krisens efterdyningar kan överraska

av Janne Salonen Forum 2008-10, sida 12, 30.10.2008

Taggar: Teman: finanskris

Hl FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK

SPEKTRU “Lågkonjunkturen kan minska överexploateringen av naturens resurser.

NR 18 2008

Vi får vänja oss vid lägre konsumtion av produkter som i stället har läng re hållbarhet och högre kvalitet. Vi behöver flytta hem tillverkning och öka vår självförsörjningsgrad” Reporter Gunnar Lindstedt i VA nr 43-08.

Krisens efterdyningar kan överraska

JANNE SALONEN inanskrisens mest akuta skede, då banksystemet och världsekonomin balanserade på avgrundens rand, verkar vara över. Men efterdyningar kan över raska på många olika håll och bidrar till att för sämra de ekonomiska utsikterna i olika länder och i världsekonomin under detta och nästa år.

Finanskrisens akuta skede inleddes den 15 september, då USA:s finansminister HENRY PAULSON beslöt att den federala regeringen inte skulle rädda investeringsbanken LEHMAN BROTHERS från kollaps, utan lät den gå i konkurs.

Följden var att finansmarknaderna i USA och Europa började frysa fast. Bankerna vågade inte låna pengar åt varandra av rädsla för att inte få sina pengar tillbaka. En efter en tvingades sårbara banker till statliga räddningsaktioner eller fusioner med någon annan bank. I USA fusionerades investeringsbanken MERRILL LYNCH Med JP MORGAN CHASE, och i Europa måste beneluxbanken ForTIs räddas genom en stor samfälld statlig aktion.

Kongressen i USA godkände sent omsider ett statligt räddningspaket till bankerna på 700 miljarder dollar, men det hjälpte finansmarknaderna bara tillfälligt. Veckan som inleddes den 6 oktober störtade börserna världen över med 20-25 procent i de svåraste börsfallen på kort tid sedan börskraschen 1929, som var inledningentill den stora depressionen på 1930-talet.

Samma vecka utarbetade den brittiska regeringen under GORDON BROWNs ledning ett räddningspaket för det brittiska banksystemet som skulle bli mönsterbildande globalt. I räddningspaketet skulle staten gå in genom att rekapitalisera bankerna med riktade emissioner på 50 miljarder pund. Dessutom skulle bankernas långiving sinsemellan garanteras för hundratals miljarder pund. Räddningspaketet utformades så att statsmakten, efter att den värsta krisen är över, skulle kunna få tillbaka sina pengar, möjligen rentav med en liten vinst.

Det brittiska räddningspaketet visade sig vara verksamt. Bankernas inbördes långivning, som hade varit fastfrusen, kunde starta på nytt och interbankräntorna sjönk. Under ett toppmöte den 12 oktober beslöt euroländerna samfällt att utarbeta nationella räddningspaket enligt den brittiska modellen. Mötet var sammankallat av EU:s ord förande, Frankrikes president NICOLAS SARKOZY, och den brittiske premiärministern Gordon Brown var inbjuden. Samma veckoslut beslöt också USA:s regering att följa den brittiska modellen för att rekapitalisera banker. Kongressen godkände ett räddningspaket på 250 miljarder dollar. Bland annat storbankerna CITICORP OCh JP MORGAN CHAse har fått tilläggskapital på 25 miljarder dollar var genomriktade emissioner, och de kvarvarande investeringsbankerna MORGAN STANLEY OCh GOLDMAN SACHS har rätt att få 10 miljarder dollar var. Det är möjligt att Morgan Stanley inte hade överlevt utan detta räddningspaket.

Recession att vänta. Åtminstone på kort sikt har den brittiska modellen varit verksam. Interbankmarknaden fungerar igen och de dramatiska börsfallen har dämpats, även om läget fortfarande är osäkert. Det är möjligt att Gordon Brown kan ta åt sig äran för att ha räddat finansmarknaderna och därmed världsekonomin, vilket inte är någon liten merit. Men världsekonomin ser trots räddningspaketen ut att stå inför en recession som kan bli både djup och långvarig, även om faran för en djup depression anses vara undanröjd. Också i Finland utarbetar statsmakten ett räddningspaket för bankerna. Situationen i Finland är speciell eftersom två av de tre största bankerna är utlandsägda: NORDEA, som är en svensk bank och SAMPO, SOM ägs av DANSKE BANK. Eventuella kapitaltillskott som dessa behöver ska komma från den svenska respektiv danska staten. Av de större bankerna är finska staten ansvarig endast för andelsbankernas opBANK om den behöver tilläggskapital.

Också banker som tidigare har betraktats som välkapitaliserade anses nu behöva tilläggskapital. Kravet på kapitaltäckning av första graden, så kallat tier 1-kapital, har skärpts till att ligga på 9-10 procent av balansräkningen, då 6 procent tidigare ansågs tillräckligt.

Argentina och Ukraina nästa? Banksystemen i USA och EU anses generellt vara räddade. Staterna är beredda på tilläggsaktioner, även om eventuella nya aktioner i USA fördröjs av president- och kongressvalet. En lång rad andra länder kan trots allt ännu drabbas svårt och medverka till att försämra den globala konjunkturen.

Ryssland har en egen bankkris och uppvisade tecken på en valutakris, och måste tillgripa sin valutareserv på över 500 miljarder dollar för att avvärja devalveringsspekulationer. Argentina och Ukraina ser ut att hamna i svåra kriser. Bland EU-länderna betraktas de baltiska länderna Estland och Lettland som särskilt utsatta. Europeiska Centralbanken ECB beviljade redan Ungern ett stödlån på 5 miljarder euro.

Också i USA och Europa finns företagskategorier som fortfarande drabbas av finanskrisen. Exempel hedgefonderna förutspås krympa kraftigt. De har sedan sommaren minskat i volym med över 200 miljarder dollar till följd av värdeminskningar och inlösning av andelar.

5 3 = lm 3 hej i [=] 3 =]