Konsumentskydd i ett år
av Mats Kockberg Forum 1979-13, sida 07, 12.09.1979
Taggar: Teman: konsumentskyddslagen
ledaren
Konsumentskydd i ett år
KONSUMENTSKYDDSLAGARNA har varit i kraft i drygt ett år. Riksdagen fattade i december 1977 beslut i ärendet, varvid bred politisk enighet nåddes beträffande behovet av en lagstiftning på området. Incitamentet kom — som i så många andra frågor -— närmast från Sverige. Konsumentombudsman Gerhard af Schulténs byrå har varit föremål för ett livligt intresse från såväl massmediers som enskilda medborgares sida och det kan vara skäl att dra vissa slutsatser av det första verksamhetsårets erfarenheter.
Konsumentorsbudsmannen och konsumentklagonämnden mottog under den första tolvmånadersperioden uppgifter om ca 2500 ärenden, av vilka omkring 60 procent hann avklaras. Frekvensen tyder på att den nya lagen fyller en funktion och av utvecklingen i Sverige att döma väntas intresset inte avta framdeles, utan tvärtom kan man räkna med att konsumenterna permanent utnyttjar sin rätt att klaga över både uppenbara och tvivelaktiga orättvisor som de råkat ut för. Konsumentskyddslagen bör principiellt uppfattas som en värdefull beståndsdel i vårt samhälle. Rätt tillämpad stärker den de närdemokratiska strävandena och gynnar alla parter inom produktion och handel.
Konsumentklagonämnden handhar frågor i anslutning till felaktiga produkter och tex bristfälligt utförda reparationer. De första klagomålen har speciellt gällt handeln med begagnade bilar men också hushållsmaskinsförsäljare och charterresearrangörer har fått reprimander. Nämnden kan inte tillgripa tvångsåtgärder men dess direktiv har ändå i allmänhet efterföljts till punkt och pricka — ett bevis för att rigorösa ultimatum inte behövs för att reglera den ekonomiska verksamheten. Konsumentombudsmannens mandat omfattar att gripa in vid osunda drag i marknadsföringen av olika produkter och tjänster. Vid behov kan han helt förbjuda lagstridig reklam och dessutom bestraffa det ”skyldiga” företaget med vite, vilket tillgripits två gånger. Av de 426 ärenden af Schultén under de första året hann behandla förband sig näringsidkaren i 165 fall skriftligen att framdeles avhålla sig från otillbörlig marknadsföring. Konsumentombudsmannen gav 116 gånger en anmärkning medan han fattade 63 frikännande beslut.
KONSUMENTSEYDDSMYNDIGHETERNAS verksamhet har generellt kännetecknats av balans. Man har glädjande nog valt förhandlingsvägen och undvikit osakliga attityder. Då det gäller de omtvistade tilläggsförmånerna vid köp av diverse artiklar har man dock tagit i väl hårt och kategoriskt ställt sig avvisande också i sådana fall där tilläggsförmånen direkt kan tillföras samma kategori som huvudprodukten. I dessa fall kan marknadsföringsåtgärden inte anses vara osund och borde därför inte föranleda begränsande beslut.
Då det är fråga om utbyggnaden av konsumentskyddet klagar myndigheterna redan nu över brister speciellt då det gäller personalresurserna. Man säger sig inte i tid hinna behandla alla inkomna klagomål. Då det gäller att anpassa konsumentombudsmannens byrå till efterfrågan på dess tjänster bör man dock akta sig för att skapa en byråkratisk gigant som ytterligare skulle trassla till vår insnärjda byråkrati — ett krav som i högsta grad gäller konsumenternaskattebetalarnas intressen. Speciellt frågande bör man ställa sig inför tanken på att ålägga varje kommun obligatoriska utgifter för anställandet av en lokal konsumentombudsman, Kommunernas ekonomi är redan nu hårt ansträngd bla som en följd av beslut på riksnivå.
Konsumentskyddet är inte heller betjänt. av ultimativa attityder som lägger tyglar på den kreativitet som behövs i all marknadsföringsverksamhet. Men om konsumentskyddslagstiftningen följs upp på rätt sätt, gagnar den tilltron till såväl produktion och handel som reklam, samtidigt som den bevakar köparens och konkurrentens intressen. Då fyller den sin uppgift. ME OO
FORUM 13/79