade av Stern. En gemensam nordisk Stern-studie bereds. Likaså är en ”Stern-rapport” om Östersjön under planering i Finland. Också EU-kommissionen refererar till Stern i sitt nyaste genomgripande förslag till klimat och energistrategi för EU. Stern har blivit en ekonomisk stjärna i miljödiskussionen, m