Kone - vår mesta multis

av Janne Salonen Forum 1991-06, sida 15-17, 18.04.1991

Taggar: Bolag: Kone Teman: företag

one är det enda renodlade exKöer av ett finskt verk tadsbolag som har utvecklat sig till en genuin multinationellt verksam koncern som är världsledande inom sin speciella snävt fokuserade nisch. Därför har det varit problematiskt för inhemska bedömare att begripa sig på Kone: det finns inget riktigt liknande företag i Finland. även om både Repola och Ahlström är på god väg åt samma håll. För att förstå Kone måste man gå till Sverige för att hitta lämpliga jämförelser: t ex Fläkt-koncernen. SKE eller Alfa-Laval, eller AGA.

Det säger för övrigt mycket om den kulturella skillnaden mellan Sverige och Finland att Sverige är så rikt på sådana ytterst högt utvecklade verkstadsindustriföretag, medan Finland är jämförelsevis fattigt. Sådana företag kan endast uppstå med hjälp av rikliga ledarresurser av mycket hög kvalitet. och detta tycks vara mycket svårt att mobilisera i Finland. Någon förbättring kan inte heller inträffa så länge vi i Finland inte självkritiskt kan medge våra svagheter och målmedvetet börja arbeta med att avlägsna dem. Svårigheten i Finland att erkänna brister och misstag — som även präglar vår politiska kultur — är frånsidan på den medalj som kallas ”sisu”. Det är på ett sådant djupt kulturellt plan man måste söka orsaken till Finlands bristande framgångar på företagsledningens område.

Ledarfrågan avgörande?

Kone är det mest lysande undantaget i denna annars rätt mörka bild, och det är nog ett vittnesbörd i sig att Ko nes framgångar till stor del har ska pats med hjälp av utländska företagsledare. Sannolikt tack vare bristen på god finsk ledarförmåga så har Kone utlokaliserat sin verksamhet till marknadernas närhet i så snabb takt.

Allt detta är till stor del styrelseordförande Pekka Herlins livsverk (han var VD för Kone åren 1964—1987).

och det enda som i praktiken håller huvudkontoret kvar i Munksnäs i Helsingfors är ägarfamiljen Herlins närvaro och Pekka Herlins fortsatta intresse för koncernen. Genom att han icke har någon inom sin familj som står i beråd att gå in i koncernens operativa ledning, betyder det att huvudägarfamiljens intresse för koncernen med tiden kommer att begränsa sig till av kastningen. Ifall detta leder till att ägarfamiljen i något skede minskar på sin ägarandel, är sannolikheten stor att detta inflytande övergår 1 utländska händer.

Det finns många stora verkstad vänd

F RUN 6/199 vår mesta multis

Text: Janne Salonen

Kone är vårt mest multinationella industribolag, men börjar det bli så multinationellt att hela bolaget snart flaggar ut? VD Gerhard Wendt säger att det inte finns sådana planer, men att det affärsmässigt vore nästan fördelaktigt att flytta huvudkontoret mera centralt i Europa.

1 retag i världen som skulle ha ett naturligt intresse av att införliva Kone i sin verksamhetsportfölj, medan det kan vara svårt att hitta någon naturlig samarbetspartner i Finland (möjligen med undantag för Repola-koncernen, vars starke man, styrelseordförande Jaakko Lassila, även är styrelsemedlem i Kone).

Eurokonjunkturer resultatbooster

Verksamhetsåret 1990 var gott för Kone-koncernen, eftersom Kone bättre än övriga finska exportföretag kunde dra nytta av de goda konjunkturerna på den europeiska kontinenten. Koncernomsättningen ökade med nästan 15 procent till över 8 miljarder mark, och vinsten efter finansnetto med 10 procent till 580 miljoner mark. Avkastningen på eget kapital låg för tredje året i rad kring 20 procent. vilket är en framgång för ett företag där en jämn, god förräntning på ägarnas insatta kapital är ett vitalt intresse.

Kone analyseras i företagsanalysspalten Plus & Minus tv professor Bo-Göran Ekholm på sid 45!

Gerhard Wendt, VD sedan 1989, varnar dock för att resultatet inte nödvändigtvis framledes ter sig lika gott i jämförelse med den finska industrin i Övrigt: för innevarande år 1991 kan de vikande konjunkturerna på den europeiska byggnadsmarknaden synas i resultatet.

Samtidigt säger han att Kone i allt högre grad börjar bli ett serviceföretag, i stället för en tillverkare, där konjunkturvariationerna utjämnas av den mera konjunkturokänsliga servicen av den installerade hissparken.

Globala marknade Även om Kone har kommit mycket långt i sin internationalisering, finns det ännu mycket att göra inom hissbranschen globalt. I Europa finns tillväxtmöjligheter i Tyskland, Spanien och på längre sikt I Centraleuropa, och globalt sett är Asien givetvis den snabbast växande marknaden, där Kone fortfarande har en relativt svag position vad hissar beträffar, även om positionen är starkare för krandivisionen Kone Cranes och för tillverkningen av lasthanteringsutrustning för fartyg inom MacGregor-Navire-divisionen. Den sistnämnda divisionen uppvisar för tillfället de största tillväxtsiffrorna inom koncernen, tack vare uppgången i den globala skeppsbyggnadsverksamheten: orderuppgången för 1990 var ca 50 procent.

16

Kone/Armor Elevator skördar lagrar i USA bl.a med hissar till detta businesstorn på Wall’Sireet.

tin id +

Hi Fö

Fil dr Gerhard Wendt, Kones VD, säger att bolaget i allt högre grad börjar bli ett serviceföretag i stället för tillverkare.

Ån yr R [ 6/1991 F RUN,

Moderniseringar av gamla hissar är en av bolagets snabbast växande sektorer idag.

Efter en period av relativ stagnation åren 1983—87 har Kone under de senaste åren åter uppvisat snabb tillväxt och en god resultatutveckling. och förutsättningarna finns för att denna trend skall kunna hålla i sig i flera år framöver. innan tillväxtpotentialen är fullt utnyttjad. Genom att kostnadsbasen i så stor utsträckning är utlokaliserad till marknaderna, torde även den inhemska ekonomiska krisen påverka Kones utveckling endast marginellt.

Så här kommenterar VD Gerhard Wendt själv koncernens utvecklingsperspektiv:

J.S,; — Kone är en något främmande fågel i Finland: ett multinationellt verksamt verkstadsföretag — som mycket starkt har koncentrerat sig på få nischer. Hissdivisionen har under de senaste åren blivit allt mera dominerande: kommer denna utveckling att fortsätta?

Wendt: — Vår bedömning är att det ännu finns mycket att göra på detta område, även om den mindre MacGregor-Navire-divisionen med lasthanteringsutrustning just nu verkar ha den bästa tillväxtpotentialen: under 1990 ökade orderingången med 50 procent. För hissdivisionens del kommer de vikande byggkonjunkturerna i Europa att avspeglas i försäljningsutvecklingen.

J.S.: — Det sägs att Kone är globalt verksamt — ändå står Europa för tre fjärdedelar av koncernomsättningen? Wendt: — Europa är nog klart vår huvudmarknad, speciellt för hissdivisionens del: inom Kone Cranes är

F RUN 6/1991

MacGregor-Navire levererade bl a alla fartygshissar till det flytande hotellet Silja Serenade — inklusive panoramahissarna på bilden.

[nd

Asien ett stort marknadsområde. Men det är klart — vi är inte lika starka i USA och i Asien som i Europa. Vår expansionshastighet är emellertid beroende av att expansionen i stort sett finansieras internt, vilket ger klara ramar för expansionstakten. Detta har ju också sina fördelar.

J.S.: — År avkastningen på eget kapital den viktigaste måttstocken? Wendt: — Det finns olika måttstockar. Vi eftersträvar även tillväxt, och inte enbart lönsamhet. Men givetvis har avkastningen på eget kapital hög prioritet, just därför att expansionen i hög grad finansieras internt. J.S.: — Inom Europa har Kone Elevators en stark position i Frankrike och i Italien. medan positionen i Tyskland inte verkar lika stark?

Wendt: — Det är riktigt: Tyskland är en ganska svår marknad. Den är mycket splittrad. men många medelstora hisstillverkare. Så har tyskarna också den kulturella benägenheten att köpa inhemskt! Vi skulle vilja vara starkare i Tyskland. och kommer att eftersträva detta. Tyskland har en nyckelposition i Europa.

J.S.: — Är ni verksamma i det gamla DDR? Wendt: — Byggnadsverksamhete har ännu inte kommit i gång i östra Tyskland. men då den kommer igång under de närmaste åren. vill vi vara på plats. Vad beträffar det övriga Östeuropa så följer jag själv utvecklingen med stort intresse, men ännu har koncernen varit försiktig med att etablera sig där.

J.S.: — Sovjetunionen har tidigare varit en viktig marknad för er. Wendt: — Alldeles riktigt, speciellt under 1970-talet då den finska byggexporten var stor, men nu representerar Sovjetunionen endast ett par procent av vår totala marknad. Nu har de stora problem, men vi har inte lämnat Sovjetunionen: vi har t ex ett samföretag Intourist med en inriktning på hisservice.

J.S.: — Genom att ni är multinationellt verksamma så kan ni direkt jämföra finska produktionskostnader med t ex det övriga Europa.

Wendt: — Produktionen följer marknaderna. För vår del tycker vi att det största problemet i Finland börjar vara personalens långa ledigheter, tack vare Pekkas-dagar och annat; nyckelpersonernas tillgänglighet börjar vara ett problem som vi måste börja göra någonting åt…

J.S.: — Ni kunde väl lika gärna utlokalisera huvudkontoret t ex till Bryssel, ifall verksamhetsmiljön blir för dålig hos oss?

Wendt: — Operativt skulle det nästan vara en fördel att ha huvudkontoret närmare huvudmarknaden i Europa, men pga ägarbakgrunden håller vi oss här.

J.S.: — Pekka Herlin är numera styrelseordförande, efter att ha utvecklat Kone till det multinationellt verksamma företag det är i dag. Ar han fortfarande verksam 1 den operativa ledningen, eller har han dragit sig tillbaka för att koncentrera sig på att bevaka ägarintresset?

Wendt: — Det är klart att han som styrelseordförande fortfarande aktivt intresserar sig för den operativa verksamheten. Kone är ju till stor del hans skapelse.

J.S.: — EES-avtalet kommer antagligen att medföra att systemet med graderad rösträtt för olika aktieserier inte kan upprätthållas. Hur har Kone-koncernen börjat förbereda sig för detta? Wendt: — Det är klart att vi intresserat följer med vad t ex Wallenberg gör för att anpassa sig till eventuella EES-överenskommelser rörande rösträttsgradering. Men problemet är inte akut. Övergångsperioderna blir i så fall flera år långa, och anpassningen sker sannolikt på evolutionär väg genom Kones naturliga utveckling. eo

REGIONAL NÄRHET

HBL täcker 7396 av Stor-Helsingfors ….. venskspråkiga Huskal " HUFVUDSTADSBEÄDET Te” 12531 — KUT/TOLSO 17