Kraftig strukturomvandling i skogsindustrin

av Håkan Nylund Forum 1987-12, sida 45-46, 27.08.1987

MY PRISMA

AFFÄRSVÄRLDENS NYA CENTRUM

Helsingfors nya affärscentrum ligger i Västra Böle. Många företag och inrättningar har redan lagt om sin verksamhet hit — och all flera är på väg.

Här finns också hotell Pasila. God restaurangservice — bar, terrass, huvud I HELSINGFOR restaurang och restaurang Patron — konferens- och festflygel, bastur, 4 squashbanor, trevliga enkelrum, utställningsrum, bank och barberare — allt under samma tak.

Du behöver inte åka längre än till Böle för att trivas.

Fråga närmare och boka hos vår säljtjänst tel. (90) 142 211 eller Sokos Hotels Centralbokning tel. (90) 171 616

HELSINK SOKOS HOTELS — Reservation:

HOTELS

Välkommen.

PASHA 2 hotelli hotet

Maistraatinportti 3 & 90-142211 00240 HELSINKI telex 12-5809 hotpa sf

Ett trevligt hotell e Festhotell + Konferenshotell

Skogen…

fortsättning från s 45

LWC. Bolaget har också köpt ett kontrollerande minoritetsintresse I det tidigare familjeföretaget Schauman, som omsätter drygt 2 mrd mk. Schauman har å sin sida tagit kraftiga strukturgrepp inom den mekaniska skogsindustrin i Finland.

Efter fusionen har Kymmene satsat på skogsindustrin, och sålde den relativt färska diversifieringen Strömberg åt Asea. Pengarna har Kymmene satsat på ett ambitiöst investeringsprogram, som bl a omfattar byggandet av Europas största finpappersmaskin i hemlandet, kvalitetshöjningar hos den västyska dottern Nordland och uppförandet av en LWC-fabrik i Skottland, Caledonian Paper.

Gränserna bryts

Den riktigt stora strukturöverraskningen kom när skogsägarkooperationens Metsäliitto och ungefär jämnstora familjebolaget Serlacius gick samman och bildade MetsäSerla med en omsättning på över 6 mrd FIM. Fusionssteget togs över både bankoch andra traditionella gränser i finländskt näringsliv, låt vara att bolagen samarbetat inom ramen för massaföretaget MetsäBotnia. Metsä-Serla investerar stort inom ramen för just Metsä-Botnia, som byggt en ny stor integrerad anläggning i Äänekoski och skall komplettera cellulosafabriken i Kaskö med en pappersmaskin. I stället rensar bolaget bort perifera verksamheter.

Efter Metsä-Serla var förvåningen mindre då statsägda Enso-Gutzeit köpte upp tamiljebolaget Ahlströms stora skogsintegrat i Varkaus. Tidigare hade Enso övertagit två mindre bruk, statliga Tervakoski och privata Stockfors. Efter köpen är Enso det klart största skogsbolaget I Finland med en omsättning på 7,6 mrd FIM och en pappersoch kartongproduktion på drygt 2 milj ton per år. I affären med Ahlström gav Enso sin metallindustri år Ahlström som delbetalning, och Enso har också rensat bort stora delar av sin shippingverksamhet. Ahlström stannar kvar i skogsindustrin inom smala specialpapperssegment.

I år var tiden sedan mogen för en affär över gränsen mellan de två stora affärsbankerna. Metall- och skogsbolaget RaumaRepola, som hör till Kansallisbankens sfär köpte då sin mindre granne Rosenlew, som hört till Föreningsbankens intressen. Köpet ökade inte nämnvärt Rauma-Repolas produktionskapacitet och storlek inom skogsindustrin, och bolaget förblir ett flerbranschföretag, som dock igen satsar hårt på att utveckla sin kemiska skogsindustri. I stället har bolaget radikalt minskat sin mekaniska skogsindustri. Men affären drog ett streck över både inhemska samarbetsspekulationer och funderingar om samarbete med svenska företag över Bottniska viken — liksom f ö också Kymmene-Schauman-affären.

FÖRUN, 12/1987

Kansallisbankens — flaggskepp inom skogsindustrin, Yhtyneet Paperitehtaat (United Paper Mills), har däremot inte gått på köprunda, utan har koncentrerat sig på att göra goda resultat och investera på egen hand. Bolaget har byggt en ny pappersfabrik i Shotton i norra Wales som nu utvidgas, och investerar också kraftigt i hemlandet. I stället har bolaget sålt sin tillverkning av massamaskiner åt svenska Sunds Defibrator, men stannar kvar som minoritetsägare. Majoritetsägare är den svenska skogsjätten SCA.

Ingen lösning i Nordfinland Skogsindustrins strukturdebatt startade egentligen om industrin i Nordfinland kring behovet av ett ”Nordfinska Papper”, men resultaten har där varit små. Statsägda Vertsiluoto köpte i fjol den andra halvan av sambolaget Oulu av Kajaani-bolaget, medan staten i stället sålde sin del av ett annat mindre sambolag, Kemi, åt Metsäliitto. Affärerna var en politisk kompromiss, som inte löst strukturproblemen i norr, vilka accentueras i de båda små f d sambolagen.

Ett favoritspekuklationsobjekt har under de senaste åren varit metall- och skogsbolaget Tampella, som i pressen styckats och fusionerats med än”det ena, än det andra skogsbolaget. Problemen löstes genom ett ägarbyte: Föreningsbanken drog sig ur Tampella, och avlöstes som finansär och ägare av Sparbanksgruppen, som därmed kom in storindustrin på allvar.

Efter fusions- och köpvågen ser skogsindustristrukturen i Finland ut så här. Tre riktigt stora skogsföretag med omsättning kring 7 mrd FIM och produktion på över 1,5 milj ton: statsägda (men börsnoterade) Enso, Föreningsbankens Kymmene-grupp och Metsä-Serla, där skogsägarna klart spelar första fiolen. Gruppen följs av Kansallisbankens två ganska stora bolag Rauma-Repola och Yhtyneet, med skogsindustriormsättning på ca 4,5 mrd mk. Bolagen är så stora, att spekulationerna kring en omstrukturering av företagen till ett metall- och ett skogsbolag verkar osannolika just nu.

Storbolagen följs sedan av enligt dagens måttstock medelstora bolag: sparbankernas TJampella, statens Veitsiluoto, framgångsrika och strikt privata Myllykoski, samt Ahlström och Nokia, vilkas skogsindustrier i 2 miljardersklassen är strikt nischinriktad delar av diversifierade bolag. Nordfinska Kajaani ter sig efter strukturgreppen trots sin omsättning på 1,3 mrd FIM som ganska litet.

Strukturomvandlingen har också påverkat de för Finland speciella gemensamma försäljningsorganisationerna. Kraftigast har förändringen berört papperssäljaren Finpap, som kritiserats hårt och drabbats av avhopp i medlemskåren. Den största medlemmen Enso har helt lämnat Finpap, och byggt upp en egen försäljningsorganisation för sin mångsidiga produktion. Kymmene har delvis lämnat Finpap, och säljer själv sitt finpapper. Som ett svar på avhoppen och kritiken har Finpap i år kraftigt omorganiserat sin verksamhet.

Stora blir stort

Strukturomvandlingen har också rullat på inom Sveriges skogsindustri, även om utvecklingen där började tidigare och därför inte varit lika dramatisk som i Finland. De största strukturgreppen har tagits inom Wallenberg- och S-E-bankens intressesfär, där Stora (f d Kopparbergs) köpt fram sig till ställningen som Europas största skogsbolag med en omsättning på 18-19 mrd SEK och en pappers- och kartongtillverkning på över 2,5 miljoner ton per år.

Storas expansion inleddes 1984, då bolaget köpte upp nästan lika stora Billerud. Köpet sågs då förutom som ett strukturgrepp enligt ”big is beautiful” också som ett ”imperiet slår tillbaka”-grepp från Wallenberggruppen mot Anders Wall. Senaste höst fullföljdes konsolidering genom köpet av likaså Wallenberg-ägda Papyrus.

Stora blev därmed Sveriges klart största skogsbolag, och även mest internationaliserade med bl a satsningar på massatillverkning av eucalyptus i Portugal och Brasilien.

fortsättning på s 50

I alla nordiska länder har tillverkningen av sullatcellulosa ökat på sultitcellulosans bekostnad, och andelen avsalumassa minskar. Kymmene Oy vidareförädlar helt produktionen från

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."