Kongressrekord
av Peter Nordling Forum 1984-17, sida 08-09, 14.11.1984
Finland och framför allt Helsingfors har ett gott namn i kongressammanhang. Utrymmena är högklassiga och tekniskt välutrustade. Det enda problemet är att det inte finns utrymme för de verkligt stora kongreserna.
Rekordår för kongresser
Detta år blir det genom tiderna bästa året för finländsk kongressbusiness. Kongressdeltagarna blir i år mer än dubbelt fler än under senaste år. Det här betyder bl a att landet tillförs en försvarlig mängd utländsk valuta. De som får njuta av det ekonomiska tillskottet är i första hand kongresscentren, hotellen, flygbolagen och rederierna. Men också restaurangerna och detaljhandeln får sin del av kakan. En av de viktigaste orsakerna till att 1984 blir ett gott år är att Finland vid det här laget har ett, internationellt sett, mycket gott rykte som värdland för kongres Av PETER NORDLING
I Finland har, framför allt under de senaste tio åren profilerat sig som ett tryggt kongressland med moderna hotell och högklassiga, tekniskt välutrustade kongressutrymmen, Till det grundmurade goda ryktet har bland annat KSSE-mötet år 1975 och OPEC-mötet senaste år bidragit. Också VM i friidrott senaste år är ett gott belägg för att vi går i land med verkligt krävande arrangemang.
Ingen tren Årets rekord innebär 57 nordiska och internationella kongresser, vilket i sig inte ännu är någon toppnotering. För fyra år sedan stod Finland värd för 120 kongresser. Men antalet deltagare i årets kongresser, totalt 265.930 personer, överskrider all tillgänglig statistik, Av dessa kommer drygt 6.000 från de nordiska länderna, medan resten utgörs av andra utländska deltagare,
Tidigare har 20.000-strecket inte överskridits. Endast år 1981 var vi i närheten av den här nivån. Då besökte totalt 19.510 utländska kongressdeltagare Finland Årets höga resultat beror bl a på att Fin ser av de mest skiftande slag.
land stått värd för två stora internationella kongresser, nämligen tandläkar- och fjäderfäkongresserna. Vardera drog över 3.000 deltagare.
En blick på statistiken över kongresser och kongressdeltagare för de tio senaste åren ger vid handen att det inte finns någon genomgående trend. Variationerna från år till år kan vara mycket stora. Och också om antalet kongresser varit stort betyder det inte nödvändigtvis att deltagarantalet varit högt.
Spenderade 95 miljoner
Att få fram uppgifter om hur mycket pengar kongressdeltagarna tillför landet är så gott som omöjligt om man vill vara exakt. Någon tillförlitlig statistik finns egentligen inte. På Helsinki-Finland Congress Bureau räknar man med att en utländsk kongressdeltagare i medeltal spenderar 700 mark per dygn, uppger byråns chef Tuula Lindberg. Siffran kan emellertid vara något i underkant. Men räknar man försiktigt med 700 mark betyder det att årets kongressdeltagre gjorde av med närmare 19 miljoner mark varje dag d var här. Och eftersom varje kongressdeltagare i genomsnitt vistades fem dagar i Finland blir kapiteltillförseln ca 95 miljoner mark,
Detta är emellertid endast en bråkdel av de totala turistinkomsterna, som senaste år var ca 2,85 miljarder mark.
Fjolårets hotellstatistik gör för första gången skillnad mellan olika kategorier av övernattande resenärer. Ur den kan man dock inte särskilja kongressdeltagare. Men 15 procent av gästerna uppgav sig vara här för möten, 41 procent var på tjänsteresa och resten var fritidsresenärer.
— Även om mötesresenärerna utgjorde 15 procent, svarar dessa säkert för en större del än så av den ekonomiska behållningen. Speciellt kongressdeltagare använder pengar på ett helt annat sätt än fritidsresenärer, fastslår Bengt Pihlström, direktör för Centralen för turistfrämjande (MEK).
Exakt hur den omtalade 700 marken används finns inte heller entydigt utrett. En undersökning som MEK gjort i Jyväskylä visar att hälften av resenärernas utgifter går till logi, en fjärdedel använder de till mat och en fjärdedel går till detaljhandeln.
Finlan natural
Säkerheten är det absolut bästa argumentet då man marknadsför kongresser, framhåller kongressbyråns chef, Tuula Lindberg.
1 Helsingforsregionen, där en motsvarande undersökning skall göras nästa år, ser fördelningen garanterat annorlunda ut. Detta om man utgår från nämnda 700 mark och ställer detta i relation till att ett enkelrum på något av de bättre hotellen kan kosta upp till 500 mark per natt. Här torde kongressdeltagarna också proportionellt sett tillföra detaljhandeln mera pengar eftersom utbudet här är större. Och frågan är om 700 mark över huvudtaget räcker till.
Säkerheten bästa argumentet
För att få både större och mindre kongresser till Finland jobbar i dag framför allt Helsinki-Finland Congress Bureau. Byrån upprätthålls förutom av Helsingfors av sju städer, MEK, flygbolag, rederier, hotell,
Bengt Pihlström, direktör för MEK, konstaterar att kongressdeltagarna spenderar betydligt mera pengar än semestertirarna.
restauranger, mäss- och kongresscentra, banker och resebyråer. I år har byrån en budget på en miljon mark. Och den miljonen behövs mer än väl, ty konkurrensen om de internationella kongreserna är knivskarp.
MEK, som tidigare stått för en del av den här verksamheten, men som för några år sedan överlät kongressbiten åt kongressbyrån, bidrar med 250.000 mark till verksamheten. Helsingfors stad står för 150.000 mark och medlemsstäderna betalar ungefär mellan 20.000 och 30.000 mark var.
— Också om konkurrensen är hård finns det flera goda argument för att förlägga kongresser till Finland, framhåller kongressbyråns chef, Tuula Lindberg. Som det viktigaste argumentet ser hon att Finland är ett säkert land. — Självständigheten är garanterad och den politiska säkerheten går det inte heller att ta miste på. Dessutom är vi inte i riskzonen för jordbävningar eller andra naturkatastrofer, fastslår hon, Lindberg påpekar också att det är lätt att komma till Finland både från öst och väst.
Bengt Pihlström betonar för sin del att den finländska dragningskraften också består av goda mötesutrymmen med högklassig teknisk utrustning. — Dessutom finns här goda möjligheter till utflykter i samband med kongresserna, Detta är något som blivit allt vanligare och Finland upplevs faktiskt som ett ganska exotiskt land. mom landets gränser är Lappland naturligtvis intressant för utlänningar. På andra sidan östgränsen har framför allt Leningrad blivit ett stort dragplåster.
Klarar inte riktigt stora
Det är inte enbart den hårda konkurrensen som gör att antalet kongresser varierar kraftigt från år till år, Till detta bidrar också att de stora internationella kongresserna alternerar mellan olika länder och att vi, trots annars goda utrymmen, inte har kapacitet för de verkligt stora kongresserna. Den största kongress som hittill 17/84 F ‘RU hållits i Finland var den internationella matematikerkongressen med ca 4.000 delegater år 1978.
Att få in mer än 2.000 delegater i samma kongressutrymme är knappast möjligt. Men med hjälp av TV-monitorer kan något fler följa med kongressprogrammet i angränsande utrymmen. Är det en kongress där man inte fattar beslut går det givetvis att antingen splittra kongressdeltagarna på flera mötesplatser eller att dra samma program flera gånger på samma ställe,
Men också i de här fallen kommer det ett tak emot. Det måste finnas logi för deltagarna, Helsingfors där de bästa kongressmöjligheterna finns, kan med hjälp av all bäddkapacitet som går att uppbåda, inkvartera endast något över 8.000 personer per natt. Räknar man med kapaciteten i hela Nyland kommer man inte högre än till 12.800 bäddar.
Det här gör att Bengt Pihlström ställer sig skeptisk till ett förslag om att inbjuda Rotary International till årskongress i Helsingfors. Kongressen samlar varje år över 10.000 deltagare, I år var delegaterna ca 12.000 i Birmingham och där var man tvungen att dra programmet i två repriser.
Pihlström talar också för att kongresserna borde fördelas jämnare över hela året, Nu hålls de flesta under sommarmånaderna. — I och för sig är detta inte så dumt, eftersom hotellen har mera plats under sommarmånaderna. Men redan i augusti och början av september blir de trångt om saligheten då affärsresenärerna återvänder och det ännu finns kvar semesterfirare i landet, säger han.
Som de mest lämpliga kongresserna ser han sådana som är tillräckligt stora, dvs med ca 3.000 delegater. — Det är bättre med stora kongresser eftersom förberedelsearbetet måste göras i vilket fall som helst. Och kapaciteten på flyg, bussar och tåg förslår för de här mängderna, konstaterar han.
Nytt rekord att vänta
I kongressbusiness jobbar man med siktet inställt långt på framtiden. De stora kongresserna vet man i allmänhet av redan fem år i förväg. Tuula Lindberg berättar att kongressbyrån nu arbetar för att få kongresser till början av 1990-talet.
— För de två kommande åren kan man redan konstatera att antalet kongressdeltagare kommer att vara något mindre än i år. Men resten av 1980-talet ser redan bättre ut, berättar hon.
För sommaren 1989 finns bland annat inbokat en internationell kongress för fysiologer i Helsingfors. Den torde bli den genom tiderna största kongressen i Finland. I det här skedet är det ännu omöjligt att uppskatta det exakta antalet delegater. — Men mellan 4.000 och 7.000 skall de bli, upplyser Tuula Lindberg.