Kreditgivaren

av Janne Salonen Forum 2011-04, sida 34-36, 28.04.2011

Taggar: Bolag: Nordiska investeringsbanken Personer: Johnny Åkerholm

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

PROFILEN

NR 4 2811

Kreditgivare Östersjön är viktig för de nordiska och baltiska länderna. Därfö har investeringar i miljöprojek en hög prioritet i Nordiska Investeringsbankens utlåning. Det säger NIB:s vd JOHNNY ÅKERHOLM.

JANNE SALONEN TEXT X NORDISKA INVESTERINGSBANKEN NIB är enav de nordiska institutioner som har sitt huvudkontor i Helsingfors. Sedan 2005 har NIB också en finländare som vd, JOHNNY ÅKERHOLM. Han har tidigare arbetat bland annat som understatssekreterare på Finansministeriet, och har haft ett stort inflytande på utformningen av den finländska ekonomiska politiken.

”NIB:s uppgift är inte att konkurrera med privata finansinstitutioner om kommersiell kreditgivning. Vår roll är att finansiera sådant som privatainstitutioner inte vill eller kan finansiera, projekt som har ett ekonomiskt eller samhälleligt värde”, säger Johnny Åkerholm.

Bankens aktieägare är de nord INTERVJU

Johnny Åkerholm

Född: 1948 i Kvevlax. Familj: Hustru, två vuxna barn, två barnbarn. Utbildning: Politices licentiat, ekonomie magister. Karriär: Generalsekreterare för Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbanken EBRD, understatssekreterare på Finansministeriet, chef för ekonomiska avdelningen på Finlands Bank.

På fritiden: Fiske, skid åkning och fotografering.

iska och baltiska staterna. Dess balansomslutning ligger på närmare 25 miljarder euro, vilket placerar banken bland medelstora finansiella institutioner i Norden. Banken inrättades i medlet av 1970-talet då det fanns en politisk vilja att stärka det ekonomiska samarbetet mellan de nordiska länderna, och innan många av de nordiska länderna började koncentrera sig på att ta del i den europeiska integrationsprocessen. År 2005 togs de åter självständigblivna baltiska länderna medi NIB:s verksamhet.

Låg profil. NIB har haft en rätt låg profil gentemot allmänheten. Ock så i Finland, där NIB har sitt huvudkontor, är banken tämligen okänd för allmänheten. Johnny Åkerholm säger att avsikten är att höja profilen. ”1 sig har vi inget stort behov att marknadsföra oss gentemot allmänheten, eftersom vår verksamhet inte riktar sig direkt till hushåll, men vi har nog ett behov att informera om vår verksamhet till allmänheten och berätta vad vi håller på med. Men i dagens medievärld blir man inte mycket noterad så länge man inte blir inblandad i skandaler av något slag?” Åkerholm kommer bara ihåg ett fall då kreditgivningen från NIB väckte större uppmärksamhet i fin ländska media: Det var då NIB beviljade en kredit till en institution som i sin tur finansierade avloppssystem i glesbygden, något som då var föremål för debatt.

Bankens kreditstock ligger på cirka 14 miljarder euro, och årligen beviljas strax över 2 miljarder euro nya krediter, en nivå som kan variera. De beviljade lånens antal per år är 50100, och medelstorleken på krediterna är cirka 30 miljoner euro. Som störst har en enskild kredit varit 300 miljoner euro.

NIB har en fristående enhet som värderar alla projekt för vilka banken får in låneansökningar. Enheten be dömer hur väl projekten ligger i samklang med bankens uttalade målsätt ningar.

NIB:s fördel är att banken kan erbjuda längre krediter än de flesta andra långivare. Orsaken är NIB:s goda tillgång till finansieringsmarknaden tack vare bankens höga kreditvärdighet.

”Frågan är var vi kan göra den största nyttan som är i samklang med våra uttalade målsättningar, och var den privata sektorn inte kan erbjuda finansieringslösningar”, säger Åkerholm.

De projekt som NIB finansierar är ofta gränsöverskridande, och har

OSÄKER VINDKRAFT.

“Vindkraften behöver fortsättningsvis stöd av samhället. Det skapar osäkerhet kring investeringar i vindkraft”; säger NIB:s vd Johnny Åkerholm.

ofta en kombination av privat och offentligt intresse.

”Det är en vanlig missuppfattning att vår kreditgivning huvudsakligen går till den offentliga sektorn. Fakum är att 90 procent av våra risker igger på den privata sektorn”

Miljöinvesteringar. NIB har identifierat ett antal sektorer där bankens profil och fördelar kommer till sin rätt. Till de prioriterade områdena hör miljöinvesteringar, som i många fallär gränsöverskridande och behöver långfristiga krediter. Det handar bland annat om vattenreningsprojekt, vilka har en speciell bety DIYWAAIOY ORIVW

FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

NR 4 281 ”Det har pratats mycket om vindkraftsinvesteringar, men väldigt lite har hittills konkretiserats i form av verkliga investeringar. Detta har skapat problem för de nordiska företag som levererar utrustning för vindkraftverk delse för Östersjön. Banken har en speciell facilitet för Östersjörelaterade projekt.

En annan tyngdpunktssektor är energi, som också är kopplad till miljön. Där är investeringar i förnyelsebar energien tyngdpunkt, liksom energibesparingar. Det tredje tyngdpunktsområdet är transport och logistik. Inom detta område spelar den nordliga dimensionen, alltså samarbetet med Ryssland och andra länder i Nordens närområde, en roll. NIB vill bland annat stöda projekt som förbättrar logistiska lösningar inom Östersjöregionen.

Banken finansierar infrastrukturinvesteringar som är relaterade till något av dessa tyngdpunktsområden: ofta projekt som kombinerar privat och offentligt, såsom motorvägsbygget från Lojo till Muurla, eller investeringar i fjärrvärme. Nyligen beslöt banken att delta i finansieringen av Västmetron i huvudstadsregionen i Finland.

Lånar igen i baltiska länderna. Sedan 1990-talet har NIB utökat sin verksamhet till att omfatta även de baltiska länderna, som har blivit delägare, samt Nordens närområde, vilket i klartext betyder länder som Ryssland och Ukraina.

71 de baltiska länderna var vi inte så aktiva åren 2006-07, då de lokala kommersiella bankerna lånade ut pengar med en riskprofil som vi inte ville konkurrera med. Men nu har vi igen varit aktivare där”, säger Johnny Åkerholm.

NIB har dock inte deltagit i de IMF-ledda lånepaket med vilka länder som Island, Lettland och Ukraina assisterades efter finanskrisen.

”Vår uppgift är att enbart bevilja projektbunden finansiering”

NIB har samarbetsavtal med 40 länder, men har beslutat att fokusera sin utlåningsverksamhet till Norden, Baltikum och dess närområden. Men finansiering kan också ges till ensta ka projekt i mera fjärran länder, som BRIC-länderna Kina, Indien eller Brasilien. En förutsättning är att projekten har en nordisk-baltisk koppling och som främjar nordisk-baltisk konkurrenskraft.

Finansierar vindkraft. Bland NIB:s tyngdpunkter finns finansiering av energiprojekt, i synnerhet inom förnybar energi. NIB har bland annat varit med om att finansiera flera vindkraftsprojekt. Frågan är om vindkraften äntligen börjar bli kommersiellt konkurrenskraftig. Men NIB:s erfarenhet pekar på att vindkraften inte klarar sig utan samhällsstöd.

”Problemet med vindkraften är att den finansiellt inte står på egna ben, utan är beroende av samhälls stöd i en eller annan form. Detta skapar också en viss politisk osäkerhet kring vindkraftsinvesteringarna’ Ännu ser inte Johnny Åkerholm någon stor boom för vindkraften i Norden.

”Faktum är att det under de senaste åren har pratats mycket om vindkraftsinvesteringar, men väldigt lite har hittills konkretiserats i form av verkliga investeringar. Detta har också skapat problem för de nordiska företag som levererar utrustning för vindkraftverk?”

Konjunkturer inverkar. NIB verkar i viss mån ien konjunkturutjämnande riktning. Under högkonjunkturer är bankerna aktiva och frikostiga med sin utlåning. Då är efterfrågan på finansiering från NIB mindre. Men efter att finanskrisen bröt ut sommaren 2007 blev det åter en stark efterfrågan på NIB:s utlåning, och banken hade en stark expansion i utlåningen under 2007 och 2008. Men 2009 blev NIB tvungen att minska på utlåningen till följd av att banken ville behålla sin kapitaltäckningsgrad för att bevara sin höga rating på lånemarknaden. NIB har den högst > NORDISKA INVESTERINGSBANKEN NIB = Grundades 1975

Utlåningen riktar sig i huvudsak till fyra sektorer: energi, m port och li samt innovationer.

stland, Lettland och Litauen. sm Banken sköter sin kreditanskaffning geno obliga tioner på de internationella kapitalmarknaderna NIB:s obligationer har högsta möjliga kreditvärdighet. sa Beviljar lån både till den pri offentliga sektorn. sm VD: Johnny Åkerhol = NIBhar170 anställda.

sm Huvudkontoret finns i Kajsaniemi i Helsingfors.

Bm Bankens offici ell r engel ska och svenska.

B Styrelsen är högsta beslutsfattande organ. Varje ägarland utser i de flesta fall sin Anansminister til medlem i NIB:s styrelse.

möjliga AAA-ratingen, vilket betyder att banken kan låna till mycket gynnsamma villkor. 2010 beslöt bankens ägare om en kapitalhöjning på 2 miljarder euro, som nu har genomförts, vilken möjliggör att långivningen åter kan stiga.

”Under de närmaste åren räknar vi med att kunna låna ut 2,2 till 2,3 miljarder euro årligen, efter att utåningen under 2010 tillfälligt gick ner till cirka 1,3 miljarder euro”, säger Åkerholm.

Till NIB:s starka finansiella posiion bidrar också att banken har lidit av ytterst små kreditförluster på sin utlåning, endast bråkdelen av en procent av hela lånestocken per år.

Förändringarna ibankernas kapi altäckningskrav till följd av finanskrisen kommer att göra NIB:s roll viktigare. ”De privata kreditinstitutionernas möjligheter att bevilja långfrisig finansiering kommer att minska ill följd av de nya Basel 3-regler som successivt kommer att träda i kraft under de kommande åren. Detta leder till en ökad efterfrågan av långsiktig finansiering från institutioner som NIB”, menar Åkerholm.

Konstgjord eurokris. Som tidigare hög tjänsteman, understatssekreterare på Finansministeriet har Åkerholm följt med aktuella utvecklingar inom det finansiella området. I Europa har krisen som har drabbat en del euroländer varit särskilt föremål för diskussion.

”Egentligen fanns det ingen eurokris förrän den gjordes till en sådan”, menar Åkerholm.

”Krisen uppstod genom att man gjorde avsteg från Maastrichtfördragets andemening och började belåna länder i svårigheter. Då det för ett år sedan beslöts att Greklands problem är allas problem hamnade vi i en helt ny värld”, säger han.

Åkerholm anser att det finns två grundläggande problem. Om man