Konjunkturnedgång
av B. Bgn Forum 1972-02, sida 19, 02.02.1972
konjunkturnedgån gusti att slopa bindningen av dollarn vid guldet medförde stor osäkerhet på valutamarknaden. Också Finlands Bank införde efter det amerikanska beslutet flytande valutakurser. Den finska markens värde förstärktes under höstens lopp med 2,4 procent gentemot den amerikanska dollarn men dock inte i samma utsträckning som våra viktigaste handelspartners valutor. Under sådana förhållanden sjönk den finska markens genomsnittliga internationella värde med 4.7 procent jämfört med nivån i maj. Efter den nya valutaöverenskommelsen i december, enligt vilken dollarn devalverades med 7.9 procent och en rad viktiga valutor revalverades, införde Finlands Bank en provisorisk centralkuts som skall gälla till dess att de internationella valutakursrelationerna :normaliserats. Kring denna kurs, som för dollarn blev 4,10 mark kan de dagliga kurserna för övriga valutor variera med högst 4,5 procent.
Valutareserven steg med 555 miljoner mark
Valutareserven var senaste år en kraftig lättande faktor i centralbankens rörelse. Till följd av den försvagade investeringsaktiviteten utomlands var den internationella kapitalmarknaden jämförelsevis lätt under hela fjolåret. Valutareserven och även bytesbalansen kunde därför stödas med hjälp av en omfattande upplåning i utlandet, vilken främst bestod av långfristiga krediter mot företrädesvis kortfristig upplåning året innan. Vid utgången av året utgjorde valutareserven netto 2293 miljoner mark jämfört med 1738 miljoner ett år tidigare. Ökningen är sålunda 555 miljoner, och om ök ningen av bankens övriga utländska nettotillgodohavanden med 35 miljoner beaktas blir den lättande effekten sammanlagt 590 miljoner mark. Av ökningen utgörs 85 miljoner mark av den andra raten av Finlands särskilda dragningsrätter, vilken tillfördes valutareserven vid början av år 1971.
Vid sidan av valutareserven har frigivningen av konjunktur- och investeringsdepositionerna samt användningen av exportavgiftsmedel varit lättande faktorer i centralbankens rörelse under det gångna året. Under årets första månader inbetalades ännu 53 miljoner mark i konjunktur- och investeringsdepositioner till FB. Efter frigivningen vid oktober månads början hade fram till årsskiftet drygt 60 miljoner lyfts från kontot i centralbanken. Vid utgången av året återstod sammanlagt 293 miljoner mark, 193 i konjunktur- och 100 miljoner i investeringsdepositioner. Endast 15 miljoner mark fanns på exportavgiftskontot sedan staten lyft 118 miljoner under året.
Forum 2/72
Sedan tredje raten av träförädlingsindustrins retroaktiva konjunkturskatt inbetalats fanns sammanlagt 114 miljoner mark på kontot i FB. Mot depositionsbevis hade vid årsskiftet 400 miljoner bundits i centralbanken, vilket är 197 miljoner mera än ett år tidigare. Det bör dock nämnas att hela 100 miljoner hade lyfts från kontot under december, Bankernas likviditet åtstramades också genom sedelstockens ökning med 135 miljoner till 1479 miljoner mark. Företagens likviditet belastades i sin tur av att den direkta växelkrediten i mark minskades med 16 miljoner mark under året, Sedan bankern på grund av den goda likviditeten under december kunnat åter- köpa obligationer för sammanlagt 114 miljoner utgjorde centralbankens obligationsportfölj endast 38 miljoner mark vid årsskiftet jämfört med 64 miljoner ett år tidigare, vilket innebar e minskning med 26 miljoner under året. Staten överförde i början av året 150 miljoner mark till sin egen konjunkturfond.
Lättande (+) och åtstramande (—) faktorer I Finlands Banks rörelse åren 1970 och 1971, miljoner mar 1970 1971 Valutareserv o.a. nettotillgodohavanden +526 +590 Statens konjunkturreserver —100 —150 Exportavgifter + 78 +103 Konjunktur- o. investeringsdepositioner —301 + 8 Depositionsbevis —203 —197 Konjunkturskatt : — 114 Växelkredit till inhemska företag — 55 — 18 Sedelomlopp — 45 —135 Diverse poster —194 —-— 9 Nettoeffekt —294 — 2
Förändring av affärsbankernas nettoskuld
Obetydlig ökning av centralbanksskulden
Penningmarknaden blev betydligt lättare i december. Sålunda ökade valutareserven med 190 miljoner mark. Postbanken lyfte 160 oc staten 37 miljoner från kontot i FB. Konjunktur- och investeringsde- positionerna sjönk med 27 miljoner. Av exportavgiftsmedlen användes 75 och av depositionsbevisen 100 miljoner mark. Till följd härav kunde bankerna förkorta sin centralbanksskuld med hela 216 ir ’ >ner. Skulden var härigenom vid årsskiftet endast 13 miljoner max stötte än ett åt tidigare eller sammanlagt 849 miljoner mot 836 miljoner vid utgången av år 1970. Om FB:s checkräkningskrediter till affärsbankerna och ökningen av dessas checkräkningssaldo i centralbanken medräknas ökade bankernas nettoskuld med endast 2 miljoner mark. B. Bg 1 i | 4