KOP:s väg genom krisen
av Janne Salonen Forum 1994-05, sida 14-15, 14.04.1994
Taggar: Personer: Pertti Voutilainen Teman: företag
Bankerna, företagen och
Ragnhild Artim Är marknadskrafternas funktionsduglighet den långa recessionens offer? När den frejdiga risktagningens bittra frukter skall skördas är valet mellan att rädda de egn pengarna och att i den fria konkurrensens namn låta natuToch konkursindikatorerna) ha sin gång lätt. Det egn skinnet är närmast. Det är också marknadsekonomi mellan företag och inom hel branscher genom att hålla sjunkfärdiga företag under armarna? Ja. Är bankerna alltså skurkar som hotar marknadsekonomin genom att hindra marknadskrafterna att fungera? Så kan det synas.
Men en central drivkraft i sund kapitalism är instinkten att överleva, att klara sig. Varken banker eller andra företag är villiga att begå självmord för en idé.
Fn bankerna konkurrensen
Diffusa roller
Hur ser bankernas sits i Konkurs-Finland ut genom företagarögon? Vi frågade Christian Westerlund. VD för Oy Mercantile Ab. Hans företag är kund i den ena stora affärsbanken och själv är han kontrollant i den andra stora affärsbanken.
— Vi behöver en välfungerande bankverksamhet, säger Christian Westerlund. — Det måste vara en utgångspunkt för alla bedömningar. Och det är också viktigt att bankerna både till bokstaven och andan förblir privata.
Bankernas roll i Det Stora Recessionsdramat har, medger Westerlund, i många fall blivit diffus.
— Dä det gäller företag som råkat i svårigheter av den storleksklassen att aktiekapitalet decimerats till den strategiska tredjedelen, har företagens banker sett det påkallat att ingripa och agera som ägare — ta på sig ägarnas ansvar. kanske inte enbart av ridderlighet mot sin kund, utan lika mycket för att se om sitt egel hus. Styrelsens skyldighet är ju att se till att det egna kapitalet håller en minst 50 procents nivå. En utväg som ibland tillgrips är att sänka aktiekapitalet. En annan väg att gå är att företagets bank — eller banker: åtminstone då det gäller större företag handlar det vanligen om mer än en bank — ingriper och tillskjuter den erforderliga kapitaldelen genom att bevilja ett subordincrat lån, som jämställs med aktiekapital.
Detta är en formellt sett legal åtgärd, och risken är bankens, idag i praktiken dock allt oftare skattebetalarens, konstaterar Westerlund. Det ställer i alla fall i sikte en möjlighet för banken 1 eller bankerna, att rädda en del av vad de satsat. riskerat, i stället för att — vilket ju är fallet om företaget söksikonkurs — dra på sig en ren förlust.
Gränsdragning
Evighetsfrågan, menar Westerlund, är gränsdragningen. Svårigheten att bedöma när det är dags att säga: Hit, men inte längre. Aktiebolagslagens trettonde kapitel, andra paragrafen, ger det juridiska, rationella svaret.
I ett läge där det klart konkursmässiga företaget har sett sin efterfrågan rasa till 50 procent i en bransch med massiv överkapacitet kan det synas barmhärtigast att skjuta den skadade hästen (på det att de livskraftiga må ha bättre bete).
Men det finns en intressekonflikt mellan det enskilda bästa och det allmänna bästa. För det illa pressade företagets bank är den naturliga instinkten att minimera förlusterna genom att satsa mer kapital för att hålla företaget flytande. Det schackdraget är i många fall olyckligt för branschen: genom att hälla vid liv företag som inte inom en rimlig tid har utsikter att bli livskraftiga förvrängs konkurrensbilden och en artificiellt hög kapacitetsnivå upprätthålls, vilket på sikt utgör en ekonomisk tidsbomb. Volymen av “lidande” kan på detta sätt absolut sett bli större.
— Offer i detta överlevnadskrig är också bankerna, säger Christian Westerlund. — Ofta är inte endast en bank involverad i ett företags svårigheter, och då uppstår intressekonflikter också de berörda bankerna emellan som resulterar i att bankerna försöker spela ut varandra i en kostsam kamp där krisföretagets intressen inte nödvändigtvis är överst på prioritetslistan,
Klarare spelregler!
Christian Westerlund vill inte sälla sig till “mediafolktribunen” som onyanserat kräver bankernas huvuden på lika många silverfat. Han säger sig förstå deras dilemma. Varje beslutsfattares första skyldighet är mot det egna företaget. också om detta råkar vara en bank — Vad som behövs är klarare spelregler, säger han. — Regler och krite — Klarare spelregler behövs för nä och hur bankerna skall hålla svaga företag flytande, säger Christian Westerlund, VD för Mercantile.
rier för beviljandet av nämnda subordinerade lån till krisföretag. Regler och ramar för användandet av skattemedel för räddningsoperationer av banker och företag. Regler för vilken eller vilka instanser som skall agera som skiljedomare 1 tvistefrågor. Alla parter, både banker och företag, skulle vinna på klarare definierade spelregler som skulle minska tolkningsmarginalen och därmed spekulationer i efterhand.
Westerlund menar också att företagens information om sig själva lämnar en del övrigt att önska.
— Det är fortfarande inte ovanligt att man bryter mot kravet på information om senaste bokslut till handelsregistret inom utsatt tid efter bolagsstämman, Man kan också kritisera att handelsregistret ingenting gör åt den saken förrän någon explicit kräver denna information! Jag tycker man både vid registret och företagen här borde visa mer självdisciplin.
Med bromsarna på
Om bankerna med rätta kunnat kritiseras för alltför slapphänt kreditgivning på fjäderlätta villkor under det glada 30-talet (och även senare), ser Westerlund en risk också med överdriven riskkontroll. Bankerna har redan ett bra tag varit bromsare mer än skapare av möjligheter.
— Tendensen har nu varit att i det oändliga peta med fastighetsvärden och säkerheter, och glömma bort livsnerven i business, själva företagsverksamheten och dess potential som tillgångsgenerator. Gungbrädet har vippat över, och bankerna är tillspetsat sagt nu befolkade av teoretiker och teknokrater som saknar varje spår av entreprenörskap. Kvar finns ingenting av gångna års övertro på ett uppsving utan slut.
— Med en överdimensionerad försiktighet och ängslighet är risken idag att de finländska bankerna biter sig själva isvansen. Då kan det hända att de lämnar spelfältet fritt för utländska banker som offensivt är inriktade på att göra pengar genom att satsa på och stöda företag som är inriktade på samma sak.
Världs ledaren
Flex-Link är ett komplett system av standardkomponenter för transpor och hantering i industriell produktion. Vår samlade kunskap och det breda produktsortimentet ger en installation som motsvarar dina krav i dag och i framtiden. Dina lokaler bestämmer utrymmet.
Dina maskiner bestämmer arbetstakten. Dina krav på kvalitet och lönsamhet avgör systemvalet.
Flex-Link anpassar sig.
Flex-Link’” Flex-Link Systems,
Mårdvägen 18/2, 00800 Helsingfors. Tel: 90-788 832. Fax: 90-788 795
Flex-Link Systems c3) LS
Forum är ett bra forum.
Då du vill nå nyckelpersoner i näringslivet. Krävande och köpstarka konsumenter.
Som vet vad de vill. De läser din annons i Forum.
D omi och teknik :
F Sa SS DEN Sd
Tel. (90) 643 445 Kerstin Westerinen och Sam Björklund