Konjunkturförbättring men inte i skogsbruket!
av G. M-z Forum 1973-10, sida 24-25, 30.05.1973
Mercators index:
Konjunkturförbättring men inte e Vår konjunkturförbättring i Finland fortsätter lika försiktigt som förut och följer endast långsamt efter de internationella konjunkturerna. I februari låg totalproduktlonen per arbetsdag enligt Mercators Index 6 procent högre än året förut. Konsumtion och export växer, men inte investeringarna.
Konjunkturuppsvinget dämpas inte endast av det dröjsmål med investeringarna som osäkerheten kring EG för med sig. Också lantbrukssektorns minskade produktion tycks fortsätta hur envist som helst. Men att utrikessjöfarten nu växer med god fart visar samtidigt att både export och import ökar. Detta är ett någotsånär pålitligt tecken på att bättre konjukturer står för dörren så småningom.
Det långa uppskovet med EG-beslutet har många olägenheter med sig ur konjunkturpolitisk synpunkt. Dels betyder det att man laddar upp ett konjukturtryck som kan vålla. besvär i framtiden. Det är troligen redan för sent att göra någonting åt den saken. Ett konjunktutellt övertryck måste mötas minst 1—2 år i förväg, det har forskarna i Finlands Bank alldeles rätt i. Om vi i höst får en investeringsvåg inom industrin så kan vi inte mera dämpa den.
Men den andra och på sätt och vis obehagligare risken är att vi kanske inte alls får någon förverkligad och utlöst högkonjuktur eftersom konjunkturerna i olyckligaste fall redan börjar försvagas innan EG-frågan avgörs. Vi sumpar då en hel högkonjunktur på liknande sätt som man gjorde i Sverige för något år sedan.
Den tunga produktionen ökar
Utvecklingen inom industrin är fortsättningsvis mycket ojämn. Några branscher var emellertid mycket expansiva i februari. Både metallverken och byggnadsvaruindustrin överträffade produktionsvolymen per arbetsdag för ett år sedan med inemot en femtedel.
440
Metallverkens konjunkturer har förbättrats och ny kapacitet har tillkommit. Byggnadsmaterialproduktionen gynnas av det livliga statsstödda bostadsbyggandet.
Den petrokemiska industrin har också ökat sin produktion rätt starkt sedan produktionskapaciteten har vuxit, Men annars var det inte många industribranscher som hade någon påtaglig expansion i februari. Ett undantag var dryckesvaruindustrip som ökade till över en tiondel över fjolårsvolymen.
Pappersindustrin låg inemot fem procent över fjolårsnivån och den näststörsta industribranschen, livsmedelsindustrin, låg endast obetydligt högre än fjolårsnivån per arbetsdag. Inte heller kraftverken hade någon nämnvärd expansion.
Och vad värre är: Maskinindustrins produktionsvolym låg omkring fem procent lägre än för ett år sedan. Maskininvesteringarna har alltså inte ännu kommit i gång.
Industriproduktionens tillväxttakt med 6 procent är alltså ett resultat av en mycket ojämn fördelning mellan branscherna. Detta är ett för konjunkturpolitiken besvärande läge som våra konjunkturpolitiker har små möjligheter att behärska.
Skogsavverkningarna minskar
Vår besynnerliga konjunkturutveckling demonstreras klart av utvecklingen inom skogsbruket. Avverkningarna av pappersved var i februari omkring en feintedel mindre än för ett år sedan, räknat per arbetsdag. Och avverkningen av sågstock var endast omkring tio procent större än senaste år om man räknar per arbetsdag. Här har åter en dämpning skett i förhållande till läget i januari då man tyckte sig se en tendens till uppsving.
Den mest optimistiska tolkningen är-att bakslaget beror på den för skogsavverkningar ogynnsamma vintern. Men uppenbarligen har utbud och efterfrågan också svårigheter att möta varandra.
42 40 380 36 34 320 30 28 20 “mv 196 440 Totalindexens procentuella 200 förändringar sedan motsvarande månad och kvartal föregående år! 380 360 1972 månad kvartal 340 Januari + 3 + 3 Februari +10 +11 320 — Mars + +N 300 April + 2 + 7 Maj + 0 +2 280 Juni +3 +2 Juli + 4 + 3 200 Augusti + 3 + 4 September + 4 + 4 240 Oktober +5 + 5 November +8 + 8 December +12 + 8 220 1973 Januari + 5 + 8 Februarl + 8 200 1) Indextal per arbetsdag. Kvartalsserien utgörs av glidande kvartal med förändringstalen placerade på de successiva tremå180 nadsperiodernas respektive mitt xi månad. Forum 10/197 skogsbruket!
Måttlig detaljhandel
För februari har vi inte ännu tillgång till officiell totalstatistik. Men den måttliga ökningen i den kooperativa detaljhandelns omsättningsvolym om 3 procent, eller drygt 7 procent räknat per arbetsdag, tyder inte på något starkt expansionstryck inom detaljhandeln. Siffrorna var inte heller i januari särskilt upplyftande, en volymökning om 5 procent. Då lyckades varuhusen dock nå upp till en ökning om 13 procent, ja hela 22 procent för nykomlingen ”automarkets”. Men livsmedelsaffärernas volymtillväxt var 2 procent, och järn- och maskinhandeln fick nöja sig med samma omsättning som för ett år sedan. T.o.m. bilhandelns expansion har nu försvunnit sedan jämförelse inte mera görs med de månader då punktskatten strypte affärerna. Bilhandelns ökning var i januari 5 procent.
Partihandels läge är fortsättningsvis bättre. I februari var centralpartiaffärernas omsättningsvolym 8 procent större än för ett år sedan, vilket innebär över 14 procent per arbetsdag. Också bankernas aktivitet är livlig. I februari var affärsbankernas kassarörelse 15 procent större än för ett år sedan räknat i volym.
Ur konjunktursynpunkt är det ett gott tecken att järn- och byggnadsgrossisterna i januari hade en volymökning med över en tredjedel över fjolårsnivån per arbetsdag. Också maskin- och metallråvarugrossisterna hade en betydande ökning, omkring en femtedel räknat per arbetsdag. Tydligen är denna ökning i stor utsträckning baserad på importvaror.
Växande sjöfart
Samfärdselsektorns tillväxt beror till stor del på sjöfartens expansion, Fraktmängden mätt i ton var i februari inom exporten 24 procent och inom importen 27 procent större än i fjol. Detta är en imponerande ökningstakt. Men så länge exporten håller samma takt som importen så har vi inte några bekymmer.
Branschbarometer
Tillväxtens struktur har inte genomgått några större förändringar. Fortfarande är det handel och samfärdsel som «uppvisar de högsta tillväxtprocenterna. Likaså är både skogsbruket och jordbruket fortsättningsvis på tillbakagång. Minskningen I mjölkproduktionen har nu blivit allt kraftigar av allt att döma, men för februari har vi endast gröva uppskattningar att hålla oss till I väntan på den officiella byggnadsstatistiken.
Näringsgrenarnas expansion (C/o per arbetsdag, II 1973/72 och XlU-—II 1972—73/1971—72 samtidigt som utbudet på nötkött sektor månad kvartal minskar. Jordbruket —4 —6 Industrin befinner sig i en ojämn Skogsbruket —3 + 4 och obalanserad tillväxt. De tunga — Industrin + 8 + 8 branscherna har en starkt ökad Byggnadsv. + 4 + 4 produktion men bland övriga Handeln +13 +15 branscher gick flera bakåt i feb- = Samfärdseln +17 +15 ruari. Byggnadsverksamheten ökar Totalt + 6 + 8
Utvecklingen inom växelkursen kan dock ha lett till ogynnsamma relationer i betalningsbalansen. Men åtminstone i februari var underskottet i handelsbalansen nästan obefintligt, och betalningsbalansen bör alltså då ha varit direkt gynnsam, I januari var läget inte fullt lika gott, men knappast ännu oroande.
Mot denna bakgrund är det inte alldeles lätt att förstå andre finansminister Niskanens bekymrade tonfall när det gäller betalningsbalansen. Om han begär att vi skall ha en direkt aktiv betalningsbalans trots att vi har en kraftig kapitalimport så begär han det orimliga, Hans insikter i politik är visst större än i nationalekonomi.
På tal om finansministern så bör ministeriet kunna fröjda sig över den gynnsamma utvecklingen i post och telefontrafiken. Trots tariffhöjningarna ökade telefontrafikens volym med 22 procent och postens med 13 procent, Det ger pengar i statskassan. Oo
G. M— MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948=100 r don. Totallndex Jordbruk Skogsbruk Industri Byggnads: Handel Samfärdsel mån. — per arbetsdag (100.9) (23.6) (12.6) (35.8) (8.7) (12.1) (7.2) 1988 237 144 1381 324 209 283 208 1989 260 143 144 367 288 313 254 1970 283 141 158 411 256 3388 272 1971 287 141 149 421 250 354 274 1972 305 139 131 456 1257 309 306 -A 72 238 AH 2 73 72 73 -72 -78 72 -73 2 fm 72 78 -72 -73 | 285 293 13808 280 288 1812 123 118 159 172 446 481 240 248 342 404 239 1269 1 275 302 320 s280 32 325 132 122 223 207 496 502 217 “208 385 “416 258 292 Mo 257 31 s267 315 129 209 480 208 385 270 Iv 203 300 203 301 137 188 454 211 389 264 v 300 300 286 — 308 149 184 450 225 389 319 vi 286 294 205 — 303 158 80 438 262 416 354 vil 240 248 243 245 149 86 313 27 370 355 Vill 278 286 281 207 1852 55 441 292 > 898 331 IX 297 310 304 313 181 81 470 303 = 408 318 X 308 321 302 325 146 101 503 297 416 304 Xl 303 322 313 332 122 18 523 201 483 320 XI 301 345 303 319 119 181 464 257 481 335
Anm. I totalindexen per arbetsdag har variationerna i månaden utrensats. | övriga serier har endast variationerna i totala antalet dagar i månaden utrensats medan helgdagarnas sänkande inverkan på produktionsvolymen fått kvarstå. De inom parentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppernas ursprungliga vikter. ”) Prellminär siffra. !) Korrigerad siffra eller serie. s) Strejkpåverkad siffra.
Forum 10/197 25