Kuopio universitet först med bioteknik — VTT-lab nästa?

av Ragnhild Artimo Forum 1987-05, sida 11, 19.03.1987

Taggar: Personer: Pekka Mäenpää Orter: Kuopio Teman: bioteknik

Nästa höst kör Kuopio universitet igång med bioteknisk utbildning och blir därmed den första högskolan i lanoet med denna huvudinriktning på grundutbildningsnivå. Intresset för den nya kursen har redan I planeringsskedet varit enormt, berättar professor

Pekka Möenpöä.

Kuopio universitet först med biotekni =— VTT-lab nästa de sektor — många bedömare tror att mera pengar kommer att satsas på bioteknik under 90-talet än på datatekniken under innevarande decennium. Bioteknikforskningen i Finland har koncentrerats till Helsingfors, Åbo, Uleåborg och Kuopio universitet, samt Tekniska högskolan i Otnäs. Hittills har bioteknikutbildningen getts som fortbildning och på ”doktorsnivå”. Kuopio blir nu först med grundutbildning — första kursen startar nästa höst för tredje årskursen, och med 12—15 studenter.

B ioteknik är en explosionsartat växan Ny professur

Biokemiska institutionen vid Kuopio universitet har idag tre professurer — i fysiologisk kemi, bioteknologi och biokemi — och leds av professor Pekka Mäenpää.

— För den nya kursen har ytterligare en professur på avtalslönebas grundats och besätts under våren, berättar professor Mäenpää. — Dessutom blir det fråga om ett antal andra lärarvakanser också.

Kuopio universitet har satsat på tre biotekniska tyngdpunktsområden: miljöbioteknik, sekundärmetabolitproduktion och diagnostisk bioteknik. Mäenpää konstaterar, att en viss arbetsfördelning redan utformats mellan de högskolor som satsar på bioteknik — i Åbo koncentrerar man sig på proteinforskning, i Uleåborg på medicin, | Otnäs på processteknik.

— Med de begränsade resurser vi har i Finland är en vettig arbetsfördelning också framdeles viktig. Men principiellt kan bioteknik ses som en metodvetenskap — precis som datateknik — och bör och behöver därför inte centraliseras exempelvis till Helsingfors.

Mäenpää beklagar, att det är svårt att få hit utländska forskare, och den vägen bredda “hjärnbasen” — En viktigt broms idag är de rigida språkbestämmelserna för annan tjänstgöring än helt korta projekt. Kravet på kompletta kunskaper i finska och sk passiva kunskaper i svenska för de flesta statliga ämbe FÖRUN 5/198 ’en betyder avsevärt högre tröskel än i de lesta andra länder — och resulterar i brain drain, men försvårar hjärnimporten. Också rågan om arbetstillstånd är knepig.

Bioteknik ”snabbl” forskning Professor Mäenpää berättar, att bioteknologin har en fördel framom många andra orskningsområden: steget från grundforskningsresultat till (kommersiella) tillämpningar är kort. Också därför är bioteknik en ramtidsbransch. Men Finland har en black om foten i globalt perspektiv: finansieringen.

— I Finland finns det idag inte riskfinansieringsformer med tillräcklig tidsmarginal. Kera-tinansieringen täcker i regel två år, men för en liten bioteknikgrupp på 4—10 personer tar det upp till 8—10 år innan projektet börjar ge något på plussidan. Därför blir det oftast storföretag som har möjlighet att utveckla biotekniska projekt till marknadsklara produkter eller metoder — tex Alko, Valio, Kemira och Orion. De ledande bioteknikländerna, USA och Japan, har en starkare finansieringsstruktur — i USA är det fråga om privat riskkapital, I Japan statligt riskkapital, som ger erforderlig bär- och slagkraft.

VTT-lab till Kuopio?

En fjäder i hatten för Kuopio universitet blir det, om Statens tekniska forskningscentral VTT grundar sitt biotekniska laboratorium där. Beslutet har ännu inte fattats. Förslaget har utgått från regionalpolitiska delegationen.

För denna lösning skulle tala det faktum att universitetet har avancerad egen fors! ning och utbildning, och att universitetet och Kuopio universitetscentralsjukhus skulle utgöra viktiga samarbetspartners för laboratoriet.

VTT:s biotekniklaboratorium skulle samti digt ge bioteknikforskningen i Kuopio både ökad prestige och slagkraft. En tomt finns reserverad för VTT, och budgeten för själva laboratoriet skulle ligga kring 50 Mmk och de årliga brukskostnaderna runt 13 Mmk. Laboratoriet skulle ha en personal på 60 — Principiellt kan bioteknik ses som en metodvetenskap, och bör och behöver inte centraliseras till Helsingfors, säger professor Pekka Mäenpää.

varav hälften med akademisk slutexamen.

— Redan nu har vi naturligtvis nära samarbete med VTT i Otnäs, säger Mäenpää. — Frågan utreds nu vid handels- och industriministeriet och VTT:s ledning och torde inte hinna med i nästa års budget, men möjligen i budgeten för 1989, om VTT.s ställningstagande är positivt.

Enda konkurrenten om detta laboratorium är Åbo, men inom expertkretsar tippar man att beslutet blir till förmån för Kuopio.

Ragnhild Artimo 11