Köpa direktör? Varför inte? Det går bra i Köpenhamn

av Sigyn Alenius Forum 1973-09, sida 12-13, 16.05.1973

Taggar: Personer: Karl-Erik Lassenius Teman: företagsledare

Köpa direktör? Varför inte? Det går bra i Köpenhamn

Massproduktion är bra. Specialvaran är dyr. Men ofta på lång sikt lönsammast. Det gäller också för dem som ska köpa en VD. Den nordiska VD-hyllan finns i Köpenhamn, där Åbo-diplomekonomen Karl-Erik L a s s e n i u stillsammans med två danska

Av Sigyn Alenius

Egon Zehnder heter supermarknaden. En internationell grupp kallar de sig. Kontor och kontaktkontor finns i hela Europa och dessutom i USA och Australien. Varan är chefer efter mått. Kunderna kommer från hela världen: privatföretag, statsbolag, också regeringar, t ex i utvecklingsländer, där det behövs specialisthjälp. Företag som står inför nya tekniska uppgifter, nya marknader, som ska grunda filialer eller dotterbolag, genomföra radikala ändringar som kräver nya män i toppen.

Kontoret i Köpenhamn är myntat på Norden, Det leds av 39-åriga dansken Jergen Friisberg. Medarbetare och kolleger är redan nämnda Karl-Erik L a s s e ni u s och dansken Kai Lind holst, 32 och 34 åt gamla. Alla tre har förutom inhemsk utbildning också internationell.

FORUM: — Hur uppträder behovet av VD efter mått? FRIISBERG: — Huvudkategorierna är fyra — men det kan naturligtvis uppträda i alla tänkbara former. Men som sagt, de fyra huvudområdena: 1) Företaget expanderar snabbt, ledningen hinner inte med, det behövs nya män. 2) Företaget köper in sig på helt nya områden, behöver specialister av en helt ny kategori. 3) Företaget omstruktureras, genomgår en radikal ändring, behöver ny ledning. 4) Familjebolaget övergår till ett professionellt styrt bolag och behöver en chef utifrån. Alla fyra fallen är typiska för behovet av nytt blod utifrån.

FORUM: — Varför nödvändigtvis utifrån? Kan inte ett företag föras till framgång genom att inom sina egna led uppfostra ledare?

FRIUSBERG: — Ibland går det — och det är utmärkt, Ibland letar man förgäves inom företaget efter mannen till topplaceringen. Då söker man utifrån.

FORUM: — Hur skaffas VD-ämnen?

LASSENIUS: — Man pejlar erfarenhetssresurserna på de områden som det är fråga om i varje enskilt fall. Snackar med ”ämnen”. Får veta vilka erfarenheter de har bakom sig. Om de har hamnat på rätt hylla eller är på jakt själva efter nånting nytt. Rätt man på rätt plats — uttrycket är gammalt men inte av den anledningen mindre riktigt.

FORUM: — Tekniskt, hur försiggår direktörsbakningen? LASSENIUS: — Operation nummer ett: vi specificerar u 1 kolleger jobbar med direktörshandel på multinationellt plan.

kraven. Nummer två: vi kartlägger funktionsområdet — en industri eller ett annat område — och kommer fram till de fält där mannen som vi söker sannolikt i dag sitter. Nummer tre: vi hittar en eller flera potentiella ledare till jobbet i fråga. Nummer fyra: vi kontaktar männen — analyserar dem — väljer ut de bästa.

FORUM: — Vilken typ är bäst?

FRIISBERG: — Värst är den som tror att han kan mera än han faktiskt kan.

FORUM: — Hur lång tid tar det?

LASSENIUS: — I Finland lyckades vi för en tid sen på sex veckor. Men det kan ta ett år. De starkt specialiserade är naturligtvis de svåraste att snabbt få fatt i.

FORUM: — Varför jobbar gruppen just i Köpenhamn? LASSENIUS: — Köpenhamn är staden som man fortast kan komma ut ur, till alla de andra nordiska huvudstäderna. Vi täcker Nordens VD-behov. Därför ska vi vara rörliga inom Norden. Men som bas är Köpenhamn bra.

FORUM: — Ska ledarna alltid hämtas lokalt? LASSENIUS: — Om det bara går så är en lokal man bäst. Den lokalt rekryterade ledarens långtidsmålsättning är säkrare. Utländska chefer kan falla för frestelsen att ”köra upp” ett företag till kortfristiga flotta resultat, som de själva sen kan använda som språngbräde utan att tänka på företagens vidare öden.

FRIISBERG: — Det finns också inom de olika, lokalt begränsade regionerna vissa gemensamma generella egenskaper och krav. Tag tex två geografiskt helt olika områden, men som har det gemensamt att de bägge är högt industrialiserade: Västeuropa och Japan. Man kunde tro att kraven på ledaren skulle vara desamma ifall industrin är någorlunda densamma. Men tror man det så glömmer man en viktig faktor, nämlige arbetsmetoderna. Vägen från problem till lösning är i hög.

grad olika. Japanen spenderar en enorm tid på att definiera problemet — men sen går det snabbt. Västeuropén — och det gäller fö också amerikanen — kommer relativt snabbt fram till lösningens princip, men använder en betydligt längre tid på att omsätta principen i handling.

FORUM: — Vad kräver vi av en ledare?

FRIISBERG: — Dynamik. Förmåga att samarbeta och att motivera andra till aktion.

LASSENIUS: — Ledaren ska vara analytisk och konceptionell

Forum 9/197 på en gång: analysera läget och samtidigt på det abstrakta planet kunna tänka sig till lösningar — inte bara en, men alternativa lösningar. Han ska vara skapande — kreativ — och obunden av förutfattade meningar.

FORUM: — Är VD-snittet medfött eller är det utbildning? FRISBERG: — Svaret kan inte förenklas så mycket. Man ska inte hämta en geolog i det bergtomma Danmark, det är klart. Men naturbegåvningen betyder givetvis också en del. Och så rutinen, USA producerar flera direktörer än en utvecklingsstat i Afrika. Men det betyder inte att amerikanaren i snitt är mera begåvad.

FORUM: — Varför sitter så få kvinnor på topposter? Hur många kvinnliga VD har ni t.ex. själva rekryterat? FRIISBERG: — Faktiskt bara en. Västerns samhällen är samhällen för män, Det slår igenom också inom näringslivet, LASSENIUS: — Att vi inom vår grupp har rekryterat så få kvinnor hänger ihop med själva arbetsmetoden. Det sitter få kvinnor på topposter — och vi rekryterar på erfarenhetsbas. Mao cirkeln är ond. Det är en fråga om tradition och historia — förhållanden som absolut inte är statiska med samma giltighet i morgon som i dag.

FORUM: — Inte en fråga om intellekt?

LASSENIUS: -— Det tror jag inte. Där kvinnor sitter på topposter klarar de sig.

FORUM: — Är det skillnad på kraven i de olika nordiska länderna?

FRISBERG: — Det är i varje fall skillnad på de nordiska folkens egenskaper. Svenskarna är de mest systematiska och de som är mest industriminded. Danskarna är handels-minded. Söker man en industriledare så har man stora chanser att finna honom i Sverige.

FORUM: — Norrmännen?

FRIISBERG: — Om dem kan man säga att de måste vara utrustade med goda egenskaper både som samhällsbyggare och toppledare eftersom de har kunnat skapa ett väl fungerande samhälle och stora industrier fastän man aldrig kan träffa dem efter klockan femton!

FORUM: — Och vi finländare?

LASSENIUS: — Nationen har för det första ett förbluffande ringa intresse för det internationella — möjligen som följd av generellt dåliga språkkunskaper och därmed förbunden sämre kommunikation. Det sitter ytterligt få fin Forum 9/1973

INTER - VJUN

KARL-ERIK LASSENIUS: — Finländaren har en benägenhet att låsa sig I utgångsläget och låta det gå prestige på ett tidigt stadium I just precis den lösning som har använts från början. .

ländare som ledare i multinationella företag. Samtidigt har finländarna en svaghet i ett bristande sinne för fördomsfri testning av alternativlösningar. Finländaren har en benägenhet att låsa sig i utgångsläget och låta det gå prestige på ett tidigt stadium i just precis den lösning som har använts från början. Såhär-ska-det-göras. Såhär-gör-vi-det. Det noterar vi inom vår arbetsgrupp som beklagligt — Det är spill av energi när man från Finland inte vänder sig till oss för att hitta nånting bättre och mera konkurrensdugligt. Särskilt i internationellt sammanhang är det livsfarligt. Andra, konkurrenterna tex, sitter inte stilla. es

FORUM: — Hur ofta kan man byta jobb utan att stämplas som ostabil?

LASSENIUS: -— Jobbyte som sådant är varken bra eller illa. Vad det gäller är att alltid kunna peka på en linje när man byter jobb. Inte hoppa ut och in i samma slags jobb bara för en hundralapps skull — det ger jag inte mycket för. Däremot kan man acceptera nog så många byten om de i sig själv varje gång representerar ett steg framåt och om personen i fråga efterlämnar positiva spår på de poster där han har varit placerad. Tendensen går i dag bort från principen att helst alltid stanna i samma firma. Man tar inte i dag ett jobb me “tanke på att göra sitt livs karriär just där. Allt är rörligare.

FORUM: — Har man Inte därmed förlorat vissa värden som skapas just av ett mångårigt samarbete?

LASSENIUS: — Den gammaldags firmaromantiken är död. Maskiner ersätter i viss utsträckning människor och människors bedömning. När en företagsledare förr skulle bilda sig en uppfattning om behoven med tanke på främtidsutvecklingen gjorde han ett överslag i huvudet och byggde mest på utvecklingen tills dato. Hans subjektiva bedömning — . hans personliga åsikt, blev avgörande, för firmans framtid och de dispositioner som vidtogs. I dag står helt andra arbetsverktyg till hans förfogande — kvantitativ beslutsmetodik och ett statistiskt underlag som hans föregångare aldrig hade drömt om. Med databehandling oa teknik har företagsledaren i dag möjligheter att i sin planläggning och sina förslag till lösningar indraga en mängd objektiva fakta. Hela denna väldiga dokumentation är honom ett gott ryggstöd — men ökar hela tiden kraven på hans förmåga att utnyttja den realistiskt och sakligt. Det är både lättare och svårare att vara ledare i dag. O 13