Krisdrabbade eu-länder påtvingas reformer

av Janne Salonen Forum 2010-02, sida 12, 25.02.2010

Taggar: Organisationer: EU Teman: kriser

Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2018

SPEKTRU ”En svensk insatsstyrka skulle kunna reda ut problemen åt

Grekland. Vi är vana vid att städa rent bland usla statsfinanse och strukturella obalanser skriver krönikören Niklas Ekdal i Affärsvärlden, 17.2.2010.

Krisdrabbade EU-länder påtvingas reformer

JANNE SALONEN Grekland ljög i tiden sin väg mm ini euroområdet och har hela tiden under eurons existens ljugit om sina nationella finanser. Nu håller lögnerna på att brisera i ansiktet på grekerna.

Alla euroländer har till följd av finanskrisen med råge sprängt de gränser som Maastrichtavtalet föreskriver om offentliga underskott på högst 3 procent av BNP Grekland förutspådde ett underskott på strax under 7 procent, men nu är prognosen 13 procent av BNP. Greklands skuldsättning hör dessutom till de högsta inom euroområdet, över 120 procent av BNP. När det blev klart att det grekiska finansieringsbehovet för iår uppgår till 50-55 miljarder euro blev följden att finansmarknaderna började säga stopp. Räntorna på grekiska statsskuldebrev har stigit till närmare 7 procent.

Greklands finansieringsbehov de närmaste månaderna är 20 miljarder euro, och det är mycket osäkert om marknaderna är villiga att förse grekerna med så mycket pengar. Hotet har uppstått om en grekisk statsbankrutt.

Därför har hela EU nu skridit till aktion. Ecofinmötet i medlet av februari yrkade att Grekland ska skära ner i finanserna så att underskottet minskar med över 4 procent av BNP, med andra ord till under 9 procent. Grekland har givits en tidsfrist på en månad. Om Grekland lyckas uppfylla EU:s villkor är det möjligt att trovärdigheten återställs så mycket att Grekland kan låna på finansmarknaden. Men om det inte lyckas, finns det inga garantier för att de övriga EU-länderna ska hosta upp pengar eller garan tier för Grekland. Det kommer att finnas en stor motvilja bland de övriga EU-länderna att med sina egna skattemedel stötta upp grekerna efter alla deras lögner.

Krisen sprider sig i EMU. Men krisen med de grekiska finanserna hotar att svälla ut till en mycket större kris för EMU och euroområdet. Hotet om en grekisk statsbankrutt kan nämligen sprida sig till övriga sydeuropeiska länder med stora underskott i statsfinanserna eller en stor statsskuld, och med stora finansieringsbehov detta år. På finansmarknaderna talas om PIGSländerna (Portugal, Italien, Grekland, Spanien). De övriga PIGS-ländernas situation är inte riktigt lika svår som Greklands.

Spanien har ett stort underskott och finansieringsbehov detta år, eftersom den spanska recessionen är djupare än i övriga EU. (Spaniens ar Annons Akti betslöshet närmar sig 20 procent, och ungdomsarbetslösheten 45 procent, vilket är katastrofsiffror.) Men den spanska statsskulden är ännu inte så katastrofal. Italien igen har en stor statsskuld, men ett moderatare underskott och finansieringsbehov. Portugal är kanske värst ute av de övriga, även om både dess finansieringsbehov och statsskuld är något mindre än Greklands.

Allt detta håller på att leda till en kris för hela EMU, och denna kris är bara i sin begynnelse. PIGS-ländernas svårigheter kan lösas endast på två sätt. Ett alternativ är att de övriga euroländerna skrider till hjälp, vilket de är ytterst motvilliga att göra. Om PIGS-länderna en efter en måste gå till valutafonden IMF för assistans, vilket de har rätt att göra vid svårigheter, kommer dock EU-stödkrediter att vara en ofrånkomlig del av IMF:s stödpaket.

Den andra utvägen, som i IMF-alternativet kommer att komplettera det första, är att PIGS-länderna måste genomgå en intern deflation, vilket politiskt kan bli mycket svårt. Men om man inte lyckas med detta, och underskotten och statsskulderna bara fortsätter att svälla tills finansmarknaderna säger stopp, blir det allt mera ofrånkomligt att några av de värst skuldsatta länderna måste lämna EMU och euron, och att valutaunionen således spricker.

Problemen med Grekland och det potentiella hotet mot EMU har lett till att euron devalverats med närmare 10 procent sedan årsskiftet. Detta är en aspekt av den grekiska krisen som passar väl för bland annat den finländska exportindustrin. m